INFORMATION FRÅN ÄLDRECENTRUM

Äldres röster om pandemin

Innan sommaren skickade Äldrecentrum både ut en enkät och telefonintervjuade äldre stockholmare för att undersöka hur de upplever coronapandemin och hur deras liv har förändrats av den. Sammanlagt har över 5 000 personer nåtts av frågorna och under hösten kommer arbetet att fortsätta med att analysera svaren.

Samhället har påverkats starkt av coronapandemin. En av de hårdast drabbade grupperna är våra äldre, för vilka smittan varit allvarlig med många dödsfall som följd. Med hjälp av en enkät och telefonintervjuer hoppas Äldrecentrum få svar på hur äldres liv har påverkats under den här tiden.
Enkäten har gått ut till cirka 3 700 personer över 70 år som bor i någon av Stockholms 14 stadsdelar. De fick svara på frågor om hur de har upplevt livet under våren och sommaren, hur de mår både psykiskt och fysiskt, hur de har hanterat rekommendationerna om social distansering och hur deras möjligheter till social delaktighet har påverkats.

– Det finns mycket spekulationer om hur äldre har påverkats, men det bygger ofta på enskilda fall och vi behöver forskning som visar hur det verkligen ser ut i stort, till exempel med ensamhet och psykisk ohälsa, säger Bettina Meinow, utredare på Äldrecentrum, som arbetar med enkäten.

Enkätstudien riktade sig till alla äldre och fanns tillgänglig på webben på olika minoritetsspråk.

– Personer över 70 är en mycket heterogen grupp vad gäller hälsa, livsvillkor och preferenser. Därför är det viktigt att vi får så många svar som möjligt, det är bara då vi kan få en rättvis bild av hur det ser ut, säger Bettina Meinow.

Samtidigt har befolkningsstudien SNAC-K gjort telefonintervjuer med 1 400 äldre som bor på Kungsholmen och Essingeöarna, för att ta reda på hur de upplever coronarestriktionerna. Många av dem uppgav att det är svårt att inte kunna umgås med sina anhöriga, men många var glada över att äntligen få sina röster hörda.

– De blev väldigt glada av att någon ringer och frågar hur de mår, vilket i sin tur gjorde oss glada. Det är så många som känner sig extra ensamma, säger Pia Lundgren, sjuksköterska och datainsamlare på SNAC-K.

SNAC-K är en del av Swedish national study on aging and care och drivs av Äldrecentrum och Aging research center, arc, vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Studien samlar in data om äldre personer över en period på flera år, som sedan används inom forskningen. Men i och med coronapandemin har man snabbt ställt om verksamheten.

– Vi bestämde oss tidigt att vi ville göra något för och med deltagarna i SNAC-K-studien. Vi har haft kontakt med vissa i upp till 20 år och genomför den här studien för att visa dem att vi bryr oss om deras välbefinnande och ger dem en chans till att få sina röster hörda, säger snac-k:s forskningsledare professor Laura Fratiglioni.

Förhoppningen med enkäterna och telefon­intervjuerna är att få en bild av hur äldre personer i Stockholm upplever restriktionerna och om de har förändrat sina levnadsvanor under pandemin. Resultaten kan användas för att utforma och utveckla stöd i framtidens vård, omsorg och samhällsservice.

Datainsamlingen för båda projekten har nu avslutats och höstens fortsatta arbete kommer vara att analysera svaren från deltagarna. De första resultaten förväntas vara färdiga vid årsskiftet.

Några röster ur enkäten:
Känner att jag förlorat min självständighet och handlingsfrihet. Tappat livsgnistan.

Den största förändringen är avsaknaden av aktivt föreningsliv. Den andra stora förändringen är de betydligt begränsade kontakterna med barn och barnbarn

Min relation till min man har blivit ännu viktigare och en stor glädje för oss båda. Vi gör mer tillsammans och trivs ihop och har inga konflikter. Kärleken växer!

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.