En äldre, glad man sitter i en soffa och pratar i mobiltelefon.
Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Att fortsätta jobba för livsglädjen

Samhället försöker på olika sätt styra oss att förlänga vårt arbetsliv, gärna flera år efter pensionsåldern. Marie Bjuhr vid Högskolan i Gävle har skrivit en avhandling om drivkrafterna bakom livet som jobbonär.

Med hjälp av både morot och piska försöker samhället förmå de svenska medborgarna att arbeta längre. I sin doktorsavhandling har Marie Bjuhr vid Högskolan i Gävle undersökt vad som får människor att arbeta efter pensionsåldern.

– Jag tyckte debatten för mycket kommit att handla de ekonomiska incitamenten där äldre medarbetare antingen lockats fortsätta, eller känt sig tvingade, av ekonomiska skäl, säger Marie Bjuhr i en nyhet på högskolans hemsida.

I avhandlingen använde Marie Bjuhr data från den stora befolkningsstudien SNAC. Där kunde hon se att några egenskaper gav större chans att fortsätta jobba efter pensionen. Det var män som studerat på universitetet och arbetade inom yrken som kräver minst fyra års utbildning, inte hade haft ett fysiskt tungt arbete eller mer än en diagnostiserad sjukdom.

Dessutom genomförde Marie Bjuhr intervjuer med jobbonärer, vilket bidrog till att det främsta resultatet från avhandlingen blev att drivkrafterna inte så ofta rör sig om ekonomin.

– Trots stor variation i utbildning och yrken fanns en tydlig gemensam röd tråd där den främsta drivkraften var den livsglädje som arbetet bidrog till, säger Marie Bjuhr, forskare inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.

När studiedeltagarna berättade om sina erfarenheter visade det sig att man tyckte om sina arbeten, även om man inte jobbade med sina fritidsintressen. De vittnade om gemenskap, roliga arbetsuppgifter och arbetsglädje.

– Den här genuina arbetstillfredsställelsen är något som verkar vara viktigt för att man skall välja att arbeta upp i högre åldrar, säger Marie Bjuhr.

Hennes något förutfattade mening var att de som faktiskt slutade arbeta vid pensionen inte tyckte om sitt arbete eller hade blivit sjuka. Det stämde i vissa fall, men här fanns också många som hade brunnit för sitt arbete.

– Men för dessa hade arbetet tagit en väldigt stor del livet och de valde ändå att sluta för att lösgöra tid för annat. Eller för att leva pensionärslivet fullt upp, passa på, medan hälsan fanns.

För andra hade arbetslivet förändrats, med allt fler arbetskamrater från andra generationer, med nya arbetsmetoder, eller helt nya förutsättningar att kunna utföra arbetsuppgifterna.

Slutsatsen blir ändå att arbetsglädjen, och förutsättningarna att behålla den, kan vara avgörande för om man fortsätter arbeta.

– Jag tycker det är en viktig upptäckt, att motivet att fortsätta arbeta var livskvaliteten, säger Marie Bjuhr.

Läs avhandlingen

Marie Bjuhr (2023). Being active in working life at older ages. Doktorsavhandling, Högskolan i Gävle.

 

Avhandlingens publicerade artiklar

Bjuhr M, Engström M, Welmer AK, Elmståhl S och Sjölund BM (2023). Health and work-related factors as predictors of still being active in working life at age 66 and 72 in a Swedish population a longitudinal study. Work.

Bjuhr M, Engström M, Welmer AK, Lindberg M och Sjölund BM (2022). Incentives behind and Experiences of being active in working life after age 65 in Sweden. International journal of environmental research and public health

Relaterat

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är…

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande…

Äldre kvinna får sitt blodtryck mätt

Fem livsstilsförändringar som ger längre liv

Personer som undviker fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever upp till 15 år längre än personer som inte har ändrat sin livsstil. Det…

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av…

Tuber med urinprov

Urinprov kan skvallra om tidig prostatacancer

Ett enkelt urinprov kan vara en nyckel till att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede i framtiden. Det visar forskning från Karolinska institutet…

Ökade ojämlikheter i äldres covid-19-skydd

Det finns både regionala och socioekonomiska skillnader i äldre personers vaccinskydd mot covid-19 i Sverige. Det visar ny svensk forskning.