Fortes logotyp

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer

I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning om äldres hälsa och välbefinnande.

I januari stängde Forte sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande. Då hade 65 ansökningar kommit in, och nu är bidragsbesluten kommit. Sammanlagt rör det sig om 161 miljoner kronor som delas ut till tre program och 19 projekt. Projekten beviljas mellan tre och fem miljoner kronor vardera.

– Den här utlysningen innebär en bred och betydelsefull satsning inom äldreområdet, säger Ulrika Thomsson Myrvang, forskningssekreterare på Forte i ett pressmeddelande.

Programanslagen ger 20-25 miljoner kronor och delas ut på sex år. Lena Dahlberg på Karolinska institutet leder programmet Åldrande, ensamhet och psykisk hälsa: att förstå sambanden och möjliggöra förändring, där man bland annat kommer att skapa ett instrument för bedömning av ensamhet inom äldreomsorgen.

De två övriga programmen som beviljats pengar är Framtidens hälsosamma åldrande – ett program för prevention och interventioner genom god och nära vård som stödjer ett bra vardagligt liv, som leds av Susanne Guidetti vid Karolinska Institutet, och Övergrepp mot äldre personer på särskilda boenden och bland omsorgstagare i hemtjänst i Sverige: uppfattningar, upplevelser, prevalens och prevention, som leds av Johanna Simmons, Linköpings universitet.

– De 19 treåriga forskningsprojekten täcker många viktiga frågor. De ska undersöka allt ifrån hur par som lever med demens kan stödjas och behandling av depression hos äldre, till social isolering hos äldre hbtq-personer och utveckling av självmordspreventiva samtalsstöd, säger Sofie Wallerström, forskningssekreterare på Forte.

 

Programbidrag

  • Framtidens hälsosamma åldrande – ett program för prevention och interventioner genom god och nära vård som stödjer ett bra vardagligt liv. Susanne Guidetti, Karolinska institutet.
  • Åldrande, ensamhet och psykisk hälsa: att förstå sambanden och möjliggöra förändring. Lena Dahlberg, Karolinska institutet.
  • Övergrepp mot äldre personer på särskilda boenden och bland omsorgstagare i hemtjänst i Sverige: uppfattningar, upplevelser, prevalens och prevention. Johanna Simmons, Linköpings universitet.

 

Projekt

  • När grunden för ett gemensamt liv förändras: Hur par som lever med demens kan stödjas i deras hantering av kommunikativa och interaktionella problem över tid. Elin Nilsson, Linköpings universitet.
  • Beteendeaktivering för behandling av depression hos äldre. En randomiserad kontrollerad multicenterstudie i primärvården, DepActive. Mattias Damberg, Region Västmanland.
  • Särskilda boenden som teknologiska habitat – Digital teknik som stöd för medborgerlighet, delaktighet och värdighet för äldre som bor på särskilt boende. Lena Rosenberg, Högskolan i Jönköping.
  • Självmordsrisker, självskadebeteende och ensamhet hos äldre: påverkan av läkemedel, förluster och demens. Kristina Johnell, Karolinska institutet.
  • Stress under livet och dess samband med psykisk hälsa och ensamhet i hög ålder. Charlotta Nilsen, Högskolan i Jönköping.
  • Psykisk hälsa, ofrivillig ensamhet och social isolering bland äldre HBTQ-personer. Anna Siverskog, Södertörns högskola.
  • Depression hos äldre: förbättra förebyggande åtgärder och vård genom att ta hänsyn till övergångar över hela spektrumet av depressiva symtom. Serhiy Dekhtyar, Karolinska Institutet.
  • Meningsskapande samtal på ålderns höst: Utveckling av självmordspreventivt samtalsstöd för ett produktivt bemötande av äldre personer på telefonlinjer. Clara Iversen, Uppsala universitet.
  • Äldre personer med demenssjukdomar – upptäcker vi dem, får de adekvat vård och hur ser deras kliniska resultat ut? Ett projekt med fokus på primärvården och sårbara grupper baserat på både kvantitat. Karin Modig, Karolinska institutet.
  • Hur bidrar välfärdsteknik till trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet inom äldre omsorgen? Åsa Larsson Ranada, Linköpings universitet.
  • Att tänka nytt om miljöer i demensboenden – bana väg för en jämlik vård. Helen Yee Nam Lindner, Örebro universitet.
  • Välfärdsteknik och elektronisk tidmätning i svensk äldreomsorg. Lovisa Persson, Institutet för näringslivsforskning.
  • Välfärdsteknik i fronten i äldreomsorgen: uppväxling, omställning eller nedväxling av kompetens? Lotta Dellve, Göteborgs universitet.
  • (Hur) anpassas den svenska äldreomsorgen till personer som lever med demenssjukdom i ordinärt boende? En mixed method studie om beviljade SoL-insatser samt hur de utförs och tas emot. Susanne Kelfve, Linköpings universitet.
  • Införande och användning av GPS-larm inom kommunal hälso- och sjukvård: En arbetsmetod. Hanife Rexhepi, Högskolan i Skövde.
  • ASSIP-OA en kort psykologisk intervention för suicidala äldre. Margda Waern, Göteborgs universitet.
  • Främjande av aktivt åldrande och delaktighet hos äldre personer och personer med Parkinsons sjukdom genom digital teknik – patient, anhörig och vårdgivarperspektiv. Breiffni Leavy, Karolinska institutet.
  • Planering och samordning av vård och omsorgstjänster för äldre personer med demenssjukdom vid utskrivning från slutenvård. Johannes Österholm, Linköpings universitet.
  • Vård bortom mediciner – ett systematiskt arbetssätt för högkvalitativ palliativ vård genom demensresan. Maria Schelin, Lunds universitet.

Relaterat

Äldre kvinna fläktar sig med en solfjäder

Värmeböljor kan ge farliga saltrubbningar hos äldre

Den globala uppvärmningen i samband med en åldrande befolkning kan leda till en kraftig ökning av människor med allvarliga saltrubbningar i blodet. Det…

Proteiner och styrketräning hjälper åldrande muskler

Äldre behåller förmågan att bevara muskelmassa och funktion. Styrketräning och intag av proteiner ger god effekt i den processen, visar en ny avhandling…

Med träningsprogram och olika förebyggande insatser kan fallolyckor minskas ordentligt, visar ny studie. Foto: Mostphotos

Så kan äldres fallolyckor förebyggas

Det finns relativt enkla sätt att minska antalet fallolyckor rejält, visar ny forskning vid Lunds universitet. Vården behöver ta ett helhetsgrepp kring dessa…

Fler nyheter

Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes sitter på varsin pall vända mot varandra och tittar in i kameran.

En plattform för äldres rättigheter och välfärd

Som forskare och med lång erfarenhet av sociala frågor kring äldre personer vill Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes lyfta diskussionen om äldre…

Färdtjänst hjälper äldre man i rullstol

Forskning: Bristfällig delaktighet för äldre vid vårdövergångar

Trots att betydelsen av samordnade vårdövergångar och patientens delaktighet är avgörande för att hantera en åldrande befolkning, är delaktigheten fortfarande bristfällig. Det visar…

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan…