Med rätt att höra

Att vi hör bra är viktigt för folkhälsan. Med stigande ålder försämras hörseln. Forskarna söker svar på vad som skadar förmågan att höra bra när vi blir äldre och sambandet mellan hörselnedsättning och demens.

I Sverige uppskattas var femte person ha någon grad av hörselnedsättning. Säkert har du någon i din närhet som inte hör så bra. Orsakerna till att så många har svårigheter att höra är många. Att ha nedsatt hörsel är vanligare ju äldre man blir. Redan från och med 50 års ålder kan man hos många se en försämring av hörseln, och det är ljud i höga frekvenser som först försvinner. Detta märks exempelvis genom att man inte längre hör syrsor, man behöver fråga om eller höja volymen på teven.

Om hörselnedsättningen blir ett funktionshinder är kopplat till miljöfaktorer och psykosociala faktorer. Exempelvis finns det flera ljudmiljöer, som köpcentrum, trafik, möteslokaler med kala väggar och tak, som ofta är svåra att kommunicera i oavsett om du har hörselnedsättning eller inte. Det gynnar alla att förbättra ljudmiljön där det är möjligt och framför allt i offentliga miljöer.

Världshälsoorganisationen WHO rapporterar att över 40 procent av personer som är 60 år eller äldre har någon grad av hörselnedsättning. När man inte tar med de allra lättaste graderna av hörselnedsättningar i beräkningarna, ökar förekomsten från 15 procent hos 60-åringar till 60 procent hos de som har fyllt 90 år, oavsett var i världen man bor.

Det är många faktorer som bidrar till att hörseln sakta försämras i båda öronen med stigande ålder. I dag anses att utöver åldrandet i sig är det genetiska faktorer, exponering för buller samt både sjukdomar och livsstilsfaktorer såsom rökning, som tillsammans bidrar till att man drabbas av åldersrelaterad hörselnedsättning. Det är hörselsinnescellerna i innerörat som skadas först, men även andra delar av innerörat och centrala delar av hörselorganet drabbas över tid.

Skademekanismerna är många och komplexa. Utöver hörselnedsättning kan symptom som tinnitus och ljudkänslighet förekomma. Befolkningen blir äldre och därmed kommer ännu fler få hörselsvårigheter och vara i behov av hjälp från hörselvården. Den mest kända åtgärden för rehabilitering är hörapparat, men hörselrehabilitering består av många olika delar såsom information, kommunikationsstrategier och psykosocialt stöd.

Att ha nedsatt hörsel medför många negativa konsekvenser i vardagen. Det vanligaste exemplet är svårighet att höra och uppfatta tal, särskilt om det finns konkurrerande ljud i omgivningen, så kallade bakgrundsljud. Ett klassiskt exempel är att det blir svårt att föra samtal på en middag med flera personer eller delta i diskussion på möten.

Typiskt för åldersrelaterad hörselnedsättning är att ljud kan upplevas som tillräckligt starka, men att det är svårt att urskilja vad som faktiskt sägs. Det kan vara svårt att avgöra varifrån ljud kommer, vilket kan öka risken för olyckor i trafiken. Det har även uppmärksammats en ökad risk för fallolyckor, liksom att drabbas av depression. Till och med att dö i förtid har konstaterats hos äldre personer med nedsatt hörsel. Att inte höra en telefonsignal eller olika varningssignaler kan leda direkt till negativa konsekvenser.

Sammanlagt gör allt detta att man kan känna olust inför att delta i sociala aktiviteter, man drar sig undan och rent av isolerar sig. Livskvaliteten blir sämre. Med grav hörselnedsättning är det lätt att bli beroende av andra och därmed mindre självständig när det gäller kontakter med myndigheter eller besök inom vården.

Foto: Yanan Li

 

Hjärnan mår som bäst om den får höra. Det finns ett flertal studier som pekar på sambandet mellan hörselnedsättning hos äldre och ökad risk för demensutveckling, men orsakerna till detta är ännu inte kända. Men det är konstaterat att om en hörselnedsättning inte behandlas ökar risken för kognitiv svikt och demenssjukdom.

