Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
I december kunde Familjen Kamprads stiftelse presentera vilka äldreforskningsprojekt som fått anslag i 2023 års utlysning. 24 projekt får 2,3–5,4 miljoner kronor var, tillsammans 100 miljoner kronor, för forskning om bland annat anhöriga och närståendes perspektiv, boendemiljö, vårdgivares styrning och uppföljning, välfärdsteknik, äldres inflytande och trygghet. Förutom forskare vid universitet och högskolor runt om i hela Sverige får Region Stockholm, Göteborgsregionen, Region Kalmar län och RISE pengar.
Ett av projekten som beviljats anslag är ett samarbete mellan Kumla kommun, Örebro universitet och Region Örebro län. Allt började med att kommundoktoranden Alexandra Björck och specialistundersköterskan Outi Blohm, tillsammans med personalen på vård- och omsorgsboendet Akvarellen i Kumla, startade ett pilotprojekt om virtuell cykling. Där trampar man en träningscykel framför en bildskärm, vilket inte minst gav en fysisk förbättring. Men det gav också ökad livskvalitet.
– Vi har sett otroligt goda resultat på deltagarna. De blev mer motiverade till rörelse och den interaktiva miljön bidrog till nya samtalsämnen och ökad närvaro, säger Outi Blohm i ett pressmeddelande från Kumla kommun.
Nu beviljas alltså projektet en fortsättning med 4,5 miljoner kronor.
– Det är en väldigt enkel idé och det är inte speciellt kostsamt vilket gör att cyklingen kan genomföras på fler boenden. Resultatet vi såg i pilotprojektet är att många blev mer fysisk aktiva och upplevde en ökad vitalisering. Därför är det oerhört roligt att Kamprads stiftelse tror på projektet, säger Mialinn Arvidsson Lindvall, som är fysioterapeut på Kumla vårdcentral.
Sammanlagt 25 boende på Akvarellen kommer att delta i studien. De ska cykla två gånger i veckan under åtta veckor. Allt kommer att genomföras under våren.
– Forskning visar att ökad fysisk aktivitet är bra för kognitionen, det vill säga hjärnhälsan. Vi ser att det skapar samtalsämne för personer som börjar glömma bort sitt liv, men som börjar återuppväcka det. Det ökar delaktighet och självständighet. Jag tycker det är väldigt intressant hur man kan få i gång människor som har svårt att röra sig. Att kunna kombinera kognition och fysisk aktivitet och se vilka resultat de kan få. Tänk att vårt lilla projekt kan öka livskvalitet hos äldre, säger Alexandra Björck.
Nästa steg är att skicka in en etikansökan och förhoppningsvis börja datainsamlingen för underlag till våren. Totalt kommer 25 boende på Akvarellen delta i studien, två gånger i veckan under åtta veckor.
Forskargruppen bakom samarbetsprojektet består av Mialinn Arvidsson Lindvall, Marie Matérne, Gustav Jarl och Alexandra Björck.
Här är projekten som beviljades anslag.
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…