Den generella tilliten till andra personer i Sverige har varit relativt stabil de senaste åren. 2009 svarade i genomsnitt 55,6 procent att man kan lita på de allra flesta människor, medan andelen var 55,7 procent 2020.
Samtidigt har äldre personer i åldrarna 65–84 blivit mindre benägna att lita på andra. Tilliten inom gruppen har sjunkit från knappt 60 procent 2017 till cirka 50 procent 2020.
Det visar den senaste undersökningen från Tillitsbarometern som genomfördes 2020–2021 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
– Utvecklingen bland de äldre sticker ut och kommer vara intressant att följa upp och analysera de kommande åren, säger Lars Trägårdh, professor vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och forskningsledare för Tillitsbarometern, i ett pressmeddelande.
Enligt rapporten kan äldres minskade tillit vara kopplat till en ökad sårbarhet, pensioneringen som gör att man inte längre har den status och gemenskap som arbetet utgör och den fysiska sårbarheten relaterad till hög ålder.
Undersökningen visar också att det finns stora skillnader geografiskt. I kommuner som Sorsele och Hammarö uppgav 79 respektive 78 procent att de i överlag kunde lita på de flesta, medan motsvarande siffra i kommunerna Katrineholm och Norrköping låg mellan 47–49 procent.
Även i städerna finns det demografiska skillnader där inte minst unga, äldre och nyanlända flyktingar känner mindre tillit och mer oro.
Samtliga rapporter är publicerade av Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Levande rapport 1: Tillitsbarometern. Resultat från de stora undersökningarna baserad på slumpmässiga urval (2009, 2017, 2020).
Levande rapport 2: Panelstudien. Resultat från den panelstudie som påbörjades 2017.
Levande rapport 3: Fördjupningsstudierna. Presenterar de pågående fördjupningsstudierna.
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar forskning från Örebro universitet.
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat och anpassat ett stödprogram med målet att hjälpa dessa personer i sin vardag.
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