Forskning pågår på flera håll i både Sverige och utomlands för att hitta förklaringar till de direkta orsakerna. En av teorierna handlar om att hörselnedsättning påverkar hjärnans strukturer och funktion negativt och en annan är kopplad till effekterna av den ökade kognitiva belastningen som hörselnedsättning medför.

Ytterligare en teori är att kopplingen mellan hörselnedsättning och demenssjukdomar beror på försämring av social interaktion. Att inte kunna ta del av det sociala livet fullt ut är alltså både en känd riskfaktor för demenssjukdomar och en av konsekvenserna av nedsatt hörsel.

Det kan även handla om en gemensam orsaksmekanism som är kopplad till åldrande, det vill säga en process som leder till både försämring av hörseln och hjärnans funktion. Kopplingen mellan hörselnedsättning och demensutveckling är tydlig och en internationell expertgrupp rekommenderar prevention och behandling av hörselnedsättning som den mest betydande förebyggande åtgärden gällande utveckling av demens hos individer i medelåldern.

Foto: Yanan Li

Åldersrelaterad hörselnedsättning debuterar smygande och det är vanligt att den drabbade själv först inte märker konsekvenserna, utan i stället är det närstående som uppmärksammar hörselsvårigheterna. Det är inte heller självklart att alla ser sambandet mellan försämrad hörsel och allmän hälsa. Tidig upptäckt och tidig intervention har konstaterats minska många av de ovan nämnda negativa konsekvenserna av nedsatt hörsel. Detta har gjort att frågan om möjlighet att erbjuda hörselscreening till vuxna har börjat diskuteras både internationellt och i Sverige.

I nuläget finns screening av hörsel för vuxna enbart för de som i sitt arbete exponeras för buller och därmed riskerar att drabbas av buller- orsakad hörselnedsättning, så kallad bullerskada. WHO rekommenderar införandet av hörselscreening hos alla som är 50 år eller äldre, men det kvarstår att bedöma från och med vilken ålder, hur ofta och vilken screeningmetod som bör användas exempelvis i Sverige.

De flesta som har åldersrelaterad hörselnedsättning är cirka 70 år när de tar kontakt med hörselvård, och har väntat mer än tio år innan de tar denna första kontakt. Det framgår av data från det Nationella kvalitetsregistret för hörselrehabilitering. Orsakerna till denna kraftiga fördröjning har inte studerats i Sverige, men det finns internationella studier som visar att stigma fortfarande är den huvudsakliga orsaken till att låta bli att påbörja hörselrehabilitering.

Andra orsaker är att prioritera andra hälsoproblem, orealistiska förväntningar avseende nyttan av rehabilitering, framför allt teknologin, och uppfattning att hörapparater är obekväma.

För många betyder hörapparat att bli stämplad som gammal. Här visar flera forskningsstudier att närstående har en viktig roll att spela. I kontakter med hörselvården bör närstående inkluderas i processen för att få information om hur hörseln fungerar, om hörselnedsättningen och om hörhjälpmedel. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att öka kunskapen om hörselsinnets betydelse för både individens allmänna hälsa och folkhälsan bland allmänheten, professionella och beslutsfattare.

Ref.
Referenser

M Agmon m fl (2017). The association between hearing loss, postural control, and mobility in older adults: a systematic review. Journal of the american academy of audiology.

H Amieva m fl (2018). Death, depression, disability, and dementia associated with self-reported hearing problems: a 25-year study. The journal of gerontology.

M Barnett m fl (2017). Factors involved in access and utilization of adult hearing healthcare: a systematic review. Laryngoscope.

G Livingstone m fl (2020). Dementia prevention, intervention, and care: 2020 report of the Lancet Commission.

Årsrapport Nationellt kvalitetsregister, hörselrehabilitering, 2021.

D S Powell m fl (2022). Hearing loss and cognition: what we know and where we need to go. Frontiers in aging neuroscience.

J E Ruusuvuori m fl (2021). Studies on stigma regarding hearing impairment and hearing aid use among adults of working age: a scoping review. Disability rehabilitation.

A Shukla m fl (2020). Hearing loss, loneliness, and social isolation: a systematic review. Otolaryngology head neck surgery.

Fler artiklar ur temat

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga…