Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Lars Lannfelt. Foto: Jonas Nilsson
Alzheimerantikropp testas i Sverige
Försöken att få fram läkemedel som kan bromsa eller till och med bota alzheimer har åkt på bakslag efter bakslag. Ett undantag är den immunterapi som Lars Lannfelt med kollegor nu har startat en svensk så kallad fas tre-studie av – den sista studien som behöver genomföras innan ett nytt läkemedel kan godkännas för reguljär användning.
Omkring 150 000 svenskar i dag lever med en demenssjukdom, och den vanligaste diagnosen är Alzheimers sjukdom. Forskningen för att försöka få fram ett fungerande läkemedel har pågått länge, men på senare tid har flera läkemedelskandidater fått avskrivas eftersom de inte visat någon effekt på sjukdomen.
Ett av ganska få kvarvarande hopp står till en antikropp som tagits fram av en forskargrupp ledd av professor Lars Lannfelt i Uppsala. I samarbete med det japanska företaget Eisai har nu en stor internationell studie inletts, bland annat vid fyra svenska universitetssjukhus, rapporterar Sveriges radio. En längre intervju med Lars Lannfelt om bland annat den nya medicinen finns att läsa i Äldre i Centrum #4/19.
Tidigare studier har visat att den aktuella antikroppen minskade försämringen av minne och inlärning och att även de farliga så kallade amyloida placken som bildas i de alzheimersjukas hjärnor. Om ungefär två år kommer resultaten från den nu inledda fas tre-studien, och Lars Lannfelt är fortsatt hoppfull.
– Det här är de bästa data som någonsin har kommit fram, faktiskt. Jag skryter inte utan försöker vara någorlunda objektiv – men det finns inga andra som har bättre data, säger han i intervjun med Äldre i Centrum.
Relaterat
Ett lyft för hjärnhälsan
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs…
Effektiv modell tar nästa kliv
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.
Fler nyheter
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
Äldredräkt ger studenter bättre förståelse
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en…
Körsång förbättrar minnet hos äldre
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
