Merve Tunçer. Foto: Jasenka Dobric.

Att åldras med turkisk bakgrund

I sin doktorsavhandling har Merve Tunçer vid Örebro universitet intervjuat kvinnor som migrerat från Turkiet om deras åldrande i Sverige.

Merve Tunçer, som tillhör Örebro universitets äldreforskarskola Newbreed, har disputerat med en avhandling om äldre kvinnor med turkisk bakgrund i Sverige. När intervjuerna gjordes var de mellan 60 och 78 år gamla och hade bott här i genomsnitt i 40 år.

Forskningsfrågorna som ledde studien var: Hur konstruerar turkiskfödda kvinnor en känsla av tillhörighet efter nästan 40 år i Sverige? Hur har flytten till Sverige påverkat kvinnornas förståelse för genusnormer? Hur skapar de mening kring åldrande och omsorg i en migrationskontext? Och hur kan vi utforska den komplexa maktdynamik som skapats genom livsloppet hos åldrande migrantkvinnor.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger Merve Tunçer i en nyhet på Örebro universitets hemsida.

Intervjuerna visar hur kvinnorna rör sig mellan traditionella könsnormer och jämställdhet, oberoende av hur traditionell bakgrund de hade från början. De visar också på ett viss mått av social rörlighet. Många som hade en bakgrund utan utbildning arbetade i arbetaryrken, medan andra hade gått på SFI och sedan fortsatt att studera. De var lärare, sjuksköterskor och administratörer.

De såg också flytten till Sverige som en viktig vändpunkt, som påverkat den starkt.

Det fanns också skillnader i hur man betraktar äldre personer i Turkiet och Sverige. Där tänker man ofta på dem som sköra och beroende av andra, samtidigt som de ses som sociala och till exempel får omsorg från anhöriga. I deras nya land tänker man oftare på äldre som självständiga, men ensamma.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet. De strävar efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

De är heller inte så förtjusta i tanken på att ta emot hjälp av äldreomsorgen.

– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.

Läs avhandlingen

Relaterat

Person tittar i sin mobila kalender

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får…

Tre äldre kvinnor firar en födelsedag

100-åringar har färre sjukdomar

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre kvinna går med käpp i skogen

Att åldras nära djur och natur

Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra­ relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver…

Fler nyheter

Äldre blir lyckligare med åren

Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Ung man är ute på promenad med äldre kvinna

Många vinster med utomhuspromenader

Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Äldre föräldrar sitter med sin dotter med en surfplatta

Digital teknik svår för både äldre och yngre

Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…