Merve Tunçer. Foto: Jasenka Dobric.

Att åldras med turkisk bakgrund

I sin doktorsavhandling har Merve Tunçer vid Örebro universitet intervjuat kvinnor som migrerat från Turkiet om deras åldrande i Sverige.

Merve Tunçer, som tillhör Örebro universitets äldreforskarskola Newbreed, har disputerat med en avhandling om äldre kvinnor med turkisk bakgrund i Sverige. När intervjuerna gjordes var de mellan 60 och 78 år gamla och hade bott här i genomsnitt i 40 år.

Forskningsfrågorna som ledde studien var: Hur konstruerar turkiskfödda kvinnor en känsla av tillhörighet efter nästan 40 år i Sverige? Hur har flytten till Sverige påverkat kvinnornas förståelse för genusnormer? Hur skapar de mening kring åldrande och omsorg i en migrationskontext? Och hur kan vi utforska den komplexa maktdynamik som skapats genom livsloppet hos åldrande migrantkvinnor.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger Merve Tunçer i en nyhet på Örebro universitets hemsida.

Intervjuerna visar hur kvinnorna rör sig mellan traditionella könsnormer och jämställdhet, oberoende av hur traditionell bakgrund de hade från början. De visar också på ett viss mått av social rörlighet. Många som hade en bakgrund utan utbildning arbetade i arbetaryrken, medan andra hade gått på SFI och sedan fortsatt att studera. De var lärare, sjuksköterskor och administratörer.

De såg också flytten till Sverige som en viktig vändpunkt, som påverkat den starkt.

Det fanns också skillnader i hur man betraktar äldre personer i Turkiet och Sverige. Där tänker man ofta på dem som sköra och beroende av andra, samtidigt som de ses som sociala och till exempel får omsorg från anhöriga. I deras nya land tänker man oftare på äldre som självständiga, men ensamma.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet. De strävar efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

De är heller inte så förtjusta i tanken på att ta emot hjälp av äldreomsorgen.

– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.

Läs avhandlingen

Relaterat

Äldre kvinna mixar sallad

Växtrik kost kan bromsa kroniska sjukdomar

En hälsosam kost med fokus på intag av grönsaker och omättade fetter kan bromsa ansamlingen av kroniska sjukdomar hos äldre personer. Det visar…

ÄO-dagarna: Vad är viktigt när vi ska dö?

Äldreomsorgsdagarna i Stockholm lockade många besökare från hela landet. Äldreforskningen stod i centrum och bland andra professor Peter Strang höll en engagerad och…

Nytt sätt att mäta patientens upplevelse av vård i hemmet

Nu finns det ett validerat instrument för att mäta hur personcentrerad kommunal primärvård i hemmet är ur patientens perspektiv. ”Det här är något…

Fler nyheter

Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan…

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…