Äldre i utsatt position vid hemvård

I sin forskning har Aleksandra Jarling studerat vård i hemmet ur både vårdtagares, anhörigas och vårdares perspektiv. Hennes avhandling pekar bland annat på de äldres utsatthet.
Porträtt Aleksandra Jarling.

Aleksandra Jarling. Foto: Ida Danell.

Det blir allt vanligare med vård i hemmet. Med avhandlingen Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv har Aleksandra Jarling vid Borås högskola undersökt vilka krav som ställs på aktörerna i denna komplexa relation. I de fyra delstudierna får personer med olika roller i hemvården berätta om sin tillvaro.

– Det är viktigt att belysa vård i hemmet för att vi ska kunna förstå mer om hur vi kan ge en vård som främjar hälsa och välbefinnande ur flera perspektiv. En stor del av vår befolkning består av äldre människor och antalet äldre blir allt fler. Avhandlingen fokuserar på frågor som berör många och stora delar av vårt samhälle, inte minst i dag. Resultatet i avhandlingen blir än mer aktuellt och viktigare att lyfta fram i tider av en pandemi där vi vet att äldre människor till stor del är ensamma och isolerade, säger Aleksandra Jarling till Borås högskolas webbsajt.

Genom hemvården måste äldre personer öppna sina hem och anpassa sitt liv både till vårdens rutiner och personal. Med detta följer också att bli beroende av andra. De hamnar i en väldigt utsatt situation. Aleksandra Jarlings avhandling kan öka förståelsen för deras livssituation.

– Enligt lag har människor rätt till självbestämmande vilket måste bli en realitet i vårdande sammanhang. Vård i hemmet måste utgå ifrån individen och från ett helhetsperspektiv där vården inte bara tar hänsyn till fysiska behov utan till hela människan, säger hon.

Även anhöriga påverkas starkt när någon i deras närhet behöver vård.

– Jag hoppas att anhörigas situation uppmärksammas ännu mer än vad som sker i dag och att de får bättre förutsättningar och avlastning för att hantera ett vårdansvar som aldrig låter sig vila. Vården kan inte förlita sig på att anhöriga kommer att ta ett större ansvar. Likaså behöver de professionella vårdarnas arbetssituation ses över, de måste ha tid för att vårda, ges tid för mellanmänskliga möten och relationer, och erbjudas stöd i svåra situationer. Behoven av tid, resurser och kompetens är några nyckelbegrepp som återkommer.

Relaterat

Tarmbakterier kopplas till skörhet

Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att resultaten kan användas för att identifiera äldre personer med ökad risk för försämrad hälsa.

”Äldreomsorgen måste reformeras”

Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för goda exempel.

Detta kan leda till trafikolyckor bland äldre personer

Det finns medicinska tillstånd som påverkar äldre personers körförmåga. Dessa sjukdomar leder till ökad risk för trafikolyckor, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Svårt att upptäcka ekonomiskt våld mot äldre

Ekonomiskt våld mot äldre personer är ett osynligt problem i Sverige. Nu visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten att det ekonomiska våldet ofta inte upptäcks eftersom det kan maskeras som hjälp eller omsorg.

Välfärdsteknik leder inte automatiskt till delaktighet

Fyra av fem hemtjänsttagare upplever inte att välfärdsteknik underlättar vardagliga aktiviteter och för många ökar inte heller delaktigheten i samhället. Det visar en avhandling från Lunds universitet.

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till sina närstående, visar en ny studie.