Avhandling om livsstilsfaktorer, hormoner och demens

Med en avhandling från Sahlgrenska akademin tar Jenna Najar avstamp i H70-studien för att hitta riskfaktorer bakom Alzheimers sjukdom.

Omslag till Jenna Najars avhandling.I juni disputerade Jenna Najar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin med avhandlingen Risk factors for dementia – Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Där sätter hon ljuset på livsstilsfaktorer, östrogen och genetiska förutsättningar påverkar risken att man drabbas av demens.

Med hjälp av flera stora studier, H70-studien, Kvinnostudien och den amerikanska Mayo clinic study of aging, kunde Jenna Najar söka samband mellan olika riskfaktorer och demenssjukdom. Resultaten visar bland annat att gifta män har lägre risk att drabbas av demenssjukdom  än ogifta män. Intressant nog gick det inte att se någon skillnad mellan gifta och ogifta kvinnor.

Dessutom kunde forskarna se att både fysisk aktivitet och hjärnstimulerande aktivitet under medelåldern var kopplat till en minskad risk för demens i äldre åldrar. För kvinnor fanns det också ett samband mellan lång reproduktionsålder och en sen menopaus och högre risk för demenssjukdom senare i livet.

Jenna Najar studerade också och kunde hitta ett samband mellan längre reproduktionstid och högre nivåer av biomarkörer för alzheimer i hjärn-ryggmärgsvätskan. Hon kunde också konstatera ett samband mellan genetiska riskpoäng för Alzheimers sjukdom och risken att drabbas av demens.

Läs gärna vår tidigare artikel om Jenna Najars forskning.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Jenna Najar (2021). Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Avhandlingens artiklar

J Najar, S Östling, P Gudmundsson, V Sundh, L Johansson, S Kern, X Guo, T Hällström och I Skoog (2019). Cognitive and physical activity and dementia: A 44-year longitudinal population study of women. Neurology.

J Najar, S Östling, M Waern, A Zettergren, S Kern, H Wetterberg, T Hällström och I Skoog (2020). Reproductive period and dementia: A 44-year longitudinal population study of Swedish women. Alzheimers and dementia.

J Najar, SJ van der Lee, E Joas, H Wetterberg, J Hardy, R Guerreiro, J Bras, M Waern, S Kern, H Zetterberg, K Blennow, I Skoog och A Zettergren. Polygenic risk scores for Alzheimer’s disease are related to dementia risk in APOE ɛ4 negatives. Alzheimers and dementia.

Relaterat

Förmågor finns kvar länge vid demens

Vissa förmågor, som att skapa konst, kan kvarstå länge vid demenssjukdom. Det behövs ofta bara små anpassningar för att möjliggöra det, visar en ny avhandling vid Lunds universitet.

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026. Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell alzheimer- och demensforskning.

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas till personalens engagemang, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Fler nyheter

Nytt projekt undersöker våld mot äldre utrikesfödda kvinnor

Äldre utrikesfödda kvinnor är fokus i ett nytt forskningsprojekt vid Jönköping university, där fokus ligger på hur gruppens erfarenheter av våld i nära relation.

Fyra orsaker till onödiga akutbesök

Multisjuka äldre kan undvika en del av sina akutbesök. En ny studie visar orsakerna bakom de onödiga besöken, vilket möjliggör också lösningar.

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i kombination med blodprov i framtiden.