15 miljoner kronor till demensforskning

Varje år delar Demensfonden ut medel till forskningsprojekt om demens. I år har fonden delat ut ett rekordstort belopp till forskning. Totalt 15 miljoner kronor har fördelats över 67 projekt, som rör allt från hur lungfunktionen påverkar kognitiv funktionsnedsättning, om kopplingen mellan växtbaserad kost och demens, till hur personer med demens använder sociala medier.

Här är forskarna och projekten som beviljats anslag:

• Abbe Ullgren, Karolinska institutet – Association of CSF and plasma biomarkers to cortical and subcortical atrophy in genetic FTD.
• Abigail Dove, Karolinska institutet – Genetiska och metaboliska kopplingar mellan kardiometaboliska sjukdomar och demens. 
• Anna Erlandsson, Uppsala universitet – Astrocyter – ett potentiellt mål för att begränsa patologisk spridning vid Parkinsons sjukdom och Lewy body demens.
• Anna Marseglia, Karolinska institutet – Könsskillnader i sambandet mellan hjärt-kärlhälsa, motståndskraft och kognition.
• Annegret Habich, Karolinska institutet – Determinants of atrophy and hypometabolism in dementia with Lewy bodies.
• Annika Toots, Umeå universitet – Motorkognitiv träning för äldre personer – En randomiserad kontrollerad pilotstudie.
• Birgitta Olofsson, Umeå universitet – Hjärnhälsa, långsiktiga tidstrender och associerade sociala och hälsorelaterade faktorer hos mycket gamla personer: Ett nordiskt perspektiv.
• Bodil Weidung, Uppsala universitet – Herpesvirusens roll i tidiga sjukdomsprocesser vid Alzheimers sjukdom: Epidemiologiska undersökningar.
• Caroline Graff, Karolinska institutet – Genetic Frontemporal dementia (GENFI): En internationell, longitudinell, klinisk studie på FTD.
• Charlotte Johansson, Karolinska institutet – Kliniska och experimentella studier av ärftlig Alzheimers sjukdom, en modell för att identifiera tidiga diagnostiska markörer vid demenssjukdom. 
• Christina N Heiss, Göteborgs universitet – Deciphering the dynamics of microglia and neurofilament light chain in neurodegeneration. 
• Elena Rodriguez-Vieitez, Karolinska institutet – Longitudinal microstructural imaging in familial frontotemporal dementia (FTD) in relation to glial and injury biomarkers: An in vivo-postmortem investigation.
• Emma Nyström, Umeå universitet – Urininkontinens hos äldre med och utan demensförekomst och associerade faktorer.
• Emma Simonsson, Umeå universitet – Högintensiv intervallträning för äldre – en HIT?
• Eric Westman, Karolinska institutet – A brain imaging phenotyping framework for cognitive disorders.
• Erika Boman, Umeå universitet – Förekomst av och samverkan mellan demenssjukdom och psykisk ohälsa samt associerade faktorer hos mycket gamla personer – En jämförande studie mellan Sverige och Finland.
• Erika J Laukka, Karolinska institutet – Luktminne, kognitivt åldrande och biomarkörer för demens – En populationsbaserad studie.
• Eva-Stina Hemmingsson, Umeå universitet – Herpesvirus och lukt.
• Frederico Triolo, Karolinska institutet – Patterns of neuropsychiatric symptoms and transitions from normal cognition to cognitive impairment and dementia in older adults.
• Hanna Huber, Göteborgs universitet – Consideration of food intake for implementation of blood biomarkers for Alzheimer’s disease.
• Helena Claesson Lingehall, Örebro universitetssjukhus – Delirium som komplikation till hjärtkirurgi.
• Hugo Lövheim, Umeå universitet – AC2023 – Äldre vårdade på vård-och omsorgsboende i Västerbottens län år 2023.
• Håkan Littbrand, Umeå universitet – En kartläggning av fysisk aktivitetsnivå bland personer med eller utan demenssjukdom, i ett representativt stickprov av mycket gamla människor – Samband med associerade faktorer och överlevnad.
• Ingrid Ekström, Karolinska institutet – Profiles of olfactory decline and their usefulness in predicting dementia conversion over twelve years.
• Ingvar Bergdahl, Umeå universitet – Ökar allmänbefolkningens kadmium och bly risken för demens?
• Jakob Norgren, Karolinska institutet – Bör kostråd för att främja kognitiv hälsa anpassas efter Apoe-genotyp?
• Javier Oltra Gonzales, Karolinska institutet – Unveiling dementia through olfactory brain markers. 
• Jenna Najar, Göteborgs universitet – Psykiatri i demens och demens i psykiatri – är genetik nyckeln?
• Jessica Samuelsson, Göteborgs universitet – Kostens betydelse för risken att drabbas av demens.
• Johan Niklasson, Umeå universitet – Livsgnista hos mycket gamla människor med demenssjukdom i norra Sverige, förändringar över 25 års tid, med fokus på könsskillnader, boendeform och om stark livsgnista kan försena insjuknande i demenssjukdom.
• Johanna Nilsson, Göteborgs universitet – Biomarker panel for blood-brain barrier dysfunction in Alzheimer’s disease.
• Josefine Lampinen, Umeå universitet – Social delaktighet, ensamhet och mental  hälsa hos äldre personer med demens: En randomiserad kontrollerad pilotstudie av ett personcentrerat multidimensionellt interdisciplinärt rehabiliteringsprogram.
