Kaffekopp med fat
Foto: Pixabay

Vardagsföremålens betydelse i demensvården

Helena Cleeve, vid Karolinska institutet, har skrivit en avhandling om hur de små, till synes triviala föremålen, kan få stor betydelse på demensvårdsavdelningar.

Helena Cleeve är verksam vid sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Den 6 november disputerade hon med sin avhandling Mundane mattering. How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care.

Avhandlingen undersöker hur intryck av fysiska saker, materialiteter, som händer, kaffekoppar, pennor eller tidningar, kan få betydelse i vård och omsorg. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och använder sig av metoder från vård och omsorg, design och konstnärliga metoder, samt teknik- och vetenskapsstudier. Materialet kommer främst från intervjuer, workshops och etnografiskt fältarbete.

– Avhandlingen belyser tillfällen då till synes triviala saker blir avgörande för hur boende, patienter, personal eller familjemedlemmar formar relationer, identiteter och inflytande i omsorg och vardagsliv. Samtidigt hanteras materialiteter ofta på ett rutinmässigt sätt vilket gör att de framstår som banala och självklara, säger Helena Cleeve i en nyhet på KI:s hemsida.

Dessa ting får en större betydelse som berör integritet, omsorg och inflytande i vården. Men Helena Cleeve poängterar att sakernas betydelse är beroende av situationen, att man inte kan förutsätta deras betydelse.

– Att skapa tid och rum för kollegialt lärande skulle kunna förbättra vardagen för personal, boende och anhöriga, säger hon.

Relaterat

En berättelse om demens

Äldre i Centrum ställer tre frågor till författaren och journalisten Annica Triberg som har skrivit boken När jag glömde min födelsedag – en…

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på…

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar…

Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 28: Familjen och ekonomin

I det senaste avsnittet av Äldre i Centrum-podden gästar den nybakade doktorn Isabelle von Saenger studion. Hon berättar om sin forskning som handlar…

Porträttbild på Linnea Öhlund

Så kan digital teknik förstärka och motverka orättvisor

Det finns två sidor till den tekniska utvecklingen. Den kan underlätta vardagen, men också stänga ute vissa grupper från viktiga samhällstjänster. Det visar…

Få studenter lär sig om åldrandet

Dagens socionomstudenter får bristfällig utbildning i social omsorg. Enbart 15 procent väljer kurser om åldrandet, visar en ny studie vid Örebro universitet.