Länge leve kulturtanten!

Förr brukade vi se oss omkring och med viss munterhet säga att »vi sänker medel­­åldern här i salongen«. Men efter en snabb blick över den sorlande publiken kan vi numera konstatera att så nog inte är fallet längre.

När min väninna fyllde 60, dek­larerade hon med stolthet att hon därmed även har åldern inne för att titulera sig »kulturtant«, något hon varit hela livet. För egen del kan jag konstatera att höstens kalender nu fyllts på med både konsertserie och teaterföreställningar.

I somras slog en kvällstidning upp en forskningsnyhet om att »kultur kopplas till bromsat åldrande«. Ett spännande ämne. Tidskriften du håller i din hand hade ett temanummer om kultur för några år sedan (nr 4/2023) och även i nr 3/2026 finns ett fint reportage på temat.

Folkhälsomyndigheten publicerade 2024 en litteraturöversikt som redogjorde för forskningen om kulturens betydelse för hälsa och välbefinnande.

Forskning visar att aktivt deltagande i kulturaktiviteter kan ha positiva effekter på både fysisk hälsa, psykisk hälsa och socialt välbefinnande, men även att det finns fördelar med att konsumera kulturupplevelser, det vill säga att ta del av kulturupplevelser utan att själv vara utövaren.

En aspekt av att utföra kulturaktiviteter kan liknas vid att man är upptagen av att aktivera sitt minne och lösa ett »problem«. Att aktivt se, lyssna och tolka kultur handlar om att ta in, bearbeta och försöka förstå dess mening och budskap.

Kultur kan därför vara en viktig resurs för folkhälsan och vissa regioner erbjuder även förskrivning av kulturella aktiviteter: »Kultur på recept«.

Du har säkert någon gång provat att skriva dagbok. Att formulera känslor och reflektera­ över händelser benämns inom terapi och forsk­ning som expressive writing eller kreativt skrivande. Metoden kan ha positiva effekter
på tillstånd som depression, ångest och ptsd.

Studier visar att skrivande kan stödja bearbetning av förluster och livsförändringar, stärka känslan av sammanhang och identitet samt minska upplevd ensamhet och stress. Inom äldreområdet finns även forskning om reminiscens, där äldre skriver om minnen och sin livsberättelse.

Annan forskning har visat att kombinationen av mindfulness, dagboksskrivande och kreativt skapande i grupp ger bland annat ökad självmedvetenhet och stärkt tilltro till den egna förmågan. Forsknings­resultat lyfter även fram den sociala kom­­ponenten som en viktig positiv aspekt av kulturaktiviteter.

Så för ett hälsosamt åldrande kanske jag nu borde kombinera mina inbokade kultur­upplevelser med att skriva dagbok och även toppa upp det hela med någon form av social kulturaktivitet  –  varför inte en hederlig ­gammal bokcirkel?

Länge leve kulturtanten i mig!