Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

I januari stängde Forte sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande. Då hade 65 ansökningar kommit in, och nu är bidragsbesluten kommit. Sammanlagt rör det sig om 161 miljoner kronor som delas ut till tre program och 19 projekt. Projekten beviljas mellan tre och fem miljoner kronor vardera.

– Den här utlysningen innebär en bred och betydelsefull satsning inom äldreområdet, säger Ulrika Thomsson Myrvang, forskningssekreterare på Forte i ett pressmeddelande.

Programanslagen ger 20-25 miljoner kronor och delas ut på sex år. Lena Dahlberg på Karolinska institutet leder programmet Åldrande, ensamhet och psykisk hälsa: att förstå sambanden och möjliggöra förändring, där man bland annat kommer att skapa ett instrument för bedömning av ensamhet inom äldreomsorgen.

De två övriga programmen som beviljats pengar är Framtidens hälsosamma åldrande – ett program för prevention och interventioner genom god och nära vård som stödjer ett bra vardagligt liv, som leds av Susanne Guidetti vid Karolinska Institutet, och Övergrepp mot äldre personer på särskilda boenden och bland omsorgstagare i hemtjänst i Sverige: uppfattningar, upplevelser, prevalens och prevention, som leds av Johanna Simmons, Linköpings universitet.

– De 19 treåriga forskningsprojekten täcker många viktiga frågor. De ska undersöka allt ifrån hur par som lever med demens kan stödjas och behandling av depression hos äldre, till social isolering hos äldre hbtq-personer och utveckling av självmordspreventiva samtalsstöd, säger Sofie Wallerström, forskningssekreterare på Forte.

 

Programbidrag

  • Framtidens hälsosamma åldrande – ett program för prevention och interventioner genom god och nära vård som stödjer ett bra vardagligt liv. Susanne Guidetti, Karolinska institutet.
  • Åldrande, ensamhet och psykisk hälsa: att förstå sambanden och möjliggöra förändring. Lena Dahlberg, Karolinska institutet.
  • Övergrepp mot äldre personer på särskilda boenden och bland omsorgstagare i hemtjänst i Sverige: uppfattningar, upplevelser, prevalens och prevention. Johanna Simmons, Linköpings universitet.

 

Projekt

  • När grunden för ett gemensamt liv förändras: Hur par som lever med demens kan stödjas i deras hantering av kommunikativa och interaktionella problem över tid. Elin Nilsson, Linköpings universitet.
  • Beteendeaktivering för behandling av depression hos äldre. En randomiserad kontrollerad multicenterstudie i primärvården, DepActive. Mattias Damberg, Region Västmanland.
  • Särskilda boenden som teknologiska habitat – Digital teknik som stöd för medborgerlighet, delaktighet och värdighet för äldre som bor på särskilt boende. Lena Rosenberg, Högskolan i Jönköping.
  • Självmordsrisker, självskadebeteende och ensamhet hos äldre: påverkan av läkemedel, förluster och demens. Kristina Johnell, Karolinska institutet.
  • Stress under livet och dess samband med psykisk hälsa och ensamhet i hög ålder. Charlotta Nilsen, Högskolan i Jönköping.
  • Psykisk hälsa, ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre HBTQ-personer. Anna Siverskog, Södertörns högskola.
  • Depression hos äldre: förbättra förebyggande åtgärder och vård genom att ta hänsyn till övergångar över hela spektrumet av depressiva symtom. Serhiy Dekhtyar, Karolinska Institutet.
  • Meningsskapande samtal på ålderns höst: Utveckling av självmordspreventivt samtalsstöd för ett produktivt bemötande av äldre personer på telefonlinjer. Clara Iversen, Uppsala universitet.
  • Äldre personer med demenssjukdomar – upptäcker vi dem, får de adekvat vård och hur ser deras kliniska resultat ut? Ett projekt med fokus på primärvården och sårbara grupper baserat på både kvantitat. Karin Modig, Karolinska institutet.
  • Hur bidrar välfärdsteknik till trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet inom äldre omsorgen? Åsa Larsson Ranada, Linköpings universitet.
  • Att tänka nytt om miljöer i demensboenden – bana väg för en jämlik vård. Helen Yee Nam Lindner, Örebro universitet.
  • Välfärdsteknik och elektronisk tidmätning i svensk äldreomsorg. Lovisa Persson, Institutet för näringslivsforskning.
  • Välfärdsteknik i fronten i äldreomsorgen: uppväxling, omställning eller nedväxling av kompetens? Lotta Dellve, Göteborgs universitet.
  • (Hur) anpassas den svenska äldreomsorgen till personer som lever med demenssjukdom i ordinärt boende? En mixed method studie om beviljade SoL-insatser samt hur de utförs och tas emot. Susanne Kelfve, Linköpings universitet.
  • Införande och användning av GPS-larm inom kommunal hälso- och sjukvård: En arbetsmetod. Hanife Rexhepi, Högskolan i Skövde.
  • ASSIP-OA en kort psykologisk intervention för suicidala äldre. Margda Waern, Göteborgs universitet.
  • Främjande av aktivt åldrande och delaktighet hos äldre personer och personer med Parkinsons sjukdom genom digital teknik – patient, anhörig och vårdgivarperspektiv. Breiffni Leavy, Karolinska institutet.
  • Planering och samordning av vård och omsorgstjänster för äldre personer med demenssjukdom vid utskrivning från slutenvård. Johannes Österholm, Linköpings universitet.
  • Vård bortom mediciner – ett systematiskt arbetssätt för högkvalitativ palliativ vård genom demensresan. Maria Schelin, Lunds universitet.

Relaterat

Ny forskning: Äldre ska inte skämmas för sitt sittande

Stillasittande behöver inte bara vara av ondo, utan kan vara nödvändigt för återhämtningen. Därför behöver bilden av sittandet nyanseras, enligt Joakim Niklasson, nybliven…

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer…

Steg för steg kan personalen lära sig mer om att förebygga hälsorisker hos äldre, med ­Kunskapstrappan som hjälp. Illustrationen är ­hämtad från avhandlingens omslag – se ref.

Kunskapstrappa förebygger hälsorisker

En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, under­näring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den…

Fler nyheter

En äldre man sitter i en soffa och tittar på sin mobiltelefon.

Skevt urval kan påverka forskningen om digitala verktyg

Digitala verktyg är på frammarsch i vård och omsorg och ofta visar studier på god effekt för brukarna. Men hur påverkas resultaten om…

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya…

Tydligare samtal minskar felaktig läkemedelsanvändning

Bättre kommunikation mellan vårdpersonal och äldre patienter vid utskrivning från sjukhus kan minska felaktig användning av mediciner, onödiga akutbesök och återinläggningar. Det visar…