Åldrandet pågår ständigt och berör oss alla

Att vara ”pensionär” eller ”äldre” har i dag en helt annan innebörd än vad det hade förr. Efter pensionen väntar för många en längre period av friskt och aktivt liv, men vi lever allt längre och de sjukdomar vi drabbas av som äldre har ofta orsakats av något som ligger långt bakåt i tiden.

Proaktivt åldrande är ett nytt profilområde vid Lunds universitet som startade den 1 augusti 2022 med syftet att påverka situationen för framtida generationer äldre. Begreppet proaktivt åldrande har hittills inte beskrivits i den vetenskapliga litteraturen, men nu har forskare vid Lunds universitet publicerat en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature aging om just detta. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare synsätt på åldrandet. Det bör i högre grad ses som något som pågår hela livet och de betonar att ansvaret för hälsan ligger på både individen och samhället.

– Åldrandet berör alla åldrar och den period som kallas ålderdom upplevs på väldigt många olika sätt. När vi inser det förlorar kategoriseringar som ”äldre” och ”pensionärer” sin mening. Politiker och myndigheter förespråkar hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter i allmänna termer men vi ser alltför få konkreta framsteg. Tillämpningen av forskningsresultaten går också långsamt. Dessutom är de flesta människor ovilliga att ta till sig det faktum att de åldras, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och artikelns huvudförfattare i en nyhet från Lunds universitet.

Forskarna skriver också att forskning om åldrande hittills främst riktat sin sig på dagens äldre som är 65 år eller äldre, vilket gör att det finns stora kunskapsluckor som begränsar utvecklingen av proaktiva metoder för medicinska insatser, välfärdstjänster och samhällsplanering.

Genom att ersätta nuvarande allmänna förutsägelser om hur åldrandet ska bli, baserade på ökade möjligheter att screena, förutsäga och förbereda åldrandet, siktar forskarna på att identifiera möjligheter för proaktivt åldrande tidigare än vad som är möjligt nu.

Eftersom många biologiska, medicinska eller sociala fenomen inte kopplar till kronologisk ålder, är målet att identifiera specifika perioder under livet där olika slags insatser kan vara effektiva.

– Ett konkret exempel är tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom, där forskare vid Lunds universitet är ledande när det gäller att förutsäga vilka som har en ökad risk att utveckla symtom senare i livet. Här är åldersspannet 40–65 år kanske den period som är mest effektiv för proaktiva insatser, säger professor Oskar Hansson, en av artikelns medförfattare.