Merve Tunçer. Foto: Jasenka Dobric.

Att åldras med turkisk bakgrund

I sin doktorsavhandling har Merve Tunçer vid Örebro universitet intervjuat kvinnor som migrerat från Turkiet om deras åldrande i Sverige.

Merve Tunçer, som tillhör Örebro universitets äldreforskarskola Newbreed, har disputerat med en avhandling om äldre kvinnor med turkisk bakgrund i Sverige. När intervjuerna gjordes var de mellan 60 och 78 år gamla och hade bott här i genomsnitt i 40 år.

Forskningsfrågorna som ledde studien var: Hur konstruerar turkiskfödda kvinnor en känsla av tillhörighet efter nästan 40 år i Sverige? Hur har flytten till Sverige påverkat kvinnornas förståelse för genusnormer? Hur skapar de mening kring åldrande och omsorg i en migrationskontext? Och hur kan vi utforska den komplexa maktdynamik som skapats genom livsloppet hos åldrande migrantkvinnor.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger Merve Tunçer i en nyhet på Örebro universitets hemsida.

Intervjuerna visar hur kvinnorna rör sig mellan traditionella könsnormer och jämställdhet, oberoende av hur traditionell bakgrund de hade från början. De visar också på ett viss mått av social rörlighet. Många som hade en bakgrund utan utbildning arbetade i arbetaryrken, medan andra hade gått på SFI och sedan fortsatt att studera. De var lärare, sjuksköterskor och administratörer.

De såg också flytten till Sverige som en viktig vändpunkt, som påverkat den starkt.

Det fanns också skillnader i hur man betraktar äldre personer i Turkiet och Sverige. Där tänker man ofta på dem som sköra och beroende av andra, samtidigt som de ses som sociala och till exempel får omsorg från anhöriga. I deras nya land tänker man oftare på äldre som självständiga, men ensamma.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet. De strävar efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

De är heller inte så förtjusta i tanken på att ta emot hjälp av äldreomsorgen.

– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.

Läs avhandlingen

Relaterat

Äldre man med gångstavar

Fysisk aktivitet minskar strokerisk efter hjärtinfarkt

Risken att drabbas av stroke är mer än dubbelt så hög efter en hjärtinfarkt. Men daglig fysisk aktivitet kan minska den risken kraftigt.…

Bilden är ett exempel på en målning som personalen har gjort

Personal målar möten med döden

Hur mår personalen efter att ha exponerats för en patients lidande och död? Det undersöker doktoranden Laura Tolboom vid Mittuniversitetet när hemtjänstpersonal ska…

Äldre par dricker champagne vid poolen

Rika lever över tio år längre än fattiga

Trots decennier av inkomstutjämning och välfärdsreformer fortsätter hälsoklyftorna i Sverige att öka. Nu visar en svensk studie att skillnaden i förväntad livslängd mellan…

Fler nyheter

Människa håller i ett blodprovsrör

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom

I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…

Två vårdstudenter pratar

Simulerade vårdsituationer ska stärka kompetensen

Ett internationellt projekt ska förbättra vårdutbildningar och samtidigt stärka kompetensen för personal inom kommunal vård, genom att skapa realistiska vårdsituationer.

Porträttbild på Jessica Persson Kylén

Nytt arbetssätt kan förbättra äldres munhälsa

Separata system för tandvård och omsorg leder till att äldre personer ibland hamnar mellan stolarna. En avhandling från Högskolan väst föreslår en ny…