Analysplanen ger den huvudsakliga inriktningen för Vårdanalys arbete. En av flera utmaningar för vården, tandvården och omsorgen är enligt myndigheten att samhällets åldersstruktur förändras. Redan 2035 kommer andelen personer som är 65 år och äldre att vara betydligt större än i dag.
– Det är positivt att allt fler lever längre och friskare liv, men det innebär både utmaningar och möjligheter. Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen och digitaliseringen är en del av lösningen för att möta vård- och omsorgsbehovet, men det räcker inte. Det finns också ett stort behov av att öka det förebyggande arbetet inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Vårdanalys analyschef Cecilia Stenbjörn.
Vårdanalys genomför både egeninitierade uppdrag och regeringsuppdrag. Under året kommer myndigheten särskilt att fokusera på omotiverade skillnader när det gäller den hjälp och det stöd som brukarna får inom socialtjänsten. I hälso- och sjukvården studeras bland annat i vilken utsträckning digitaliseringen kan bidra till en mer jämlik vård. Analysplan 2020 finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
Etiska principer som autonomi, värdighet och delaktighet har fått allt starkare fäste i vården och omsorgen. Men trots att de beskrivs i policydokument ser vardagen på golvet fortfarande annorlunda ut, skriver Åsa Hedberg Rundgren, direktör på Stiftelsen Äldrecentrum.
Britta Svensson, journalist, har tilldelats Stora gerontologipriset 2026. I sin kolumn i Aftonbladet lyfter hon fram äldres perspektiv sedan pandemin. ”Jag såg den råa, nakna ålderismen träda fram”, säger hon.
Japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om frisk betyder att bo hemma utan omsorg. Men de japaner som får äldreomsorg lever längre än svenskar som får detsamma, visar en ny studie från bland annat Karolinska institutet.
Ofrivillig ensamhet bland äldre är en växande välfärdsutmaning som kommunerna har svårt att hantera själva. Ny forskning visar att samverkan med ideella organisationer kan vara avgörande för att lösa problemet.
Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.
