Avhandling om livsstilsfaktorer, hormoner och demens

Med en avhandling från Sahlgrenska akademin tar Jenna Najar avstamp i H70-studien för att hitta riskfaktorer bakom Alzheimers sjukdom.

Omslag till Jenna Najars avhandling.I juni disputerade Jenna Najar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin med avhandlingen Risk factors for dementia – Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Där sätter hon ljuset på livsstilsfaktorer, östrogen och genetiska förutsättningar påverkar risken att man drabbas av demens.

Med hjälp av flera stora studier, H70-studien, Kvinnostudien och den amerikanska Mayo clinic study of aging, kunde Jenna Najar söka samband mellan olika riskfaktorer och demenssjukdom. Resultaten visar bland annat att gifta män har lägre risk att drabbas av demenssjukdom  än ogifta män. Intressant nog gick det inte att se någon skillnad mellan gifta och ogifta kvinnor.

Dessutom kunde forskarna se att både fysisk aktivitet och hjärnstimulerande aktivitet under medelåldern var kopplat till en minskad risk för demens i äldre åldrar. För kvinnor fanns det också ett samband mellan lång reproduktionsålder och en sen menopaus och högre risk för demenssjukdom senare i livet.

Jenna Najar studerade också och kunde hitta ett samband mellan längre reproduktionstid och högre nivåer av biomarkörer för alzheimer i hjärn-ryggmärgsvätskan. Hon kunde också konstatera ett samband mellan genetiska riskpoäng för Alzheimers sjukdom och risken att drabbas av demens.

Läs gärna vår tidigare artikel om Jenna Najars forskning.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Jenna Najar (2021). Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Avhandlingens artiklar

J Najar, S Östling, P Gudmundsson, V Sundh, L Johansson, S Kern, X Guo, T Hällström och I Skoog (2019). Cognitive and physical activity and dementia: A 44-year longitudinal population study of women. Neurology.

J Najar, S Östling, M Waern, A Zettergren, S Kern, H Wetterberg, T Hällström och I Skoog (2020). Reproductive period and dementia: A 44-year longitudinal population study of Swedish women. Alzheimers and dementia.

J Najar, SJ van der Lee, E Joas, H Wetterberg, J Hardy, R Guerreiro, J Bras, M Waern, S Kern, H Zetterberg, K Blennow, I Skoog och A Zettergren. Polygenic risk scores for Alzheimer’s disease are related to dementia risk in APOE ɛ4 negatives. Alzheimers and dementia.

Relaterat

Äldre par sitter i soffa där kvinnan är ledsen, men inte mannen

Så kan demens påverka empatiförmågan

Patienter med frontallobsdemens saknar ofta förmågan till att känna empati. En ny studie visar att dessa patienter inte har samma aktivitet i hjärnan som friska personer när de bevittnar andras smärta.

Studie undersöker rörelseförmågans koppling till demens

Att tidigt upptäcka personer med ökad risk för kognitiv försämring är avgörande för att kunna ge stöd och behandling i tid. En ny studie som leds av forskare i Skåne ska nu studera om rörelseförmågan kan ge tecken på kognitiv…

Äldre par cyklar genom skog

Lägre demensrisk med bra kondition

Människor med förhöjd demensrisk kan minska den med upp till en tredjedel genom att förbättra konditionen. Bättre kondition är också kopplat till bättre kognitiv förmåga. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Personer med parkinson får hjälp att bryta ensamhet

En ny app kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att bryta isolering och ensamhet. Forskaren Gomathi Thangavel, Örebro universitet, har utvecklat tekniken tillsammans med målgruppen.

Äldre kvinna borstar tänderna med en eltandborste framför spegeln

Bättre livskvalitet med smart tandborste

Med hjälp av sensorer kan en smart, intelligent eltandborste göra stor skillnad för äldre personers munhälsa och livskvalitet. Det visar en avhandling från Blekinge tekniska högskola.

Många kommuner delar upp arbetet i hemtjänsten

Att dela upp arbetet i mer och mindre kvalificerade uppgifter kan vara en lösning på problemen med kompetensförsörjningen i äldreomsorgen. Socialstyrelsen har kartlagt hur kommunerna använder arbetsdifferentiering.