Att inkludera äldre anhöriga i forskningen

Brukarmedverkan blir viktigare och viktigare inom forskningen. Men äldre personer och anhöriga är en grupp som varit svåra att få att delta. Camilla Malm på Linnéuniversitetet har undersökt varför.

Avhandlingens omslagI sin doktorsavhandling Involving informal carers in health and social care research har Camilla Malm, vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, undersökt hur det står till med äldre anhörigas representation i forskning och brukarundersökningar. Det korta svaret är att de är klart underrepresenterade, något som är ett problem.

– I forskningssammanhang är äldre anhöriga personer över 60 år, och äldre, lika viktiga grupper som alla andra, för att man ska få mer kunskap om deras situation och kunna fatta beslut på rätt grunder i samhället, säger Camilla Malm i en nyhet från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

En fråga är varför äldre personer är mindre intresserade av att bidra till forskningsstudier och brukarundersökningar. Här finns olika möjliga skäl. Camilla Malm tror att det kan bero på samhällets ålderism, som ger äldre en självbild av att deras erfarenheter inte behövs. Men det kan också handla om att forskare gärna tar lätta vägar, och att det är svårare att nå äldre personer och deras anhöriga.

Avhandlingsresultaten visar också att brukarmedverkan kräver mycket engagemang genom hela forskningsprocessen. Skälen till att vilja delta är många, och forskarna behöver anpassa sin rekrytering till detta. Väl inne i forskningsprocessen kan anhöriga bidra med mer än bara sin praktiska omsorgskunskap.

Men faktum är att anhöriga inte bara bör räknas som omsorgsgivare. De kan även själva behöva stöd.

– Det i sin tur gör att det är viktigt att bedriva forskning specifikt inriktad på anhöriga, säger Camilla Malm.

Läs avhandlingen

Camilla Malm (2022) Involving informal carers in health and social care research. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens artiklar

C Malm, S Andersson, H Jönson, L Magnusson och E Hansson (2019). Moving beyond the first response phenomenon: Exploring carers’ views and experiences of being involved in research and development work. International journal of sociology and social policy.

C Malm, S Andersson, M Kylén, S Iwarsson, E Hanson och SM Schmidt (2021). What motivates informal carers to be actively involved in research, and what obstacles to involvement do they perceive? Research involvement and engagement.

Relaterat

Detta kan öka risken för delirium efter operation

Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.

Svenska äldre bland de lyckligaste i världen

Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar internationell forskning med forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm.

Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar på en stig

Naturpromenader viktiga för äldres hälsa

Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som hoppas att resultaten kan användas som underlag till planering av grönområden.

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Personalens arbete mer komplext än tidigare trott

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.