Tanya Chikritzhs, Frida Dangardt, Harold Holder, Tim Naimi, Tim Stockwell och Sven Andréasson (2024). Alkoholen och hjärnan. Alkoholen och samhället 2024. Svensk sjuksköterskeförening, SFAM, Svensk förening för Beroendemedicin, SAFF, CERA, Hjärnfonden, SLAN, Junis, UNF och IOGT-NTO.
Även tidig alkoholkonsumtion ökar risken för demenssjukdom
I rapportserien Alkoholen och samhället har en rad medicinska och intresseorganisationer nu gett ut Alkohol och hjärnan, en genomgång av forskningen kring alkoholkonsumtionens påverkan på vår kognitiva hälsa. Rapportförfattarna konstaterar att redan en måttlig konsumtion påverkar hjärnans funktion. Bland annat hänvisar de till studier som kommit fram till att alkohol är den största riskfaktorn för demenssjukdom som vi kan påverka genom våra livsstilsval. Annan forskning visar att alkoholkonsumtion tidigt i livet ger effekter långt senare.
– Mest uppseendeväckande var kanske det här om livsstilsförloppet; att unga som dricker i tonåren löper risk att drabbas av tidig demens. Det är ett uttryck för den stjärnsmäll man får i hjärnan när man dricker sig berusad. Sker det gång på gång så blir det en stor belastning på hjärnan, säger Sven Andréasson, en av rapportens författare, till tidningen Accent.
Rapporten diskuterar också andra risker med alkohol för äldre personer. Förutom att den åldrande hjärnan är känsligare och återhämtar sig långsammare, ökar också risken att drabbas av stroke och fallolyckor.
Relaterat
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…