Nya boenden som fungerar
Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget och ger exempel från Göteborgs…
Lars Lannfelt. Foto: Jonas Nilsson
Alzheimerantikropp testas i Sverige
Försöken att få fram läkemedel som kan bromsa eller till och med bota alzheimer har åkt på bakslag efter bakslag. Ett undantag är den immunterapi som Lars Lannfelt med kollegor nu har startat en svensk så kallad fas tre-studie av – den sista studien som behöver genomföras innan ett nytt läkemedel kan godkännas för reguljär användning.
Omkring 150 000 svenskar i dag lever med en demenssjukdom, och den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Forskningen för att försöka få fram ett fungerande läkemedel har pågått länge, men på senare tid har flera läkemedelskandidater fått avskrivas eftersom de inte visat någon effekt på sjukdomen.
Ett av ganska få kvarvarande hopp står till en antikropp som tagits fram av en forskargrupp ledd av professor Lars Lannfelt i Uppsala. I samarbete med det japanska företaget Eisai har nu en stor internationell studie inletts, bland annat vid fyra svenska universitetssjukhus, rapporterar Sveriges radio. En längre intervju med Lars Lannfelt om bland annat den nya medicinen finns att läsa i Äldre i Centrum #4/19.
Tidigare studier har visat att den aktuella antikroppen minskade försämringen av minne och inlärning och att även de farliga så kallade amyloida placken som bildas i de alzheimersjukas hjärnor. Om ungefär två år kommer resultaten från den nu inledda fas tre-studien, och Lars Lannfelt är fortsatt hoppfull.
– Det här är de bästa data som någonsin har kommit fram, faktiskt. Jag skryter inte utan försöker vara någorlunda objektiv – men det finns inga andra som har bättre data, säger han i intervjun med Äldre i Centrum.
Relaterat
Dagar på landet – prisbelönt verksamhet för personer med demens
Här finns inga låsta grindar. I stället väntar får, katter, jordgubbsland och en trädgård fylld av minnen. Gärdet vid Hallandsåsen är en unik…
Nya sätt att se på levnadsberättelser behövs
Det kan vara dags att omvärdera verktyget levnadsberättelser. Forskare vid Lunds universitet har undersökt personalens agerande och äldres behov, när önskemålen förändras under…
Fler nyheter
Digitala verktyg behöver anpassas bättre
Digital teknik behöver möta olika behov på ett bättre sätt. För äldre personer med migrantbakgrund är den både till hjälp och hinder, visar…
Nya tag mot ålderism
Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att stärka kunskapen om ålderism. Det är ett led i ett större arbete mot ålderism, där även…
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
