Aleksandra Jarling (2020). Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv. Högskolan i Borås.
Äldre i utsatt position vid hemvård
I sin forskning har Aleksandra Jarling studerat vård i hemmet ur både vårdtagares, anhörigas och vårdares perspektiv. Hennes avhandling pekar bland annat på de äldres utsatthet.
Aleksandra Jarling. Foto: Ida Danell.
Det blir allt vanligare med vård i hemmet. Med avhandlingen Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv har Aleksandra Jarling vid Borås högskola undersökt vilka krav som ställs på aktörerna i denna komplexa relation. I de fyra delstudierna får personer med olika roller i hemvården berätta om sin tillvaro.
– Det är viktigt att belysa vård i hemmet för att vi ska kunna förstå mer om hur vi kan ge en vård som främjar hälsa och välbefinnande ur flera perspektiv. En stor del av vår befolkning består av äldre människor och antalet äldre blir allt fler. Avhandlingen fokuserar på frågor som berör många och stora delar av vårt samhälle, inte minst i dag. Resultatet i avhandlingen blir än mer aktuellt och viktigare att lyfta fram i tider av en pandemi där vi vet att äldre människor till stor del är ensamma och isolerade, säger Aleksandra Jarling till Borås högskolas webbsajt.
Genom hemvården måste äldre personer öppna sina hem och anpassa sitt liv både till vårdens rutiner och personal. Med detta följer också att bli beroende av andra. De hamnar i en väldigt utsatt situation. Aleksandra Jarlings avhandling kan öka förståelsen för deras livssituation.
– Enligt lag har människor rätt till självbestämmande vilket måste bli en realitet i vårdande sammanhang. Vård i hemmet måste utgå ifrån individen och från ett helhetsperspektiv där vården inte bara tar hänsyn till fysiska behov utan till hela människan, säger hon.
Även anhöriga påverkas starkt när någon i deras närhet behöver vård.
– Jag hoppas att anhörigas situation uppmärksammas ännu mer än vad som sker i dag och att de får bättre förutsättningar och avlastning för att hantera ett vårdansvar som aldrig låter sig vila. Vården kan inte förlita sig på att anhöriga kommer att ta ett större ansvar. Likaså behöver de professionella vårdarnas arbetssituation ses över, de måste ha tid för att vårda, ges tid för mellanmänskliga möten och relationer, och erbjudas stöd i svåra situationer. Behoven av tid, resurser och kompetens är några nyckelbegrepp som återkommer.
Läs avhandlingen
Relaterat
Gamlebo – en plats för äldre missbrukare
På Gamlebo får äldre med aktivt missbruk stöd av personal. Den här typen av boenden brottas med många utmaningar och behöver följas upp bättre, enligt forskare i Lund. De har kartlagt drygt tjugo boenden.
Mening med livet viktigt för äldre med smärta
Känsla av meningsfullhet är centralt för livskvaliteten bland äldre personer med smärta. Det visar en studie från Örebro universitet.
Studie kartlägger personer med demens som försvinner
En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.
Fler nyheter
Skräddarsydd rehabilitering förbättrar livet vid demenssjukdom
Ett individanpassat rehabiliteringsprogram, kombinerat med utbildning och stöd för närstående, kan öka social delaktighet för personer med demenssjukdom. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Så gamla väntas vi bli
Vi kommer att leva längre än vi tror. Medellivslängden, som vi ofta utgår ifrån, kan vara missvisande. Nu visar Pensionsmyndighetens siffror att varannan kvinna som är 66 år i dag väntas bli 90 år.
Ensamhet vanligare hos digitalt otrygga äldre
Äldre personer som är mindre digitalt aktiva har oftast mer besvär med ensamhet, jämfört med äldre som är digitalt aktiva. Det visar en undersökning som Skövde kommun och Högskolan i Skövde har gjort.
