SBU har sammanfattat och analyserat en forskningsöversikt om hur musikterapeutiska insatser kan hjälpa personer med demens. Musikterapi kan ledas av såväl musikterapeuter som undersköterskor och används inom demensvården för att öka trivseln och välbefinnandet. Behandlingen innefattar att lyssna på musik, spela instrument och sjunga, ibland i kombination med dans.
– Forskningsöversikten visar att det finns många studier som pekar på framför allt två områden där effekten av musikterapi för personer med demens har varit störst: depression och beteendemässiga problem. I båda fallen har symptomen minskat efter fem tillfällen av musikterapi, oavsett vem som leder sessionen, säger Lars Sonde, en av rapportförfattarna och utredare på Äldrecentrum, som fick i uppdrag av SBU att analysera forskningsöversikten.
Det är dock inte alla typer av musikterapi som lindrar symptomen för personer med demens, utan det är väldigt individuellt. Det kanske inte faller alla i smaken att lyssna på hårdrock, förklarar Lars Sonde. På individnivå kan många av insatserna vara hjälpsamma, men på gruppnivå är det svårare att säga om behandlingen är tillräcklig – och det är inte alltid en lämplig behandling att börja med, säger han.
– Men eftersom vården och omsorgen ska vara personcentrerad så innebär det att det krävs en individuell bedömning om insatsen kan vara lämplig för personen i fråga, säger Lars Sonde.
Även om terapiformen har varit gynnsam har effekterna visat sig vara kortvariga och tillfälliga.
– Men även om det inte finns några långvariga effekter borde man ändå inte avstå från musikterapeutiska insatser. Om man kan lindra exempelvis depressionssymtom för en person i stunden så är det naturligtvis bra, säger Lars Sonde.
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.
Ett individanpassat rehabiliteringsprogram, kombinerat med utbildning och stöd för närstående, kan öka social delaktighet för personer med demenssjukdom. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens innehåll nedan!
Vi kommer att leva längre än vi tror. Medellivslängden, som vi ofta utgår ifrån, kan vara missvisande. Nu visar Pensionsmyndighetens siffror att varannan kvinna som är 66 år i dag väntas bli 90 år.
Äldre personer som är mindre digitalt aktiva har oftast mer besvär med ensamhet, jämfört med äldre som är digitalt aktiva. Det visar en undersökning som Skövde kommun och Högskolan i Skövde har gjort.
En rapport från Jönköping university visar att enbart fyra av tio 65-åringar planerar för att få tjänstepensionen utbetald livet ut. Oroväckande resultat, anser forskare.
