Hörselsituationen på boenden för äldre måste förbättras

Många äldre personer behöver hjälp att sköta och hantera sina hörhjälpmedel. Vårdpersonalen behöver lära sig hur de kan upptäcka hörselnedsättning och lära sig hantera hörhjälpmedel.

Hörsel är en grundläggande funktion som är viktig för att kunna kommunicera och interagera med sin omgivning. Hörselnedsättning ökar med stigande ålder och en obehandlad hörselnedsättning är förknippad med negativa konsekvenser som depression, social isolering, försämring av kognitiva förmågor och också utveckling av demenssjukdom.

Äldre personer på vårdboenden behöver ofta hjälp med hantering och skötsel av sina hörapparater men det finns få internationella studier som har undersökt detta område, och i Sverige har ingen studie inom området kunnat hittas.

De få studier som finns visar dock att vårdpersonalen har låg kunskap, vilket kan resultera i lågt eller uteblivet stöd för äldre personer i deras hörselsituation och hörselrehabilitering. Jag har arbetat i många år inom äldrevården och har ofta mött detta problem. Därför tog jag initiativ till ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Värmland och Örebro.

Vi vill undersöka personalens kunskaper om hörsel och hörselrehabilitering samt äldres personers förutsättningar för en god hörselsituation och kommunikation inom den kommunala äldrevården.

Syftet med projektet är att studera vårdpersonalens självskattade kunskap och behov av information och utbildning inom området. Vidare syftar projektet till att undersöka förekomsten av eventuella skillnader i grad av hörselnedsättning och rehabiliteringsinsatser för äldre personer som vistas på vårdboenden, jämfört med jämnåriga i övriga befolkningen. Utifrån resultaten från de första delstudierna planerar vi också att utveckla en utbildningsintervention till vårdpersonal som sedan ska utvärderas.

I projektets första delstudie översattes en enkät från norska till svenska, som undersöker vårdpersonalens självskattade kunskap och vilket behov av information och utbildning de anser sig ha. Översättningen gjordes enligt en väl beprövad metod. Därefter lämnades enkäten ut till vårdpersonal inom några utvalda kommuner i Värmlands och Örebro län. Totalt 313 personer inom yrkesgrupperna sjuksköterskor, arbetsterapeuter, vårdbiträden och undersköterskor besvarade enkäten.

De svarade på frågor om sina kunskaper, erfarenheter och vilken information de fått. Det handlade dels om hörsel och hörselstrategier, dels om hantering och skötsel av hörapparater, teleslingor och andra hjälpmedel. Resultatet visar att cirka en tredjedel av personalen hade fått utbildning om hörsel och ansåg sig ha tillräckliga kunskaper.

Omkring 70 procent av personalen på vårdboenden ansåg att de inte har tillräckliga kunskaper om hörselnedsättning och hörapparater. Samtidigt visade studien att personalen ville ha mer kunskap och de behöver mer information inom det här området.

Det visade sig också att det fanns skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Sjuksköterskor och arbetsterapeuter skattade sin kunskap om hörsel och hörapparater lägre än vad vårdbiträden och undersköterskor gjorde. Det kan bero på att de inte är lika nära de äldre personerna i vardagen, och att de arbetsuppgifterna framför allt ligger på undersköterskor och vårdbiträden. Men oavsett så bör även sjuksköterskor och arbetsterapeuter ha grundläggande kunskaper om hörselnedsättning och hjälpmedel.

I undersökningen framgår också tydligt att äldre personers behov av hjälp är stort. Vårdpersonalen bedömde att det är många av de äldre personerna på vårdboenden som behöver hjälp med underhåll och skötsel av sina hörapparater. Det kan till exempel handla om att ta bort vax från hörselgångsinsatsen eller att byta batteriet när det har tagit slut.

Studien visade också att majoriteten av personalen ansåg att fler äldre personer skulle behöva få hörhjälpmedel. Detta signalerar att det sannolikt finns många äldre personer på vårdboenden som har en obehandlad hörselnedsättning, vilket då förstås försvårar deras möjligheter till en fungerande kommunikation med andra människor.

Hörsel och hantering av hörhjälpmedel kan också vara ett nedprioriterat område. Det kan bero på att många av de äldre personerna på vårdboenden har andra komplexa sjukdomstillstånd med olika omfattande behov och då kan hörseln ibland upplevas som mindre viktig. Men att höra är ett grundläggande behov som alla människor har och det är väldigt viktigt att kunna kommunicera, inte minst för att man ska kunna samverka i och förstå den vård man får.

Just nu genomförs intervjuer med vårdpersonal i Värmlands och Örebro län, för att få en fördjupad kunskap om hur personalen ser på sin kunskap, vilket informationsbehov de har och hur de upplever att de kan stötta och hjälpa de äldre personerna på vårdboenden med deras hörhjälpmedel. Därefter är planen att projektet ska avslutas med en intervention där man ger utbildning till vårdpersonal på några boenden och utvärderar utbildningsinsatsen både före och efter för att kunna studera effekten av en utbildning.

Vi ser ett stort behov av att utveckla en utbildning för vårdpersonal som är enkel och smidig att genomföra, men som ger de kunskaper man behöver för att kunna hjälpa äldre personer med deras hörhjälpmedel och för att kunna identifiera och upptäcka äldre personer som har en obehandlad nedsatt hörsel. Målet med projektet är att säkerställa att äldre personer på vårdboenden får möjligheter att höra bra och kan kommunicera med andra människor i sitt dagliga liv.

FAKTA
Forskargruppen

Forskargruppen består av:

  • Kaisa Bjuresäter, legitimerad sjuksköterska, filosofie doktor i omvårdnad och lektor vid Karlstads universitet.
  • Agneta Anderzén Carlsson, docent och sjuksköterska Region Örebro län.
  • Per-Inge Carlsson, docent och läkare, Region Värmland.
  • Elina Mäki-Torkko, professor och läkare, Örebro universitet.
  • Mattias Bergström Andrén, audionom Region Värmland och doktorand i projektet.

Fler artiklar ur temat

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga muskler. – Det visar att det aldrig är för sent att börja med styrketräning, säger nydisputerade Sebastian…