Äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har oftare fler oplanerade vårdbesök och ett större behov av slutenvård. Foto: Pixabay

Vården brister för äldre med psykisk ohälsa

Äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har ökad risk för bland annat samsjuklighet, övermedicinering och fler oplanerade vårdbesök. Samtidigt finns det inte tillräckliga resurser för att ta hand om dessa patienter.

I en avhandling från Lunds universitet har doktoranden Nadia El Mrayyan undersökt hur vårdsituationen ser ut för äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning, affektiv sjukdom och ångestsjukdom.

– Vi har velat undersöka samsjukligheten, nyttjande av vård, läkemedelsanvändning och ringa in vilka sociala stödinsatser som gruppens speciella skörhet kräver, säger Nadia El Mrayyan.

En av avhandlingens studier jämförde en grupp äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning som också hade affektiv sjukdom eller ångestsjukdom, med en annan grupp som inte hade intellektuell funktionsnedsättning.

Resultaten visar att äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning har en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. Det var också svårt för läkare att diagnosticera personerna rätt.

Även fysisk samsjuklighet, såsom fallskador och epilepsi, var högre hos de äldre med intellektuell funktionsnedsättning. De gjorde fler oplanerade vårdbesök, behovet av slutenvård var högre, de fick mer antidepressiva läkemedel – trots att diagnosen depression inte hade satts.

Nadia El Mrayyan ser däremot flera vägar till att förbättra hälso- och vårdläget för dessa äldre personer. Framför allt handlar det om att alla i vård- och omsorgskedjan uppmärksammar och förstår den särskilda utsattheten.

– Mina resultat visar på ett stort behov av specifika riktlinjer för äldre med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa. Det behövs bättre redskap för att övervaka hälsan och särskilt utformade vårdprogram. Jag ser också ett behov av ett resurscenter med samlad kompetens, säger hon.

Fakta
AFFEKTIV SJUKDOM OCH ÅNGESTSJUKDOM

Begreppet affektiv sjukdom spänner över vitt skilda diagnoser som depression och bipolär sjukdom, men med gemensamt att det känslomässiga stämningsläget är starkt påverkat.

Ångest handlar i grunden om oro och rädsla och är en naturlig reaktion på upplevd fara eller hot. Det finns olika typer av ångestsjukdomar, men de vanligaste symptomen är svettningar, ängslan, hjärtklappning och illamående.

Relaterat

Lars Lannfelt får pris för forskning om molekylär geriatrik

Svenska läkaresällskapet tilldelar professorn Lars Lannfelt vid Uppsala universitet, Bengt Winblads pris för insatser inom molekylär geriatrik. Hans forskning fokuserar bland annat på…

Öppna alla dörrar

Lotta Segelberg är ny chefredaktör på Äldre i Centrum. Här delar hon med sig om tankar kring forskarnas status i samhället, de personliga…

Samverkan – välfärdssektorns ständiga utmaning

I dagsläget finns omfattande forskning för att försöka förstå samverkan och studier bedrivs inom många discipliner. Mikael Löfströms forsknings fokus ligger på hur…

Fler nyheter

ÄiC-podden avsnitt 19: Samverkan – och annat socialt

I det här avsnittet pratar redaktionen om det senaste numret av tidskriften, #3/22. Temat i tidningen den här gången är samverkan mellan vårdgivare…

Ambulans

EVA-projektet hjälper ambulanspersonal bemöta äldre jämlikt

Äldre personer som blir akut eller allvarligt sjuka får inte alltid rätt hjälp. Den äldre kan ha svårt att fatta beslut kring den…

Nya resultat ger hopp om läkemedel mot alzheimer

En svensk läkemedelskandidat från Bioartic har visat goda preliminära resultat från en fas tre-studie. Den kognitiva och funktionella försämringen minskade med 27 procent…