Foto: Lilian Müller

Äldre exkluderas i nybyggnation

Bristande tillgänglighet är en vanlig orsak till att människor med funktionsnedsättningar utestängs från nya byggnader och platser. Det visar en avhandling som Lilian Müller lagt fram vid Lunds universitet. För att åstadkomma förändring krävs bland annat att byggbranschen och kommunernas bygglovshandläggare lär sig mer om kraven på tillgänglighet och användbarhet.

För personer som använder rullator eller permobil kan det vara svårt att ta sig fram i nybyggda hus och områden. Det kan handla om trappor och trösklar som finns på platser där inga nivåskillnader ska förekomma eller gemensamma utrymmen och miljöstationer som är olämpligt placerade. Detta trots att det finns regler för hur man undviker exkluderande lösningar när man bygger nytt.

Lilian Müller visar i sin avhandling hur det är möjligt att väga in mänsklig mångfald i alla skeden av planering och byggande och därmed bygga jämlikt och inkluderande. Hon har studerat planeringsprocesser och stadsbyggnadsprojekt i ett antal svenska kommuner, samt intervjuat kommuninvånare om deras användning och upplevelse av staden.

Enligt avhandlingen försvinner ofta tillgänglighetsaspekten  redan i plan- och projekteringsfasen. Det betyder att samhällsaktörerna måste ha kunskap och vara pådrivande för att uppnå målen som tas fram redan i visionsstadiet.

Lilian Müller. Foto: Kennet Ruona

Varför missar så många att bygga tillgängligt när kunskapen finns?

– Det handlar om styrformer. Under de senaste decennierna har alltmer ansvar och inflytande flyttats över till byggbranschen medan de kommunala planerarnas roll har förändrats mot mer av ’möjliggörare’. Medan branschen främst ansvarar för sitt projekt och att skapa vinstintresse för sina ägare, riskerar viktiga samhällsmål att tappas bort om inte de offentliga aktörerna driver på för det. En annan faktor som har betydelse för varför det byggs som det gör, är rådande stadsutvecklingsideal med förtätning och trafikplanering med ’shared space’ där allt högre krav ställs på användarens funktionsförmågor, säger Lilian Müller.

Finns det några undantag?

– Det fungerar bättre vid ombyggnadsprojekt av kulturskyddade byggnader. Trots att äldre byggnader är betydligt svårare och oftare dyrare att skapa bra tillgänglighetslösningar i har man gjort det ändå. Här har det offentliga varit byggherrar och viktiga krav på ombyggnaderna ska vara öppna upp och tillgängliggöra för fler användare. Vid nybyggnad tappas ofta tillgänglighetslösningar bort, bland annat för att man inte tänkt in det från början vilket leder till sämre lösningar när frågan väl kommer på bordet.

Vilket är det viktigaste resultatet av din forskning?

– Resultaten visar på hur viktigt det är att planera för alla användare och verkligen belysa den mänskliga mångfalden från ett mycket tidigt stadium. Här kan universell utformning bidra till att aktörer tidigt måste samverka för att säkerställa samhällsmålen.

Vilka förändringar bör göras som reglerar nybyggnationer?

–  Nuvarande byggregler skulle kunna räcka långt om de bara efterföljdes.  Både byggbranschen och kommunernas bygglovshandläggare behöver mer kunskap om vad kraven på tillgänglighet och användbarhet betyder i praktiken. Kravställande, uppföljning och tillsyn måste också bli bättre från kommunernas sida. Byggherrar behöver ofta få tydliga måttangivelser för att kunna göra rätt. Det har funnits i bestämmelserna tidigare, men togs bort vid övergången till funktionskrav. Dessutom är reglerna nu på väg att försämras, då Boverket lagt fram förslag till förändringar som lägger allt ansvar på att veta och kunna på byggherren, genom att allmänna råd i byggreglerna tas bort.

Läs avhandlingen

Lilian Müller (2023). Överbrygga klyftorna:  Att förverkliga mänsklig mångfald i den byggda miljön genom universell utformning. Lunds universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar

L Müller, S Ericsson, D Wojahn och P-O Hedvall (2021). Young, mobile, and highly educated cyclists: how urban planning and policy dis/able users. Scandinavian journal of disability research.

L Müller, D Wojahn, Ida Sandström och P-O Hedvall (2022). Planning for human diversity: design patterns of universal design. Nordisk arkitekturforskning, Nordic journal of architectural research

L Müller, S Ericsson och P-O Hedvall (2022). Visions of a city for all: Resources, choices and factors supporting and impeding universal design in the urban development process. The journal of public space

Lilian Müller (2021). Vem bygger vi för? Om tillgänglighet och universell utformning i stadens rum. Lunds tekniska högskola.

Läs även tidigare nyhet
Fakta
Universell utformning

Universell utformning handlar om att skapa lösningar som fungerar för så många som möjligt redan från början. Då inkluderas fler och anpassningar behöver inte göras i efterhand. Universell utformning definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Relaterat

Fler äldre lever längre efter operation

En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…

Tyngdtäcken ger äldre personer bättre sömn

Äldre personer på särskilt boende får bättre sömn, ökat välmående och förbättrat näringsintag med tyngdtäcken. Det visar Eva Hjort-Telhedes avhandling som hon har…

Åldras i en värld i förändring – är temat för…

I nya Äldre i Centrum berättar forskare som medverkar på den nordiska gerontologiska konferensen Aging in a transforming world om varför just äldre…

Fler nyheter

Att ge äldre personer plats i forskningen

Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…

Ett ansvar som aldrig vilar!

–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…

Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag

Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått…