Aleksandra Jarling (2020). Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv. Högskolan i Borås.
Äldre i utsatt position vid hemvård

Aleksandra Jarling. Foto: Ida Danell.
Det blir allt vanligare med vård i hemmet. Med avhandlingen Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv har Aleksandra Jarling vid Borås högskola undersökt vilka krav som ställs på aktörerna i denna komplexa relation. I de fyra delstudierna får personer med olika roller i hemvården berätta om sin tillvaro.
– Det är viktigt att belysa vård i hemmet för att vi ska kunna förstå mer om hur vi kan ge en vård som främjar hälsa och välbefinnande ur flera perspektiv. En stor del av vår befolkning består av äldre människor och antalet äldre blir allt fler. Avhandlingen fokuserar på frågor som berör många och stora delar av vårt samhälle, inte minst i dag. Resultatet i avhandlingen blir än mer aktuellt och viktigare att lyfta fram i tider av en pandemi där vi vet att äldre människor till stor del är ensamma och isolerade, säger Aleksandra Jarling till Borås högskolas webbsajt.
Genom hemvården måste äldre personer öppna sina hem och anpassa sitt liv både till vårdens rutiner och personal. Med detta följer också att bli beroende av andra. De hamnar i en väldigt utsatt situation. Aleksandra Jarlings avhandling kan öka förståelsen för deras livssituation.
– Enligt lag har människor rätt till självbestämmande vilket måste bli en realitet i vårdande sammanhang. Vård i hemmet måste utgå ifrån individen och från ett helhetsperspektiv där vården inte bara tar hänsyn till fysiska behov utan till hela människan, säger hon.
Även anhöriga påverkas starkt när någon i deras närhet behöver vård.
– Jag hoppas att anhörigas situation uppmärksammas ännu mer än vad som sker i dag och att de får bättre förutsättningar och avlastning för att hantera ett vårdansvar som aldrig låter sig vila. Vården kan inte förlita sig på att anhöriga kommer att ta ett större ansvar. Likaså behöver de professionella vårdarnas arbetssituation ses över, de måste ha tid för att vårda, ges tid för mellanmänskliga möten och relationer, och erbjudas stöd i svåra situationer. Behoven av tid, resurser och kompetens är några nyckelbegrepp som återkommer.
Relaterat
Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg en nationell strategi. ”Vi hoppas att regeringen formulerar ett uppdrag” säger professor Helle Wijk, som leder forskningen.
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro universitet. Foto Örebro universitet
Fler nyheter
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de mer avancerade, visar resultatet.
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.
Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum
Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.