Pensionsmyndigheten (2024). Jobbonärer 2024: En analys av trender och effekter.

Allt fler blir jobbonärer
Pensionsmyndigheten publicerar nu nya siffror om landets jobbonärer, alltså de som fortsätter att arbeta efter pensionen. I rapporten Jobbonärer 2024: En analys av trender och effekter framgår det att andelen jobbonärer har ökat med 20 procent sedan 2012.
Sammanlagt handlade det 2022 om 263000 jobbonärer mellan 62 och 84 år, alltså fyra procent av alla som förvärvsarbetar i Sverige. I åldersgruppen 62–74 år fortsatte 15,5 procent att fortsätta arbeta. Fler män än kvinnor arbetar vidare, och det är också vanligare att personer med eget företag blir jobbonärer.
– En jobbonär som fortsätter att arbeta under ett extra år med en genomsnittlig jobbonärsinkomst höjer sin allmänna pension med cirka en procent eller cirka 180 kronor per månad före skatt. Den största ekonomiska vinsten är i stället den lön jobbonären får under året man fortsätter att arbeta, säger Linda Wiese, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.
Den totala summan av jobbonärernas förvärvsinkomst var 46 miljarder kronor under 2022. Men det är inte säkert att det är den ekonomiskt bästa lösningen att gå i pension för att sedan fortsätta arbeta.
– Om personen istället hade fortsatt att arbeta heltid och skjutit upp pensionsuttaget ett år så hade det ökat den allmänna pensionen med cirka 6–8 procent eller cirka 1 300 kronor per månad före skatt, säger Linda Wiese.
Det finns stora geografiska skillnader i hur pensionärer arbetar. I åldern 62–84 år är 15,4 procent jobbonärer på Gotland, men bara 10,5 procent i Västmanlands län. Högst andel bland kommunerna hade Aneby kommun med 20 procent, medan Surahammar, Bromölla och Hofors kommuner bara hade åtta procent jobbonärer.
Relaterat

Vägen till nya socialtjänstlagen
Den nya lagen har sin bakgrund i flera utredningar och förändringar genom åren. En mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänstlag blickar mot en framtid…

Äldrefrågornas roll i nya lagen
Insatser för äldre blir kvar i nya socialtjänstlagen, i stället för att hamna i en separat äldreomsorgslag. Hur hanterar den nya lagen äldrefrågorna…

”Vi är oroliga för otydligheten”
Åsa Lindestam, ordförande för PRO, hade hellre sett en separat äldreomsorgslag än den nya socialtjänstlagen. Hon befarar att äldreomsorgen får för lite resurser…
Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25
1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan
Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar
På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…