Glaukom, som också kallas för grön starr, är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och i värsta fall kan leda till blindhet.
Nu visar en studie från Göteborgs universitet att nästan fem procent av 70-åringarna som deltog har grön starr. Hälften av dessa som fick diagnosen visste inte att de redan hade ögonsjukdomen.
– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger Lena Havstam Johansson, doktorand vid Göteborgs universitet som också är försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen, vilket innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Det gör också att sjukdomen inte initialt innebär försämrad synskärpa, något som kan göra att man inte misstänker att man har grön starr.
Resultaten bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen.
För de som nyligen fått diagnosen i studien innebar upptäckten av grön starr att de kunde påbörja behandling med ögondroppar som saktar ner skadeutvecklingen vid synnerven.
I en annan studie har hon undersökt hur sjukdomen påverkar vardagen och livskvaliteten. Deltagarna som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra, men att deras synrelaterade hälsa var sämre.
– Det är svårare att gå i trappor, se trottoarkanter på kvällarna och lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och i stället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det.
Samtidigt var det en positiv överraskning att glaukom inte gjorde personerna tröttare eller mer nedstämda.
– Det var en positiv överraskning och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen. Det är svårt att leva med en sjukdom som succesivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.
Studierna är genomförda inom ramen för den så kallade H70-studien där 70-åringar i Göteborg kontinuerligt får både fysiska och kognitiva undersökningar. De som ingick i glaukom-studierna var sammanlagt 1 203 personer, som var födda 1944. Nästan alla svarade på frågor om sin ögonhälsa och förekomsten av glaukom i familjen.
560 deltagare genomgick också ögonundersökningar av specialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Lena Havstam Johansson, Lada Kalaboukhova, Hanna Falk Erhag, Ingmar Skoog och Madeleine Zetterberg (2023). The prevalence of glaucoma in a 70-year-old Swedish population in the city area of Gothenburg. Publicerad i Acta ophthalmologica.
Lena Havstam Johansson, Lada Kalaboukhova, Hanna Falk Erhag, Ingmar Skoog och Madeleine Zetterberg (2023). Vision-related quality of life among 70-year-olds diagnosed with glaucoma. Publicerad i Acta ophtalmologica.
Nu finns nya numret uppladdat som e-tidning, fri för dig att läsa! Här finns senaste äldreforskningen samlad, samt flera intressanta artiklar på temat ”Döden”.
Döden har blivit ovanligare och kanske också osynligare med åren. Allt fler lever allt längre och bara 14 procent dör hemma. Gerdt Sundström tar med oss på en tidsresa med döden som följeslagare.
Genom att mötas i grupp och tala om existentiella frågor kan äldre med suicidtankar hitta livsgnistan igen. Det visar preliminära resultat från ett forskningsprojekt om äldre och suicid.
Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska måla sina erfarenheter med att vaka över döende personer.
Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan de med högst och lägst inkomst har tredubblats.
