Med hjälp av både morot och piska försöker samhället förmå de svenska medborgarna att arbeta längre. I sin doktorsavhandling har Marie Bjuhr vid Högskolan i Gävle undersökt vad som får människor att arbeta efter pensionsåldern.
– Jag tyckte debatten för mycket kommit att handla de ekonomiska incitamenten där äldre medarbetare antingen lockats fortsätta, eller känt sig tvingade, av ekonomiska skäl, säger Marie Bjuhr i en nyhet på högskolans hemsida.
I avhandlingen använde Marie Bjuhr data från den stora befolkningsstudien SNAC. Där kunde hon se att några egenskaper gav större chans att fortsätta jobba efter pensionen. Det var män som studerat på universitetet och arbetade inom yrken som kräver minst fyra års utbildning, inte hade haft ett fysiskt tungt arbete eller mer än en diagnostiserad sjukdom.
Dessutom genomförde Marie Bjuhr intervjuer med jobbonärer, vilket bidrog till att det främsta resultatet från avhandlingen blev att drivkrafterna inte så ofta rör sig om ekonomin.
– Trots stor variation i utbildning och yrken fanns en tydlig gemensam röd tråd där den främsta drivkraften var den livsglädje som arbetet bidrog till, säger Marie Bjuhr, forskare inom vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle.
När studiedeltagarna berättade om sina erfarenheter visade det sig att man tyckte om sina arbeten, även om man inte jobbade med sina fritidsintressen. De vittnade om gemenskap, roliga arbetsuppgifter och arbetsglädje.
– Den här genuina arbetstillfredsställelsen är något som verkar vara viktigt för att man skall välja att arbeta upp i högre åldrar, säger Marie Bjuhr.
Hennes något förutfattade mening var att de som faktiskt slutade arbeta vid pensionen inte tyckte om sitt arbete eller hade blivit sjuka. Det stämde i vissa fall, men här fanns också många som hade brunnit för sitt arbete.
– Men för dessa hade arbetet tagit en väldigt stor del livet och de valde ändå att sluta för att lösgöra tid för annat. Eller för att leva pensionärslivet fullt upp, passa på, medan hälsan fanns.
För andra hade arbetslivet förändrats, med allt fler arbetskamrater från andra generationer, med nya arbetsmetoder, eller helt nya förutsättningar att kunna utföra arbetsuppgifterna.
Slutsatsen blir ändå att arbetsglädjen, och förutsättningarna att behålla den, kan vara avgörande för om man fortsätter arbeta.
– Jag tycker det är en viktig upptäckt, att motivet att fortsätta arbeta var livskvaliteten, säger Marie Bjuhr.
