Avhandling om livsstilsfaktorer, hormoner och demens

Med en avhandling från Sahlgrenska akademin tar Jenna Najar avstamp i H70-studien för att hitta riskfaktorer bakom Alzheimers sjukdom.

Omslag till Jenna Najars avhandling.I juni disputerade Jenna Najar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin med avhandlingen Risk factors for dementia – Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Där sätter hon ljuset på livsstilsfaktorer, östrogen och genetiska förutsättningar påverkar risken att man drabbas av demens.

Med hjälp av flera stora studier, H70-studien, Kvinnostudien och den amerikanska Mayo clinic study of aging, kunde Jenna Najar söka samband mellan olika riskfaktorer och demenssjukdom. Resultaten visar bland annat att gifta män har lägre risk att drabbas av demenssjukdom  än ogifta män. Intressant nog gick det inte att se någon skillnad mellan gifta och ogifta kvinnor.

Dessutom kunde forskarna se att både fysisk aktivitet och hjärnstimulerande aktivitet under medelåldern var kopplat till en minskad risk för demens i äldre åldrar. För kvinnor fanns det också ett samband mellan lång reproduktionsålder och en sen menopaus och högre risk för demenssjukdom senare i livet.

Jenna Najar studerade också och kunde hitta ett samband mellan längre reproduktionstid och högre nivåer av biomarkörer för alzheimer i hjärn-ryggmärgsvätskan. Hon kunde också konstatera ett samband mellan genetiska riskpoäng för Alzheimers sjukdom och risken att drabbas av demens.

Läs gärna vår tidigare artikel om Jenna Najars forskning.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Jenna Najar (2021). Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Avhandlingens artiklar

J Najar, S Östling, P Gudmundsson, V Sundh, L Johansson, S Kern, X Guo, T Hällström och I Skoog (2019). Cognitive and physical activity and dementia: A 44-year longitudinal population study of women. Neurology.

J Najar, S Östling, M Waern, A Zettergren, S Kern, H Wetterberg, T Hällström och I Skoog (2020). Reproductive period and dementia: A 44-year longitudinal population study of Swedish women. Alzheimers and dementia.

J Najar, SJ van der Lee, E Joas, H Wetterberg, J Hardy, R Guerreiro, J Bras, M Waern, S Kern, H Zetterberg, K Blennow, I Skoog och A Zettergren. Polygenic risk scores for Alzheimer’s disease are related to dementia risk in APOE ɛ4 negatives. Alzheimers and dementia.

Relaterat

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern Elida Floberg som var en av föredragshållarna vid konferensen ”Varje dag räknas” i Stockholm 6 november.

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som har tillbringat 70 timmar med äldreomsorgspersonal.

Fler nyheter

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla information om deras behov och önskemål vidare. Det visar ny forskning vid Högskolan Kristianstad.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings universitet.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är den åldersgrupp där användningen ökar snabbast.