Information från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum
Foto på publik i Aula Medica
Foto: Maria Yohuang

Äntligen en egen dag för SNAC-K

Befolkningsstudien SNAC-K bjöd in sina deltagare till en halvdag för att möta medarbetare och höra forskare berätta om nya rön från datamaterialet som de själva bidragit till. Fler än 300 besökare kom och gjorde det till en lyckad dag.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum driver befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen, SNAC-K, tillsammans med Aging research center vid Karolinska institutet. I studien följer forskarna människors hälsa från 60 år och uppåt, den äldsta deltagaren är i dag 104 år. Upptagningsområdet är Kungsholmen och Essingeöarna i Stockholm, och hittills har 4 800 personer deltagit i studien.

Traditionsenligt bjuds deltagarna in vart tredje år för att få möta forskarna bakom studien och höra om den senaste forskningen på SNAC-data. På grund av covid-19-pandemin var det nu fem år sedan, men i år var det äntligen dags att mötas igen under en eftermiddag i Aula Medica på Karolinska.

Först ut i talarstolen var Johan Sanmartin Berg från Blekinge tekniska högskola, som presenterade den nationella SNAC-studien, som pågår även i Skåne, Blekinge, och Nordanstig.

SNAC-K:s projektledare Laura Fratiglioni talade under rubriken Bättre hälsa för alla: Öka preventionsinsatser och vårdkvalitet, och berättade om hur man kan minska hjärt- och kärlsjukdomar samt demens. Erika Jonsson Laukka berättade om hur viktigt luktsinnet är i vårt dagliga liv och att det försämras med åldrandet. Hon har kommit fram till att luktnedsättning är kopplad till kognitiv nedsättning i åldrandet och att det kan vara en tidig varningssignal för hälsorelaterade förändringar.

Anna-Karin Welmer berättade om en studie där de äldre hade en rörelsemätare på sig under en vecka. Det visade sig att kvinnor rörde på sig något mer än män och att 80-åringarna var mer stillasittande än 60-åringarna. Hon påpekade att långvarigt stillasittande ökar risken för ohälsa som hjärt- och kärlsjukdomar, och påminde om att all rörelse räknas.

I pausen kunde deltagarna prata direkt med forskarna och besöka utställarborden från Stiftelsen Äldrecentrum, tidskriften Äldre i Centrum, Svenskt demenscentrum och Aging research center. Myrna, en 87-årig studiedeltagare, var med och lyssnade under eftermiddagen. Hon har varit med i studien sedan 2003 och kommer alltid på dessa sammankomster, som hon tycker är intressanta.

– Jag tycker det är jättebra att vara med. Jag är särskilt nöjd med läkarundersökningarna och de noggranna prover som tas, såsom exempelvis blodprover och blodtryck, sa Myrna om sitt deltagande i studien.

Efter pausen talade Giulia Grande om luftföroreningar som riskfaktor för demens. Hennes resultat visar tydligt att långvarig exponering för luftföroreningar ökar risken med upp till 70 procent, oftast för att luftföroreningar leder till ökad risk för hjärtsjukdom och stroke, vilket i sin tur ökar risken för demens.

Linnea Sjöberg har bland annat kommit fram till att förekomsten av depression ökar med stigande ålder och kroppsliga sjukdomar. Ett rikt socialt nätverk och fysisk aktivitet bidrar till högre grad av tillfrisknande från depression.

Sist ut av talarna var Amaia Calderón-Larrañaga. Hon presenterade Health assessment tool, HAT, ett hälsoverktyg med syfte att övervaka hälsotillståndet hos äldre personer och se negativa förändringar i tid.

Publiken var nyfiken och flera deltagare tog chansen att ställa frågor. Forskarna passade även på att tacka deltagarna för deras medverkan, och påpekade vilken betydelsefull insats de gör för forskningen och därmed också för folkhälsan bland äldre.

Alla de inspelade föreläsningarna från SNAC-K-dagen går att se på Karolinska institutets egen videoplattform KI play.

Relaterat

Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…

Så kan psykisk hälsa påverka demensrisken

Personer som inte längre tycker att livet har en mening har högre risk att drabbas av demens. Det visar forskning från bland annat…

Hand som håller i två blodprover

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset…

Fler nyheter

Så kan en app ge stöd efter prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid…

Möjlig förklaring till ökad alzheimerrisk hos personer med diabetes

Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Anledningen kan vara att personer med typ 2-diabetes har svårare att…

Dialog ger bättre vård i hemmet

Gruppen äldre blir allt större, vilket innebär att vård i hemmet är vanligt. Nu visar en avhandling från Luleå tekniska universitet att vardagen…