SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.
– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.
Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.
– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.
Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.
– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.
Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer som har drabbats av kognitiv sjukdom.
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.
Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.
