Avhandling om livsstilsfaktorer, hormoner och demens

Med en avhandling från Sahlgrenska akademin tar Jenna Najar avstamp i H70-studien för att hitta riskfaktorer bakom Alzheimers sjukdom.

Omslag till Jenna Najars avhandling.I juni disputerade Jenna Najar vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin med avhandlingen Risk factors for dementia – Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Där sätter hon ljuset på livsstilsfaktorer, östrogen och genetiska förutsättningar påverkar risken att man drabbas av demens.

Med hjälp av flera stora studier, H70-studien, Kvinnostudien och den amerikanska Mayo clinic study of aging, kunde Jenna Najar söka samband mellan olika riskfaktorer och demenssjukdom. Resultaten visar bland annat att gifta män har lägre risk att drabbas av demenssjukdom  än ogifta män. Intressant nog gick det inte att se någon skillnad mellan gifta och ogifta kvinnor.

Dessutom kunde forskarna se att både fysisk aktivitet och hjärnstimulerande aktivitet under medelåldern var kopplat till en minskad risk för demens i äldre åldrar. För kvinnor fanns det också ett samband mellan lång reproduktionsålder och en sen menopaus och högre risk för demenssjukdom senare i livet.

Jenna Najar studerade också och kunde hitta ett samband mellan längre reproduktionstid och högre nivåer av biomarkörer för alzheimer i hjärn-ryggmärgsvätskan. Hon kunde också konstatera ett samband mellan genetiska riskpoäng för Alzheimers sjukdom och risken att drabbas av demens.

Läs gärna vår tidigare artikel om Jenna Najars forskning.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Jenna Najar (2021). Risk factors for dementia. Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Avhandlingens artiklar

J Najar, S Östling, P Gudmundsson, V Sundh, L Johansson, S Kern, X Guo, T Hällström och I Skoog (2019). Cognitive and physical activity and dementia: A 44-year longitudinal population study of women. Neurology.

J Najar, S Östling, M Waern, A Zettergren, S Kern, H Wetterberg, T Hällström och I Skoog (2020). Reproductive period and dementia: A 44-year longitudinal population study of Swedish women. Alzheimers and dementia.

J Najar, SJ van der Lee, E Joas, H Wetterberg, J Hardy, R Guerreiro, J Bras, M Waern, S Kern, H Zetterberg, K Blennow, I Skoog och A Zettergren. Polygenic risk scores for Alzheimer’s disease are related to dementia risk in APOE ɛ4 negatives. Alzheimers and dementia.

Relaterat

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Polis i uniform som står framför polisskylt

Studie kartlägger personer med demens som försvinner

En studie från polisregion Öst visar att det finns fem faktorer som ökar risken för att personer med demens ska skadas när de försvinner. Förhoppningen är att resultaten kan leda till ett mer effektivt och säkrare sökningsarbete.

Fler nyheter

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.