Information från Aging research center, ARC

Viktigt steg för läkemedelsbehandling av äldre i livets slutskede

Lucas Morin från Aging research center ska snart disputera med sin avhandling om läkemedelsbehandlingar bland äldre personer i livets slutskede.

Vad handlar din avhandling om?

– Min avhandling handlar om omfattningen av läkemedelsbehandlingar bland äldre personer som närmar sig livets slut. Det är en fråga som studeras i allt större utsträckning, eftersom det verkar som att äldre personer med allvarliga sjukdomar och dålig prognos inte sällan ordineras läkemedel som kan göra mer skada än nytta, eller fortsätter att få behandling som sannolikt inte hinner få effekt under deras återstående tid i livet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första ökar antalet läkemedel som förskrivs till äldre personer markant under de sista månaderna av livet. Det beror inte bara på att man sätter in läkemedel för att lindra symptom, utan också på att man ofta fortsätter med förebyggande och sjukdomsbaserade behandlingar. För det andra är det inte främst äldre personer med oförutsägbara sjukdomsförlopp som driver på de effekter. Ett exempel är att patienter med maligna tumörsjukdomar, som tenderar att ha väldigt dåliga prognoser och en kliniskt tydlig slutfas, ofta fortsätter att få långtidsbehandlingar av kroniska sjukdomar ända till livets slut. För det tredje har vi utvecklat kliniska konsensusbaserade kriterier för att identifiera läkemedel som ’ofta adekvata’, ’tvivelaktiga’ och ’ofta inadekvata’ för användning bland personer som är 75 år och äldre med en förväntad återstående livslängd om 3 månader eller mindre.

Hur kan denna nya kunskap bidra till förbättring av människors hälsa?

– Resultaten från min avhandling visar att en stor andel av äldre personer sannolikt är överbehandlade i slutet av livet, vilket utsätter dem för onödiga risker. Därför finns det ett behov av att integrera strategier för utsättning av läkemedel med palliativ vård. I brist på god evidens från randomiserade kontrollerade studier och väldesignade observationsstudier, utgör våra kriterier ett viktigt steg framåt i de ansträngningar som nu görs internationellt för att rationalisera läkemedelsbehandlingen av äldre personer i livets slutskede. Det är viktigt att komma ihåg att utsättning av läkemedel i livets slutskede inte handlar om att neka äldre personer tillgång till behandlingar som kan vara till nytta för dem. Det handlar i stället om att undvika skadliga biverkningar, upprätthålla bästa möjliga livskvalitet trots tilltagande sjukdom och minimera förekomsten av negativa konsekvenser av läkemedel i den äldre personens vardag.

Vad är dina framtida planer?

– Jag kommer att fortsätta forska. Jag fick nyligen ett stort forskningsanslag i Frankrike för att leda en multidisciplinär studie med fokus på effekterna av överbehandling på äldre cancerpatienters hälsa och livskvalitet. Detta projekt kommer att innebära mycket samarbete med kliniskt verksam personal och det ser jag mycket fram emot!

Relaterat

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område och tjänar bra. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet som presenteras vid den europeiska strokekonferensen…

Bättre kontinuitet kan ge färre läkemedelsrelaterade sjukhusinläggningar

Läkemedel är viktiga för många äldre, men behandlingen behöver individanpassas för att vara effektiv och undvika farliga biverkningar. En viktig del i arbetet är bättre kontinuitet och att olika yrkesgrupper har samma information om äldre patienter och deras läkemedel. Det…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.