• Juan Lantero-Rodriquez, Karolinska institutet – Blood NTA-tau, the first fluid biomarker specifically tracking in vivo tau pathology in Alzheimer’s disease.
• Karin Lopatko Lindman, Umeå universitet – Genetiska markörer för munsår och dess association till Alzheimers sjukdom.
• Konstantinos Ioannou, Karolinska institutet – Unravelling the heterogenity hidden in AB and tau biomarkers dicordance and concordance: An essential step before the clinical introduction of disease-modifying treatments.
• Laia Montoliou-Gaya, Göteborgs universitet – Blod tau vid Alzheimers sjukdom: Bestämning av förväxlingsfaktorer och användning för stadieindelning.
• Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet – Alkoholens roll vid kognitiv svikt och demenssjukdom, risk eller skyddsfaktor.
• Laura Corneliusson, Umeå universitet – The association between depression, dementia, antidepressant treatment and mortality among very old people.
• Lena Carlsson Ekander, Göteborgs universitet – Hur påverkar fetmakirurgi risken för demens?
• Lena Rosenberg, Hälsohögskolan Jönköping – Metodologiska tillvägagångssätt för att involvera personer med demens i kunskapsutveckling för vården och vardagslivet.
• Linn Öijerstedt, Karolinska institutet – Kognitiv nedsättning och beteendeförändringar vid ALS.
• Malin Wennerström, Lunds universitet – Kopplingen mellan näthinnan och hjärnan ur ett alzheimerperspektiv.
• Malin Eneslätt, Luleå tekniska universitet – DöBra-kortleken 2.0: Att undersöka främjande av tidiga proaktiva samtal inför livets slutskede genom samskapande och testning av ett digitalt samtalsverktyg.
• Maria Burman, Umeå universitet – Undernäring, undervikt och fetma bland de allra äldsta med demens.
• Marianne Schultzberg, Karolinska institutet – Resolution av inflammation vid Alzheimers sjukdom för utveckling av nya “targets”.
• Marina Bluma, Karolinska instutet – Differential association between plasma biomarkers and established biomarkers of Alzheimer’s disease.
• Marina Valletta, Karolinska institutet – Blodbiomarkörer för Alzheimers sjukdom och övergångar från normal kognition till mild kognitiv störning, demens och död.
• Mariola Zapater Fajari, Karolinska institutet – Tau brain imaging and fluid biomarkers associated with cognitive decline across the AD continuum.
• Martin Hallbäck, Linköpings universitet – En glimt i hjärnan: Fördjupade analyser av cirkulerande extracellulära vesiklar för att förutsäga förloppet av Alzheimers sjukdom.
• Michell M. Dunk, Karolinska institutet – Undersökning av rollen av en hälsosam växtbaserad kost för hjärnans åldrande och risken för demens. 
• Nina Lindelöf, Umeå universitet – Hur upplever teammedarbetare att ett multidimensionellt interdisciplinärt rehabiliteringsprogram kan påverka personer med demens och deras närstående?
• Petronella Kettunen, Göteborgs universitet – Förbättrad diagnostik av subkortikal småkärlssjukdom.
• Pontus Plavén Sigray, Karolinska institutet – Rapamycinbehandling vid Alzheimers sjukdom utvärderat med hjälp av positronemissionstomografi.
• Rakehs Kumar, Karolinska institutet – Diagnos av Lewy body demens med hjälp av ultrakänslig real time quaking induced conversion. 
• Robin Ziyue Zhou, Karolinska institutet – Glykanalys för tidig detektion av Alzheimers sjukdom.
• Rui Wang, Karolinska institutet – Disclosing the interrelationships between physical activity, neurobiological pathways, and cognitive-motor interference in Alzheimer’s disease. 
• Sara Garcia Ptacek, Karolinska institutet – Är kolesterol nyckeln till att välja patienter för statinbehandling för Alzheimers sjukdom?
• Sara Modig, Karolinska institutet – Att förebygga läkemedelsrelaterade problem. Ökad läkemedelssäkerhet för individer med kognitiv svikt genom optimerat arbetssätt mellan omvårdnadspersonal och patientansvarig läkare. 
• Sofi Levik Sandström, Umeå universitet – Effekten av fysisk träning på neural aktivering vid arbetsminne hos äldre personer.
• Soham Gupta, Karolinska institutet – Decoding long-covid neurological sequelae using molecular autopsy and organiod models.
• Sophia Wheatley, Karolinska institutet – FDG-PET Alzheimer’s disease subtypes trajectories: A longitudinal approach.
• Stefan Söderberg, Umeå universitet – Predicerar hjärtsjukdom och dess riskfaktorer i medelåldern demensutveckling? Silver MONICA studien.
• Taher Darreh-Shori, Karolinska institutet – Förebyggande av kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom genom återställning av balanserad funktionell status hos astrogliaceller.
• Tamar Abzhandadze, Karolinska institutet – Sex differences in dementia diagnosis, treatment, and long term care: A registry-based study on impact of the covid-19 pandemic.
• Therese Bilsten, Hälsohögskolan Jönköping – How do people with dementia use social media? A descriptive study of intent and content.
• Therese Karlsson, Göteborgs universitet – Betydelsen av kolin för risken att utveckla demens.
• Weili Xu, Karolinska institutet – Kan andning påverka tänkandet? Samband mellan lungfunktion och kognitiv funktionsnedsättning, demens och hjärnpatologier.