Äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har oftare fler oplanerade vårdbesök och ett större behov av slutenvård. Foto: Pixabay

Vården brister för äldre med psykisk ohälsa

Äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har ökad risk för bland annat samsjuklighet, övermedicinering och fler oplanerade vårdbesök. Samtidigt finns det inte tillräckliga resurser för att ta hand om dessa patienter.

I en avhandling från Lunds universitet har doktoranden Nadia El Mrayyan undersökt hur vårdsituationen ser ut för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning, affektiv sjukdom och ångestsjukdom.

– Vi har velat undersöka samsjukligheten, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning och ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan.

En av avhandlingens studier jämförde en grupp äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som också hade affektiv sjukdom eller ångestsjukdom, med en annan grupp som inte hade intellektuell funktionsnedsättning.

Resultaten visar att äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning har en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. Det var också svårt för läkare att diagnosticera personerna rätt.

Även fysisk samsjuklighet, såsom fallskador och epilepsi, var högre hos de äldre med intellektuell funktionsnedsättning. De gjorde fler oplanerade vårdbesök, behovet av slutenvård var högre, de fick mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.

Nadia El Mrayyan ser däremot flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för dessa äldre personer. Framför allt handlar det om att alla i vård- och omsorgskedjan uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.

– Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också ett behov av ett resurscenter med samlad kompetens, säger hon.

Fakta
AFFEKTIV SJUKDOM OCH ÅNGESTSJUKDOM

Begreppet affektiv sjukdom spänner över vitt skilda diagnoser som depression och bipolär sjukdom, men med gemensamt att det känslomässiga stämningsläget är starkt påverkat.

Ångest handlar i grunden om oro och rädsla och är en naturlig reaktion på upplevd fara eller hot. Det finns olika typer av ångestsjukdomar, men de vanligaste symptomen är svettningar, ängslan, hjärtklappning och illamående.

Relaterat

Fikastund med patienter kan bidra till personcentrering

En viktig pusselbit för att skapa personcentrering och meningsskapande i vården kan vara att fånga patientberättelser i triviala situationer, såsom om man tar…

Foto på publik i Aula Medica

Äntligen en egen dag för SNAC-K

Befolkningsstudien SNAC-K bjöd in sina deltagare till en halvdag för att möta medarbetare och höra forskare berätta om nya rön från datamaterialet som…

Porträtt på Lars Lannfelt

Lars Lannfelt får pris för alzheimerforskning

Lars Lannfelt, professor emeritus i geratrik vid Uppsala universitet, är en av Sveriges ledande alzheimerforskare. Nu får han en utmärkelse från Stiftelsen Forska!Sverige…

Fler nyheter

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att…