Avhandling om livsstilsfaktorer, hormoner och demens

Med en avhandling från Sahlgrenska akademin tar Jenna Najar avstamp i H70-studien för att hitta riskfaktorer bakom Alzheimers sjukdom.

Omslag till Jenna Najars avhandling.I juni disputerade Jenna Najar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin med avhandlingen Risk factors for dementia – Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Där sätter hon ljuset på livsstilsfaktorer, östrogen och genetiska förutsättningar påverkar risken att man drabbas av demens.

Med hjälp av flera stora studier, H70-studien, Kvinnostudien och den amerikanska Mayo clinic study of aging, kunde Jenna Najar söka samband mellan olika riskfaktorer och demenssjukdom. Resultaten visar bland annat att gifta män har lägre risk att drabbas av demenssjukdom  än ogifta män. Intressant nog gick det inte att se någon skillnad mellan gifta och ogifta kvinnor.

Dessutom kunde forskarna se att både fysisk aktivitet och hjärnstimulerande aktivitet under medelåldern var kopplat till en minskad risk för demens i äldre åldrar. För kvinnor fanns det också ett samband mellan lång reproduktionsålder och en sen menopaus och högre risk för demenssjukdom senare i livet.

Jenna Najar studerade också och kunde hitta ett samband mellan längre reproduktionstid och högre nivåer av biomarkörer för alzheimer i hjärn-ryggmärgsvätskan. Hon kunde också konstatera ett samband mellan genetiska riskpoäng för Alzheimers sjukdom och risken att drabbas av demens.

Läs gärna vår tidigare artikel om Jenna Najars forskning.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Jenna Najar (2021). Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Avhandlingens artiklar

J Najar, S Östling, P Gudmundsson, V Sundh, L Johansson, S Kern, X Guo, T Hällström och I Skoog (2019). Cognitive and physical activity and dementia: A 44-year longitudinal population study of women. Neurology.

J Najar, S Östling, M Waern, A Zettergren, S Kern, H Wetterberg, T Hällström och I Skoog (2020). Reproductive period and dementia: A 44-year longitudinal population study of Swedish women. Alzheimers and dementia.

J Najar, SJ van der Lee, E Joas, H Wetterberg, J Hardy, R Guerreiro, J Bras, M Waern, S Kern, H Zetterberg, K Blennow, I Skoog och A Zettergren. Polygenic risk scores for Alzheimer’s disease are related to dementia risk in APOE ɛ4 negatives. Alzheimers and dementia.

Relaterat

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Torkad bloddroppe kan räcka för tecken på alzheimer

Ett torkat blodprov som patienten själv tar hemma, kan räcka för att upptäcka tecken på alzheimer. Den nya metoden har utvecklats av bland andra Henrik Zetterberg, Göteborgs universitet, i samarbete med utländska kollegor. 

Nya kostråd för äldre på gång

Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom den kommunala äldreomsorgen.

Fler nyheter

Svenska äldre bland de lyckligaste i världen

Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar internationell forskning med forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm.

Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Två äldre kvinnor promenerar på en stig

Naturpromenader viktiga för äldres hälsa

Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som hoppas att resultaten kan användas som underlag till planering av grönområden.