Lars Lannfelt. Foto: Jonas Nilsson

Alzheimerantikropp testas i Sverige

Försöken att få fram läkemedel som kan bromsa eller till och med bota alzheimer har åkt på bakslag efter bakslag. Ett undantag är den immunterapi som Lars Lannfelt med kollegor nu har startat en svensk så kallad fas tre-studie av – den sista studien som behöver genomföras innan ett nytt läkemedel kan godkännas för reguljär användning. 

Omkring 150 000 svenskar i dag lever med en demenssjukdom, och den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Forskningen för att försöka få fram ett fungerande läkemedel har pågått länge, men på senare tid har flera läkemedelskandidater fått avskrivas eftersom de inte visat någon effekt på sjukdomen.

Ett av ganska få kvarvarande hopp står till en antikropp som tagits fram av en forskargrupp ledd av professor Lars Lannfelt i Uppsala. I samarbete med det japanska företaget Eisai har nu en stor internationell studie inletts, bland annat vid fyra svenska universitetssjukhus, rapporterar Sveriges radio. En längre intervju med Lars Lannfelt om bland annat den nya medicinen finns att läsa i Äldre i Centrum #4/19.

Tidigare studier har visat att den aktuella antikroppen minskade försämringen av minne och inlärning och att även de farliga så kallade amyloida placken som bildas i de alzheimersjukas hjärnor. Om ungefär två år kommer resultaten från den nu inledda fas tre-studien, och Lars Lannfelt är fortsatt hoppfull.

– Det här är de bästa data som någonsin har kommit fram, faktiskt. Jag skryter inte utan försöker vara någorlunda objektiv – men det finns inga andra som har bättre data, säger han i intervjun med Äldre i Centrum.

Relaterat

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det…

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Fler nyheter

Starka känslor kring att få hemtjänst första gången

Att ta emot hemtjänst kan vara en svår process. Det handlar om identitet, att klara sig själv, men också att värna relationen till…

Uppehåll mellan måltider kan leda till sjukdomar

Äldre personer som vanligtvis äter måltider med större mellanrum utvecklar kroniska sjukdomar snabbare än personer med kortare uppehåll. Det visar en ny studie…

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…