Smärta – det kan alltid bli bättre

Långvarig smärta är mycket vanlig när vi blir äldre. Värken påverkar livskvaliteten och kan medföra att vi förlorar kontakt med vänner och blir isolerade. Den som har ont är ofta rädd för att ramla och spänner sig. Det i sin tur ökar risken för att ramla.

Smärta är en skyddsmekanism som har varit viktig för vår arts överlevnad. Vi upplever smärta som en signal för fara som ska förhindra att eventuell skada förvärras. Ibland avtar inte smärtan fast skadan läker. För att förstå hur fysisk smärta uppstår och hur den fungerar är det bra att känna till några begrepp.

  • Nociceptiv smärta betyder att smärtan utgår från muskler, leder eller skelett. Artros är ett exempel, liksom en fotledstukning.
  • Neuropatisk smärta utgår från nerverna och kan upplevas som stickningar, domningar eller obehag vid beröring och kan exempelvis uppstå vid bältros eller diabetes-polyneuropati.
  • Nociplastisk smärta uppstår när känselupplevelsen förändrats och smärtsignalerna har rubbats. Det innebär att kroppen uppfattar smärta trots att exempelvis en skada har läkt, och har flera orsaker, men bland annat beror på att en överkänslighet uppstått.

Nociplastisk smärta är helt dominerande vid långvarig smärta, ofta kallad kronisk smärta. Då smärtan kvarstått över tre månader betraktas den som långvarig och uppfattas som en multidimensionell obehaglig upplevelse som även påverkar våra känslor.

Trots intensiva forskningsinsatser förstår vetenskapen fortfarande inte fullt ut varför smärta generellt ökar i befolkningen och hur smärtupplevelsen förändras över tid. Det blev vanligare att både män och kvinnor i studier uppgav att de upplevde smärta i början av 2000-talet jämfört med i slutet av 1980-talet.

Det finns olika hypoteser om varför det ökar och en av förklaringarna kan vara att vi blir äldre.Den som läser vetenskapliga studier kan förledas tro att det är synnerligen vanligt, men då ska man veta att de brukar bygga på underlag från ortoped- eller rheumatologmottagningar. Självklart är smärta vanligare hos de som besöker dessa.

En europeisk studie fann att drygt 20 procent av den vuxna befolkningen besväras av långvarig smärta. Bland äldre över 60 år har en svensk multicenterstudie rapporterat att 54,8 procent hade smärta främst från ben och fötter, men även ryggvärk, vilket visar att det är mycket vanligt. Kvinnor rapporterar betydligt mer smärta (64,5 procent) jämfört med män (35,5 procent).

Nervcellarna har även kopplingar till delar av hjärnan som reglerar känslolivet och det är därför vanligt att reagera med ångest och depressiva känslor vid långvarig smärta.

Sömn kan vara ett problem framför allt om vi upplever smärta. Många uppvaknanden under natten, där man tvingas byta ställning eller kanske till och med måste gå upp och röra på sig, kan leda till sömnbrist. Detta blir en dubbel belastning eftersom smärtan i sig är tröttande och inte går att sova bort.

Även minnet påverkas av långvarig smärta. Eftersom hjärnan inte kan skilja akut smärta från långvarig smärta behandlas all smärta som om den vore akut. Det betyder att hjärnan prioriterar detta framför allt annat. När vi då försöker leva som vanligt är det inte konstigt att vi blir glömska eftersom hjärnan hela tiden i första hand arbetar med smärtan.

Parallellt med smärta transporteras information till vårt autonoma nervsystem, vilket medför att hjärtat slår fortare, blodtrycket stiger och andningsfrekvensen ökar. Vi är hela tiden redo att fly eller slåss, så kallade fight or flight-reaktioner. Vi har dessutom ett evolutionärt nedärvt beteende som gör att vi vill skydda en skadad kroppsdel. Vi försöker hålla oss stilla för att inte förvärra skadan, vilket blir vår verkliga fiende när smärtan blir långvarig.

Inaktivitet leder till försämrad kondition och i värsta fall försämrad funktion, samt i kombination med att vi drar oss undan från sociala aktiviteter. Samtidigt jobbar kroppens autonoma nervsystem för att vi ska kunna vara aktiva och fly.

Denna konstanta stress är inte bra för kroppen. På sikt ökar risken för högt blodtryck med risk för hjärt-kärlsjukdomar och endokrina sjukdomar som till exempel diabetes.

Det går att bromsa smärtan på flera olika sätt. Inom sjukvården använder vi oss av TENS-plattor där nerverna stimuleras på elektrisk väg. Det är samma mekanism som när vi blåser på det onda stället när ett barn ramlat, då den nya stimuleringen av känselnerver prioriteras högre än smärtupplevelsen.

