Organisationen Mind driver Äldrelinjen, en stödtelefon för äldre personer, med hjälp av volontärer. Under perioden juni-augusti 2020 spelade forskare från Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet in ett stort antal samtal för att kunna analysera de som berörde covid-19. 64 samtal valdes ut för ändamålet.
– Det mest intressanta resultatet var att personerna som ringer Äldrelinjen berättade om en förlust av anonyma kontakter, med personer som man inte har en personlig relation till, men som kan bekräfta att man existerar. Det har Äldrelinjen verkat kunna bidra med. Till skillnad från andra hjälplinjer som fokuserar på speciella problem, kanske ångest, så kan man ringa för att bara småprata, säger Clara Iversen, forskare vid Centrum för socialt arbete, Cesar, i en nyhet på Uppsala universitets hemsida.
Även tidigare forskning har visat att inte bara nära relationer är viktiga för äldre personer. Även ytligare möten i vardagen spelar stor roll.
– Det har att göra med att nära personer kanske försvinner när man blir äldre och då är det viktigt att ha den flexibiliteten. Och för personer som av olika skäl inte har kunnat bygga upp ett socialt nätverk av nära personer är det jätteviktigt med kravlösa relationer.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer för personer över 70 år har slagit hårt mot just denna typ av vardagskontakt.
– Studien visar att Äldrelinjen fyller en viktig funktion, men vi har inte jämfört med andra verksamheter. Det finns ingen forskning i Sverige om vilken roll sådana här volontärbaserade hjälplinjer har. Men det vi ser är att de här kravlösa kontakterna fyller en viktig funktion, säger Clara Iversen.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2021). En människa bland andra? Äldre människors begripliggörande av vardagen under covid-19-krisen. Sociologisk forskning.
Clara Iversen, David Redmalm, Marie Flinkfeldt och Marcus Persson (2020). Social närhet i en tid av fysisk distans. ÄiC #4/20.
Elbehandling är en trygg och effektiv behandling för äldre personer som lider av depression. Behandlingen ger oftast bättre resultat än hos yngre personer, visar ny forskning från Örebro universitet.
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Regelbunden användning av tandkräm med en hög fluoridhalt och tandrengöring av tandhygienist kan förhindra karies hos dessa äldre, visar en avhandling från Karolinska institutet.
Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
