Med hjälp av data över hela den svenska befolkningen från 2019 till 2022 delade forskarna upp deltagare i åldern 70-plus efter vårdmiljö och migrationsstatus. De analyserade det första och andra pandemiåret tillsammans med dödlighetsdata före pandemin för att kunna jämföra.
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Före coronapandemin levde äldre migranter från låg- och medelinkomstländer som bodde i vårdmiljöer längre än svenskfödda äldre som levde under liknande omständigheter.
Men nu visar en studie från Stockholms universitet att mönstret var omvänt under coronapandemin: äldre migranter som fick vård hemma eller bodde på äldreboenden hade större risk att dö, jämfört med svenskfödda äldre.

Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19, jämfört med svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring är att migranter rör sig enligt andra sociala mönster. Därför förväntade sig Eleonora Mussino och hennes kollegor att risken att dö i covid-19 skulle vara lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar.
Forskarna fann att äldrevård hade en lite utjämnande effekt på dödligheten, men skillnaden mellan migranter och svenskfödda var fortfarande stor.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta för samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i starkt kontrollerade miljöer, något som tyder på att det kan finnas faktorer som strukturella hinder, problem med kommunikation eller särbehandling som bidrar till ojämlikheten.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner, utan också på jämlikhet inom institutionerna.
Eleonora Mussino, Sol P Juárez, Karin Modig, Gunnar Andersson och Sven Drefahl (2025). Did migrants experience a covid-19 mortality disadvantage in the Swedish care setting? An observational cohort study on type of care and mortality among older migrants in Sweden. Publicerad i European journal of public health.
Relaterat
Vårdarbete mer komplext än vad som framgår i riktlinjer
Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut…
Allt fler söker stöd när behoven redan är stora
Nästan en tredjedel av alla som ansöker om insatser inom äldreomsorgen, gör det när de redan har stora behov. Det visar ny forskning…
Personal och äldre tycker olika om måltidsmiljön
För de äldre är maten viktigast, inte den sociala miljön. Det visar Magdalena Nielsen i sin doktorsavhandling, där hon har utforskat olika aspekter…
Fler nyheter
Ny strategi för att minska äldres läkemedelsanvändning
I snitt använder svenskar 75 år och äldre fem läkemedel. Nu vill forskare i Sverige uppmärksamma en strategi som har visat sig kunna…
Dessa insatser hindrar kariesutveckling hos äldre
Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska…
Elbehandling effektiv mot depression bland äldre
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer,…