Foto: Barbro Wickström/Mostphotos

Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom

En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.

Ioannis Katsoularis har disputerat vid vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet med en avhandling som undersöker kopplingen mellan covid-19-infektion och hjärt-kärlsjukdom. Och sambandet överraskade.

Störst är risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom de första två till fyra veckorna efter covidinfektionen. Riskerna var dessutom ganska stora. Risken för lungembolier var 33 gånger högre än normalt och risken för förmaksflimmer och förmaksfladder var 12 gånger högre, medan riskerna för andra komplikationer var mellan tre och sju gånger högre än vanligt. Dessutom gick risken upp för personer som var äldre och multisjuka, och för dem som fått svår covid-19. För hjärtinfarkt var risken förhöjd i två veckor efter infektionen, och fyra veckor för stroke.

– Det var överraskande att risken är så stor och kvarstår under så pass lång tid efter infektion. Det innebär att man bör vara vaksam på symtom för att kunna behandla hjärtkärlsjukdom i tid, säger Ioannis Katsoularis i en nyhet på Umeå universitets hemsida.

Studien bygger på data från nationella register för alla svenskar som testade positivt för covid-19 från pandemins början till maj 2021, vilket innebär en analys av en miljon covidsmittade personer, som jämfördes med fyra miljoner personer utan positivt covidtest.

– Resultaten understryker vikten både av att vaccineras mot covid-19 och att sjukvården identifierar personer med ökad risk för dessa komplikationer så att förebyggande åtgärder sätts in, till exempel blodförtunnande behandling. Dessutom bör man se till att följa upp högrisk-individerna och vara observant på misstänkta symtom, säger Ioannis Katsoularis.

Läs avhandlingen

Ioannis Katsoularis (2023). Cardiovascular complications following covid-19: population-based register studies. Doktorsavhandling, Umeå universitet.

Avhandlingens publicerade artiklar
I Katsoularis, O Fonseca-Rodríguez, P Farrington, K Lindmark och AM Connolly-Andersen (2021). Risk of acute myocardial infarction and ischaemic stroke following COVID-19 in Sweden: a self-controlled case series and matched cohort study. The Lancet.

O Fonseca-Rodríguez, AM Fors Connolly, I Katsoularis, K Lindmark och P Farrington (2021). Avoiding bias in self-controlled case series studies of coronavirus disease 2019. Statistics in medicine.

I Katsoularis, O Fonseca-Rodríguez, P Farrington, E Häggström Lundevaller, K Lindmark och AM Fors Connolly (2022). Risks of deep vein thrombosis, pulmonary embolism, and bleeding after covid-19: nationwide self-controlled cases series and matched cohort study. The BMJ.

Relaterat

Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid

Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster…

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var…

Personalen maktlös under pandemin

Chock, sorg och maktlöshet samt en ständig oro för att själv bli smittad präglade den första tiden våren 2020 vittnar personalen om på…

Fler nyheter

Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården

Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…

Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer

Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…

Äldre man håller händerna på sin fru.

Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset

Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.