Aleksandra Jarling (2020). Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv. Högskolan i Borås.
Äldre i utsatt position vid hemvård

Aleksandra Jarling. Foto: Ida Danell.
Det blir allt vanligare med vård i hemmet. Med avhandlingen Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv har Aleksandra Jarling vid Borås högskola undersökt vilka krav som ställs på aktörerna i denna komplexa relation. I de fyra delstudierna får personer med olika roller i hemvården berätta om sin tillvaro.
– Det är viktigt att belysa vård i hemmet för att vi ska kunna förstå mer om hur vi kan ge en vård som främjar hälsa och välbefinnande ur flera perspektiv. En stor del av vår befolkning består av äldre människor och antalet äldre blir allt fler. Avhandlingen fokuserar på frågor som berör många och stora delar av vårt samhälle, inte minst i dag. Resultatet i avhandlingen blir än mer aktuellt och viktigare att lyfta fram i tider av en pandemi där vi vet att äldre människor till stor del är ensamma och isolerade, säger Aleksandra Jarling till Borås högskolas webbsajt.
Genom hemvården måste äldre personer öppna sina hem och anpassa sitt liv både till vårdens rutiner och personal. Med detta följer också att bli beroende av andra. De hamnar i en väldigt utsatt situation. Aleksandra Jarlings avhandling kan öka förståelsen för deras livssituation.
– Enligt lag har människor rätt till självbestämmande vilket måste bli en realitet i vårdande sammanhang. Vård i hemmet måste utgå ifrån individen och från ett helhetsperspektiv där vården inte bara tar hänsyn till fysiska behov utan till hela människan, säger hon.
Även anhöriga påverkas starkt när någon i deras närhet behöver vård.
– Jag hoppas att anhörigas situation uppmärksammas ännu mer än vad som sker i dag och att de får bättre förutsättningar och avlastning för att hantera ett vårdansvar som aldrig låter sig vila. Vården kan inte förlita sig på att anhöriga kommer att ta ett större ansvar. Likaså behöver de professionella vårdarnas arbetssituation ses över, de måste ha tid för att vårda, ges tid för mellanmänskliga möten och relationer, och erbjudas stöd i svåra situationer. Behoven av tid, resurser och kompetens är några nyckelbegrepp som återkommer.
Relaterat
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…
Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare
Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.
Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid
En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition
Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.
Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens
Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.