Alexandra Björck, Mialinn Arvidsson Lindvall och Outis Blohm står i en vit korridor på ett äldreboende.
Alexandra Björck, Mialinn Arvidsson Lindvall och Outis Blohm. Foto: Kumla kommun.

100 nya miljoner till projekt inom äldreforskningen

När Familjen Kamprads stiftelse offentliggjorde sitt senaste anslagsbeslut fick 24 äldreforskningsprojekt tillsammans 100 miljoner kronor.

I december kunde Familjen Kamprads stiftelse presentera vilka äldreforskningsprojekt som fått anslag i 2023 års utlysning. 24 projekt får 2,3–5,4 miljoner kronor var, tillsammans 100 miljoner kronor, för forskning om bland annat anhöriga och närståendes perspektiv, boendemiljö, vårdgivares styrning och uppföljning, välfärdsteknik, äldres inflytande och trygghet. Förutom forskare vid universitet och högskolor runt om i hela Sverige får Region Stockholm, Göteborgsregionen, Region Kalmar län och RISE pengar.

Ett av projekten som beviljats anslag är ett samarbete mellan Kumla kommun, Örebro universitet och Region Örebro län. Allt började med att kommundoktoranden Alexandra Björck och specialistundersköterskan Outi Blohm, tillsammans med personalen på vård- och omsorgsboendet Akvarellen i Kumla, startade ett pilotprojekt om virtuell cykling. Där trampar man en träningscykel framför en bildskärm, vilket inte minst gav en fysisk förbättring. Men det gav också ökad livskvalitet.

– Vi har sett otroligt goda resultat på deltagarna. De blev mer motiverade till rörelse och den interaktiva miljön bidrog till nya samtalsämnen och ökad närvaro, säger Outi Blohm i ett pressmeddelande från Kumla kommun.

Nu beviljas alltså projektet en fortsättning med 4,5 miljoner kronor.

– Det är en väldigt enkel idé och det är inte speciellt kostsamt vilket gör att cyklingen kan genomföras på fler boenden. Resultatet vi såg i pilotprojektet är att många blev mer fysisk aktiva och upplevde en ökad vitalisering. Därför är det oerhört roligt att Kamprads stiftelse tror på projektet, säger Mialinn Arvidsson Lindvall, som är fysioterapeut på Kumla vårdcentral.

Sammanlagt 25 boende på Akvarellen kommer att delta i studien. De ska cykla två gånger i veckan under åtta veckor. Allt kommer att genomföras under våren.

– Forskning visar att ökad fysisk aktivitet är bra för kognitionen, det vill säga hjärnhälsan. Vi ser att det skapar samtalsämne för personer som börjar glömma bort sitt liv, men som börjar återuppväcka det. Det ökar delaktighet och självständighet. Jag tycker det är väldigt intressant hur man kan få i gång människor som har svårt att röra sig. Att kunna kombinera kognition och fysisk aktivitet och se vilka resultat de kan få. Tänk att vårt lilla projekt kan öka livskvalitet hos äldre, säger Alexandra Björck.

Nästa steg är att skicka in en etikansökan och förhoppningsvis börja datainsamlingen för underlag till våren. Totalt kommer 25 boende på Akvarellen delta i studien, två gånger i veckan under åtta veckor.

Forskargruppen bakom samarbetsprojektet består av Mialinn Arvidsson Lindvall, Marie Matérne, Gustav Jarl och Alexandra Björck.

Här är projekten som beviljades anslag.

