Kostens roll för välmåendet

Förekomsten av psykisk sjukdom och beteendestörningar har ökat betydligt under senare år. Det gäller framför allt depression och demenssjukdomar inkluderat Alzheimers sjukdom, det senare förklaras av en ökad andel äldre i befolkningen i kombination med att risken att insjukna ökar med stigande ålder. Orsaken till dessa sjukdomar är ännu okänd. Men under senare år har kunskapen om kostens betydelse för den psykiska hälsan ökat betydligt, även om det fortfarande finns många och betydande kunskapsluckor.

Syftet med denna artikel är att ge en översikt över kunskapsläget när det gäller relationen mellan kostmönster och hälsa med fokus på äldre.

Tarmen omfattar en yta av cirka 400 kvadratmeter, motsvarande två tennisbanor. Den utgör gränslandet mellan ”den inre” och ”den yttre” världen och interagerar med resten av kroppen. Den absorberar näringsämnen och dämpar effekten av yttre hot från till exempel stress, rökning, kost och läkemedel genom den barriärfunktion som hindrar skadliga ämnen från att nå blodbanan.

Bakteriefloran omfattar cirka tio gånger fler celler än de kroppsegna cellerna. Skulle dessa mikroorganismer läggas på rad skulle de nå 2,5 varv runt jordklotet. Merparten av bakteriefloran återfinns i tarmen, framför allt den nedre delen, det vill säga grovtarmen.

Både observations- och interventionsstudier visar att en kost med mycket fett och lite fiber minskar antalet stammar av bakterier i tarmfloran, vilket innebär en förlust av bakterier som är specialiserade på att bryta ner – fermentera – fiber, samtidigt som exponeringen för proinflammatoriska och cancerframkallande ämnen ökar.

I motsats till detta påverkar en fiberrik och fettlåg kost tarmflorans sammansättning i en positiv riktning, vilket innebär en större artrikedom med bakteriestammar som är specialiserade på nedbrytning av fiber och andra bioaktiva ämnen som kroppen inte själv kan bryta ner.

En mer hälsosam kost i linje med de nordiska näringsrekommendationerna bidrar därmed till en miljö i tarmen som skyddar mot olika typer av sjukdomar. Skyddet består av bland annat kortkedjiga fettsyror, till exempel butyrat, som bildas när tarmens bakterier bryter ner fiber. Dessa fettsyror kopplar samman tarmen med andra organ inkluderat hjärnan och påverkar på så sett deras fysiologiska funktion. Området är mycket spännande men vår kunskap befinner sig ännu på en grund nivå.

Från att ha varit ganska stabil under vuxen ålder börjar tarmflorans sammansättning förändras med stigande ålder. Variationen i antal stammar minskar samtidigt som tarmens genomsläpplighet (permeabilitet) ökar, vilket innebär ökad risk både för att skadliga mikroorganismer får större inflytande i tarmen och att skadliga ämnen når blodbanan.

Vitamin d har visats ha väldigt många viktiga funktioner i kroppen, också en rad positiva effekter när det gäller hjärnans funktion har påvisats. Flera observationsstudier har visat ett positivt samband mellan högre koncentration av vitamin d och bättre kognitiv förmåga. Mycket forskning återstår dock innan det möjligen går att fastställa ett samband mellan vitamin d och kognitiv svikt och demens. Vitamin d får vi framför allt genom solens uv-ljus under den ljusa delen av året, men vitaminet finns också i fisk, mest i fet fisk, och en del i ägg. Mjölk, fil, yoghurt och bordsmargarin är berikat med d-vitamin.

Lågt intag har i studier visats förknippat med risken för olika neuropsykiatriska diagnoser. Vidare har man sett att tillägg (supplementering) skulle kunna användas förebyggande eller behandlande av dessa tillstånd i framtiden, även om studierna ännu ger ganska motstridiga resultat. I kosten utgör fet fisk den bästa källan för intag, men också fleromättade matfetter bidrar till intaget.

Forskning tyder på att åtminstone en portion fet fisk per vecka kan bidra med de positiva effekter förknippade med omega 3-fettsyror som påvisats. Många viktiga frågor står dock obesvarade, till exempel genom vilka mekanismer som omega-3 fettsyror verkar och vilka mängder som skulle krävas för att ge effekt.

En systematisk litteratursammanställning och en så kallad metaanalys (statistisk sammanställning) av resultat från flera studier visar att kostvanor i linje med en medelhavskost – det vill säga en kost rik på grönsaker, frukt, fisk, nötter/frön och vegetabiliska oljor – var förknippad med en minskad risk för kognitiv försämring och för övergång från mild kognitiv svikt till Alzheimers sjukdom, vilket ligger väl i linje med vad som ovan beskrivits för omega-3-fettsyror och vitamin d.

Sammanfattningsvis går det att konstatera att det finns flera intressanta samband mellan våra kostvanor och kognition och mental hälsa. Många viktiga frågor måste besvaras innan det är möjligt att ta fram vetenskapligt förankrade rekommendationer om hur vi ska äta för att motverka psykisk ohälsa.

Det verkar dock som att de kostråd som gäller för hälsan i övrigt också gäller för hjärnans funktion och hälsa. Att äta fisk och fiberrika livsmedel som frukt och grönsaker tycks vara viktigt för att bibehålla kognitiv funktion och mental hälsa.