Amanda Björnwall, Ylva Mattsson Sydner, Afsaneh Koochek och Nicklas Neuman (2023). Perceptions and experiences of eating alone among community-living retired Swedes: Loss, routine and independence. Appetite.
Äta ensam måste inte vara ett problem
Att äta tillsammans med någon ses oftast som något positivt. Att äta ensamt räknas å andra sidan till och med som en riskfaktor för undernäring och sämre psykosocial hälsa hos äldre personer. Men det är ont om forskning kring de äldres egen upplevelse av måltider i ensamhet.
Nu har forskare vid Uppsala universitet publicerat en studie där de intervjuar 20 personer mellan 70 och 90 år om deras ätande. Intervjuerna ledde fram till tre teman: Att äta ensam som en manifestation av förlust, Att äta ensam som vardaglig rutin, och Att äta ensam som självständighet och belåtenhet.
I intervjusvaren framkom en spänning mellan känslan som personer med en partner har av att äta ensam, som något problematiskt, och ensamlevande personers erfarenhet av ensamätande som en vardaglig rutin. Det var fler sammanboende som gjorde kopplingen till en förlust – av lagad hälsosam mat, av ett socialt liv, kanske av en partner. De som levde ensamma hade å andra sidan oftare ensamätandet som en naturlig vardagsrutin och samtidigt en mer pragmatisk inställning till det. Vilket inte innebar att det inte saknade sina tidigare partner.
Det fanns också flera studiedeltagare som varken såg ensamätande från den pragmatiska sidan, eller som en förlust. De såg det snarare som ett sätt att själv ha kontroll över mathållningen och ett sätt att vara självständig.
Att äta tillsammans med någon tycks med andra ord inte vara en nödvändighet för alla. Artikelförfattarna föreslår i sina slutsatser att forskare ser det problematiska i att äta ensam som en öppen fråga, där svaret beror på individuell och kulturell kontext.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…