Foto: Mostphotos

Allt fler blir jobbonärer

När Pensionsmyndigheten publicerar en ny rapport om jobbonärer står det klart att de blir allt fler. Hur många som väljer att jobba efter pensionen skiljer sig också åt i landet.

Pensionsmyndigheten publicerar nu nya siffror om landets jobbonärer, alltså de som fortsätter att arbeta efter pensionen. I rapporten Jobbonärer 2024: En analys av trender och effekter framgår det att andelen jobbonärer har ökat med 20 procent sedan 2012.

Sammanlagt handlade det 2022 om 263000 jobbonärer mellan 62 och 84 år, alltså fyra procent av alla som förvärvsarbetar i Sverige. I åldersgruppen 62–74 år fortsatte 15,5 procent att fortsätta arbeta. Fler män än kvinnor arbetar vidare, och det är också vanligare att personer med eget företag blir jobbonärer.

– En jobbonär som fortsätter att arbeta under ett extra år med en genomsnittlig jobbonärsinkomst höjer sin allmänna pension med cirka en procent eller cirka 180 kronor per månad före skatt. Den största ekonomiska vinsten är i stället den lön jobbonären får under året man fortsätter att arbeta, säger Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Den totala summan av jobbonärernas förvärvsinkomst var 46 miljarder kronor under 2022. Men det är inte säkert att det är den ekonomiskt bästa lösningen att gå i pension för att sedan fortsätta arbeta.

– Om personen istället hade fortsatt att arbeta heltid och skjutit upp pensionsuttaget ett år så hade det ökat den allmänna pensionen med cirka 6–8 procent eller cirka 1 300 kronor per månad före skatt, säger Linda Wiese.

Det finns stora geografiska skillnader i hur pensionärer arbetar. I åldern 62–84 år är 15,4 procent jobbonärer på Gotland, men bara 10,5 procent i Västmanlands län. Högst andel bland kommunerna hade Aneby kommun med 20 procent, medan Surahammar, Bromölla och Hofors kommuner bara hade åtta procent jobbonärer.

Läs hela rapporten

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med…

Bättre samtal med äldre par

Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står…

Hälsoinformation – en utmaning för äldre

Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. ­Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…