SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.
– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.
Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.
– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.
Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.
– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.
Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.
Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.
Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.
Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.
Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet att livsstilsinsatser kan bli mer träffsäkra om de baseras på sjukdomsmönster.
I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är att bo på landsbygden och i utsatta områden som äldre person, hur man kan bygga bostäder för…