  • Age-Wear: Förbättra äldres fysiska aktivitet genom åldersinkluderande design av interaktiva bärbara sensorenheter. Sanna Kuoppamäki, Kungliga Tekniska högskolan.
  • Aktiva tillsammans trots kognitiv nedsättning: genomförbarhet och utvärdering av en beteendeaktiveringsintervention för personer med demens. Joanne Woodford, Uppsala universitet.
  • Att genomföra en beteendeförändringsintervention i kommunen för att förbättra livskvaliteten hos äldre: En pilotstudie
    Kiran Maini Gerhardsson, Lunds universitet.
  • Bidrar IBIC till förbättrad praktik? En studie av biståndshandläggares akter och syn på dokumentation inom äldreomsorgen. Sandra Torres-Örsten, Uppsala universitet.
  • Engagerande vardagsaktiviteter, livskvalitet och hälsosamt åldrande för hela befolkningen- Strokeprevention i primärvården. Ann-Helen Patomella, Karolinska institutet.
  • Förväntningar och ansvar: utbildning av anhöriga till personer med demenssjukdom. Åsa Alftberg, Malmö universitet.
  • Hur är det med anhörigperspektivet på äldreboende? Anhörigas och professionellas erfarenheter av anhörigperspektivet före, under och efter en närståendes inflyttning till särskilt boende. Magnus Jegermalm, Marie Cederschiöld högskola.
  • Hälsonätet 2.0 – för bättre livskvalitet. Anneli Nyman, Luleå tekniska universitet.
  • Hälsosamt åldrande och kvarboende: Betydelsen av lokalsamhällets subjektiva och objektiva egenskaper. Kevin McKee, Högskolan Dalarna.
  • Höftfraktur hos sköra äldre – är postoperativ stromacellsbehandling en väg till förbättrad rehabilitering, bevarad funktion och livskvalitet? Margareta Hedström, Region Stockholm.
  • Identifiering av determinanter för life space-mobilitet hos äldre personer. Lars Nyberg, Luleå tekniska universitet.
  • Kan den kommunala vården och omsorgen bli god och nära genom ökad delaktighet av äldre personer? Lisbeth Lindahl, Göteborgsregionen.
  • Kan virtuell cykling öka livskvaliteten för personer med kognitiv nedsättning? Mialinn Arvidsson Lindvall, Örebro universitet.
  • Mätning av äldres välbefinnande. Jeanette Melin, RISE Research institutes of Sweden.
  • Rum för åldrande – existentiella perspektiv för bättre boendemiljöer. Johanna Gustafsson Lundberg, Lunds universitet.
  • Skapande av gångvänliga arktiska samhällen för en åldrande befolkning genom ett deltagarstyrt forskningsperspektiv. Finn Nilson, Luleå tekniska universitet.
  • Sociala robotar i hemmiljö för äldre personers livskvalitet – behov, möjligheter och hinder (RO-LIV). Erik Billing, Högskolan i Skövde.
  • Stödja fysisk aktivitet för äldre personer i samhället: dags att öka jämlikhet, hälsa och livskvalitet. Helena Fridberg, Umeå universitet.
  • Utveckla ledarskap och teamarbete på särskilda boenden för att öka omvårdnadskvalitet. Ingela Bäckström, Mittuniversitetet.
  • Utveckling av en modell för samskapad klinisk träning och utbildning avseende måltidssituationer i särskilt boende för äldre personer. Stefan Andersson, Linnéuniversitetet.
  • Vad händer när välfärdsteknologin inte fungerar? Gunilla Carlsson, Lunds universitet.
  • Vårdcentrum i Region Uppsala – kan ett samverkansnätverk skapa bättre vård och omsorg av multisjuka äldre? Sofie Vengberg, Uppsala universitet.
  • Värmeböljors inverkan på äldre personers hälsa och välbefinnande – Erfarenheter och adaptiva strategier för utomhusaktiviteter i stadsmiljö. Susanne Gustafsson, Högskolan i Jönköping.
  • WELL AGE: Förbättrad livskvalitet för sköra äldre genom partnerskap i vård och omsorg med personal och anhöriga. Lennart Magnusson, Region Kalmar län.

Relaterat

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Kvinna som sitter vid ett bord

Äldre med kriminell bakgrund har högre demensrisk

Äldre personer som har kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.