Marcel Ballin, Peter Nordström, Johan Niklasson, Antti Alamäki, Joan Condell, Salvatore Tedesco och Anna Nordström (2020). Daily step count and incident diabetes in community-dwelling 70-year-olds: aprospective cohort study. BMC Public health.
4 500 steg kan skydda 70-åringar från diabetes
Det krävs inte 10 000 steg om dagen för att förbättra sin hälsa. En ny studie visar goda hälsovinster för 70-åringar redan vid 4 500 steg.
En studie från Umeå universitet har undersökt 70-åringars dagliga aktivitet och risken för att utveckla diabetes. Resultaten visar att personer som gick mer än 4 500 steg minskade sin risk för diabetes med 40 procent.
– Vi såg att den största effekten av att röra på sig kopplat till risken för diabetes bland 70-åringar uppkom tidigt, långt tidigare än 10 000 steg per dag. Riskminskningen var som störst upp till ungefär 6 000 steg per dag, därefter avtog den något, och planade ut helt vid drygt 8 000, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
I studien ingick drygt 3 000 70-åringar, som fick använda rörelsemätare under en vecka. Uppföljningen skedde genom patientregistret och inkluderade användarnas diagnoser under i genomsnitt 2,5 år efter rörelsestudien.
– Många har säkert hört någon gång att det krävs 10 000 steg per dag för god hälsa, men den samlade evidensen visar att majoriteten av de positiva hälsoeffekterna från fysisk aktivitet uppkommer när man går från att vara inaktiv till att börja röra sig lite mer. Våra resultat går i linje med detta, och det faktum att vi såg att minst 4 500 steg per dag var kopplat till minskad risk för diabetes är särskilt intressant då en amerikansk studie förra året fann att äldre kvinnor som tog 4 400 steg per dag även hade minskad risk att dö i förtid, säger Marcel Ballin.
Forskarna bakom studien vill nu peka på att det finns ett stort värde även i mindre intensiv aktivitet och att sätta upp mer realistiska mål för de individer som har en utmaning i att röra mer på sig.
Ytterligare ett resultat av studien var att mängden bukfett hade betydelse för sambandet mellan aktivitet och diabetes. Men bukfett var också en stark riskfaktor helt oavsett en persons nivå av aktivitet.
– Det går inte att säkert dra slutsatser kring orsak och verkan utifrån observationsstudier, men däremot får vi en uppfattning om vilka personer som ligger i riskzonen för att få diabetes och vad vi eventuellt skulle kunna göra för att motverka det. Våra resultat pekar mot att en kombination av att främja ökad daglig aktivitet och att förebygga att ansamla fett kring midjan skulle kunna minska risken för diabetes.
Läs artikeln
Relaterat
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Fler nyheter
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.