Fysisk aktivitet kan också blockera och därmed dämpa smärta. När kroppen får röra på sig ökar våra smärtbromsars effektivitet och medför att vi blir tröttare och förhoppningsvis får lättare att sova på nätterna. Det kan avleda oss från att tänka på smärtan, vilket kan minska smärtupplevelsen och ökar våra möjligheter att behålla fysisk funktion och kan till och med underlätta sociala kontakter.

Läkemedel kan vara ett alternativ för att hämma smärtupplevelsen. Antidepressiv medicin kan också fungera på akut smärta, eftersom den förbättrar aktiviteten av hormonet serotonin som dämpar både smärta och depression. Dessutom blir man ofta trött av antidepressiv medicin vilket förbättra sömnen.

FAKTA
Detta händer i kroppen vid smärta

Den vanligaste orsaken till smärta är en skada. Vävnad intill skadestället rodnar och ömmar till en början. En inflammation har då uppstått i området. När skadan läker börjar smärtan leva ett eget liv och det sker stora förändringar på ryggmärgsnivå och i hjärnan. Fler och fler nervceller kopplas på. Nervcellerna ligger nära varandra i ryggmärgen, men skickar olika budskap till hjärnan eftersom de inte slutar riktigt på samma ställe i hjärnbarken. Följden blir att de signalerar till hjärnan att det gör ont på fler ställen än var den ursprungliga skadan uppstod. Detta kallas för wind-up fenomen och är förklaringen till smärtspridningen som upplevs. Ofta har då smärtan också ändrat karaktär från den initiala ilande kraftiga smärtan till att bli mer molande och beskrivs ofta som värk.

Trots att vi i dag förstår denna mekanism är det ändå väldigt olika hur smärtan upplevs. Det beror på att vi alla är unika i hur vi känner smärta beroende på vad vi varit med om tidigare i livet och hur vår livssituation ser ut. Smärta är en högst personlig upplevelse där vi inte kan jämföra oss med varandra. Varje individ har sin egen upplevelse av smärta.

FAKTA
Kroppens egna smärtbromsar

Grindteorin innebär att sensorisk stimulering hämmar smärtan på ryggmärgsnivå. Det beror på att nervtrådarna som överför informationen om beröring leder impulserna snabbt.

Fysisk aktivitet ökar produktion av det kroppsegna morfinliknande substanserna endorfin och enkefalin. Ansträngningen bör motsvara minst 30 minuters promenad. Även skratt ökar nivåerna så det är viktigt att ha roligt!

Eftersom smärtupplevelsen är multidimensionell behöver vi också tänka i flera led i val av behandling. För en patient leder ofta ökad kunskap om vad smärta är och varför den blivit långvarig till minskad oro för allvarlig sjukdom samt dämpar även ångest samt oro.

Vid akut smärta eller cancersmärta går smärtanalysen ut på att finna orsaken till smärtan, för att om möjligt bota.

Vid långvarig smärta handlar det snarare om att utreda hur funktion och livskvalitet påverkas. Fysisk aktivitet i lagom dos är kanske trots allt det som ska prioriteras högst.

Om smärtan riskerar att bli långvarig bör primärvården kopplas in och vid behov kan det vara lämpligt att få hjälp från de specialiserade rehabiliteringsteam som finns på vissa vårdcentraler. De som fortsätter ha nedsatt funktion och låg livskvalitet bör remitteras till en specialistklinik. Där kan de få hjälp från olika behandlare i ett team där alla har samma mål för patienten: bättre funktion, högre livskvalitet och om möjligt – smärtlindring.

Alla blir definitivt inte smärtfria, men majoriteten uppnår förbättrad fysisk funktion och högre livskvalitet. Det kan alltid bli bättre.

Delta i Äldre i Centrums kostnadsfria seminarium 8 september

Läs mer och anmäl dig här.

Ref.
Referenser

L Wranker (2016). Gender perspectives on pain among older adults – findings from the swedish national study on aging and care, SNAC – Blekinge. Lunds universitet.

L Wranker (2022). Grundläggande om smärtfysiologi. I H Lööf (red), Långvarig smärta ur ett vårdande perspektiv. Studentlitteratur.

Fler artiklar ur temat

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression och suicida tankar, för framför allt kvinnliga omsorgsgivare. Det visar en rapport som forskare från Högskolan Dalarna…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny rapport i samarbete mellan Umeå universitet och idrottsförbunden.

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna individanpassa strokevården.