Kaffekopp med fat
Foto: Pixabay

Vardagsföremålens betydelse i demensvården

Helena Cleeve, vid Karolinska institutet, har skrivit en avhandling om hur de små, till synes triviala föremålen, kan få stor betydelse på demensvårdsavdelningar.

Helena Cleeve är verksam vid sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Den 6 november disputerade hon med sin avhandling Mundane mattering. How materialities come to matter in everyday life in dementia care units and in end of life care.

Avhandlingen undersöker hur intryck av fysiska saker, materialiteter, som händer, kaffekoppar, pennor eller tidningar, kan få betydelse i vård och omsorg. Angreppssättet är tvärvetenskapligt och använder sig av metoder från vård och omsorg, design och konstnärliga metoder, samt teknik- och vetenskapsstudier. Materialet kommer främst från intervjuer, workshops och etnografiskt fältarbete.

– Avhandlingen belyser tillfällen då till synes triviala saker blir avgörande för hur boende, patienter, personal eller familjemedlemmar formar relationer, identiteter och inflytande i omsorg och vardagsliv. Samtidigt hanteras materialiteter ofta på ett rutinmässigt sätt vilket gör att de framstår som banala och självklara, säger Helena Cleeve i en nyhet på KI:s hemsida.

Dessa ting får en större betydelse som berör integritet, omsorg och inflytande i vården. Men Helena Cleeve poängterar att sakernas betydelse är beroende av situationen, att man inte kan förutsätta deras betydelse.

– Att skapa tid och rum för kollegialt lärande skulle kunna förbättra vardagen för personal, boende och anhöriga, säger hon.

Relaterat

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Porträttbild på Lars Nyberg

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning

Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Fler nyheter

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…