Välfärdsteknik för äldres hälsa

Utvecklingen inom hälso- och välfärdsteknik, HVT, går fort och effekterna de väntas ge är ännu långt ifrån uppnådda. Forskningen inom HVT är relativt ung men pågår och börjar nu kunna redovisa en del resultat.

Nordiska forskarnätverket inom hälso- och välfärdsteknik medverkar i sessionen Ageing in place på Nordic congress of gerontology 2024, NKG 2024. Nätverket består av 90 medlemmar från hela Norden som har uppdrag via Nordiska ministerrådet och sorterar under Nordens välfärdscenter.

På NKG 2024 ska de berätta om hur teknik kan stötta åldrande på platser och i miljöer där de äldre personerna befinner sig. Värd för arrangemanget är professor Christine Gustafsson som är verksam vid Sophiahemmets högskola i Stockholm samt affilierad forskare vid Mälardalens universitet.

– Alla våra medlemmar är aktiva forskare och vi representerar olika ämnen, till exempel vårdvetenskap, sociologi, fysioterapi, innovation och design. Tillsammans har våra medlemmar producerat mer är 400 vetenskapliga publikationer inom området HVT, berättar hon.

Forskarnätverket samlar och konsoliderar nordisk HVT-forskning ur ett användarperspektiv, där brukare, närstående och vårdpersonal står i fokus. De inkluderar inte behandlande eller diagnostiserande medicinsk teknik som används på sjukhus i forskningen, utan har siktet inställt mot utvecklingen utanför sjukhusens väggar. Syftet är att stötta äldreomsorgens utmaningar med en åldrande befolkning och personalbrist.

– Vi kan bidra med att integrera forskning som kan leda till förbättrade och effektiva äldreomsorgstjänster. Användarperspektivet är viktigt, då HVT är ett relativt nytt forskningsområde i

Norden och det finns stora kunskapsluckor. Vi vet inte vad effekterna blir vid införande av olika HVT-tjänster och vad det innebär för användarna, men det finns stora förhoppningar att digitalisering och HVT ska förbättra vårdtjänster som hemtjänst, hemsjukvård, och möjliggöra för ett förlängt självständigt liv, säger Christine Gustafsson.

Om implementering av HVT ska ske effektivt behöver vårdpersonalen ny kompetens. Därför samarbetar forskarnätverket med olika utbildningsinstitutioner och andra nordiska aktörer för att främja erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna. Detta leder i sin tur till lösningar till regionernas specifika välfärdssystem och kulturella kontexter.

Forskarnätverket påverkar även politiska och organisatoriska beslut genom att leverera forskningsbaserade rekommendationer för integration av HVT inom äldreomsorgen.

Vad hoppas ni man tar med sig för ny kunskap från er session på konferensen?

– Jag hoppas att åhörarna får upp ögonen för självständighetsliteracitet! Det proaktiva och preventiva vad gäller bibehållen, ökad eller kanske återerövrad självständighet. Det är något som vi alla bör ha i åtanke och jobba med i vår åldrandekarriär. Tänk på att det är ’never to early or never to late’ att börja.