Äldre kan ha grön starr utan att misstänka det

Tidig upptäckt av grön starr, som också kallas för glaukom, är viktigt för att synen inte ska skadas. Men en studie från Göteborgs universitet med 70-åringar visar att många äldre inte misstänker att de kan ha grön starr, trots symptom.

Glaukom, som också kallas för grön starr, är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och i värsta fall kan leda till blindhet.

Nu visar en studie från Göteborgs universitet att nästan fem procent av 70-åringarna som deltog har grön starr. Hälften av dessa som fick diagnosen visste inte att de redan hade ögonsjukdomen.

– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger Lena Havstam Johansson, doktorand vid Göteborgs universitet som också är försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.

I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen, vilket innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Det gör också att sjukdomen inte initialt innebär försämrad synskärpa, något som kan göra att man inte misstänker att man har grön starr.

Resultaten bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen.

För de som nyligen fått diagnosen i studien innebar upptäckten av grön starr att de kunde påbörja behandling med ögondroppar som saktar ner skadeutvecklingen vid synnerven.

I en annan studie har hon undersökt hur sjukdomen påverkar vardagen och livskvaliteten. Deltagarna som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra, men att deras synrelaterade hälsa var sämre.

– Det är svårare att gå i trappor, se trottoarkanter på kvällarna och lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och i stället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det.

Samtidigt var det en positiv överraskning att glaukom inte gjorde personerna tröttare eller mer nedstämda.

– Det var en positiv överraskning och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen. Det är svårt att leva med en sjukdom som succesivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.

Fakta
Studierna

Studierna är genomförda inom ramen för den så kallade H70-studien där 70-åringar i Göteborg kontinuerligt får både fysiska och kognitiva undersökningar. De som ingick i glaukom-studierna var sammanlagt 1 203 personer, som var födda 1944. Nästan alla svarade på frågor om sin ögonhälsa och förekomsten av glaukom i familjen.

560 deltagare genomgick också ögonundersökningar av specialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Läs studierna

Lena Havstam Johansson, Lada Kalaboukhova, Hanna Falk Erhag, Ingmar Skoog och Madeleine Zetterberg (2023). The prevalence of glaucoma in a 70-year-old Swedish population in the city area of Gothenburg. Publicerad i Acta ophthalmologica.

Lena Havstam Johansson, Lada Kalaboukhova, Hanna Falk Erhag, Ingmar Skoog och Madeleine Zetterberg (2023). Vision-related quality of life among 70-year-olds diagnosed with glaucoma. Publicerad i Acta ophtalmologica.

Relaterat

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Så kan äldreboenden hantera värmeböljor

Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.