Glaukom, som också kallas för grön starr, är en vanlig ögonsjukdom som skadar synnerven och i värsta fall kan leda till blindhet.
Nu visar en studie från Göteborgs universitet att nästan fem procent av 70-åringarna som deltog har grön starr. Hälften av dessa som fick diagnosen visste inte att de redan hade ögonsjukdomen.
– Av dem som diagnostiserades med glaukom i studien var det 15 personer, eller 2,7 procent av alla deltagare, som inte visste om sjukdomen innan de undersöktes. Hälften av dem visade sig ha glaukom fick alltså sin diagnos för att de medverkade i studien, säger Lena Havstam Johansson, doktorand vid Göteborgs universitet som också är försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
I början av sjukdomen kan det friska ögat kompensera för synnedsättningen, vilket innebär att många upplever att synen är lika bra som tidigare. Det gör också att sjukdomen inte initialt innebär försämrad synskärpa, något som kan göra att man inte misstänker att man har grön starr.
Resultaten bekräftar att det finns ärftliga faktorer bakom sjukdomen.
För de som nyligen fått diagnosen i studien innebar upptäckten av grön starr att de kunde påbörja behandling med ögondroppar som saktar ner skadeutvecklingen vid synnerven.
I en annan studie har hon undersökt hur sjukdomen påverkar vardagen och livskvaliteten. Deltagarna som hade glaukom skattade sin generella livskvalitet som lika god som andra, men att deras synrelaterade hälsa var sämre.
– Det är svårare att gå i trappor, se trottoarkanter på kvällarna och lägga märke till saker i det perifera synfältet. Detta gör att personer med glaukom kan undvika att besöka andra, gå på restaurang eller fest och i stället stannar hemma. De tappar självständighet och kan känna frustration över det.
Samtidigt var det en positiv överraskning att glaukom inte gjorde personerna tröttare eller mer nedstämda.
– Det var en positiv överraskning och ett forskningsfynd som jag hoppas kan trösta många som har diagnosen. Det är svårt att leva med en sjukdom som succesivt försämrar synen, men livet kan på många sätt ändå vara bra, säger Lena Havstam Johansson.
Studierna är genomförda inom ramen för den så kallade H70-studien där 70-åringar i Göteborg kontinuerligt får både fysiska och kognitiva undersökningar. De som ingick i glaukom-studierna var sammanlagt 1 203 personer, som var födda 1944. Nästan alla svarade på frågor om sin ögonhälsa och förekomsten av glaukom i familjen.
560 deltagare genomgick också ögonundersökningar av specialister på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Lena Havstam Johansson, Lada Kalaboukhova, Hanna Falk Erhag, Ingmar Skoog och Madeleine Zetterberg (2023). The prevalence of glaucoma in a 70-year-old Swedish population in the city area of Gothenburg. Publicerad i Acta ophthalmologica.
Lena Havstam Johansson, Lada Kalaboukhova, Hanna Falk Erhag, Ingmar Skoog och Madeleine Zetterberg (2023). Vision-related quality of life among 70-year-olds diagnosed with glaucoma. Publicerad i Acta ophtalmologica.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter operation längre än tidigare.
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
