Både friska och sjuka äldre blir äldre

En ny avhandling från Karolinska institutet ger svar på varför den förväntade livslängden hos äldre personer ökar.

Framsidan på Anna Meyers avhandlingMänniskor blir allt äldre, och en allt större del av Sveriges befolkning består av äldre människor. I sin avhandling vid Karolinska institutet har Anna Meyer undersökt hur dödlighet och sjukdom förändrats bland äldre personer under de senaste trettio åren.

Anna Meyer har använt sig av registerdata som täcker alla människor äldre än 60 år i Sverige, med fokus på de mest vanliga allvarliga sjukdomarna och hälsotillstånden för äldre, som hjärt- kärlsjukdom, cancer och höftfrakturer. När det gäller förväntad livslängd hos äldre personer mellan 1994 och 2016, ökar den mer för de som drabbats av hjärt- kärlsjukdom och cancer än för resten av befolkningen. Faktum är att förbättrad överlevnad hos personer som haft hjärtinfarkt står för nästan hela ökningen i förväntad livslängd.

För personer med höftfraktur ökade däremot inte den förväntade livslängden. Under studieperioden avled 20 procent av kvinnorna och 30 procent av männen inom ett år efter sin första höftfraktur, siffror som låg så gott som oförändrade. Att det inte sker en förbättring kan till en del förklaras med att dessa personer i allt högre grad hade även andra sjukdomar.

I sammanfattningen till sin avhandling skriver Anna Meyer att ökningen av förväntad livslängd kommer både av att den friska delen av befolkningen lever längre och att äldre personer med allvarliga sjukdomar överlever dem längre.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Anna C Meyer (2022). Trends in population health in an era of increasing longevity. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

AC Meyer, S Drefahl, M Lambe, A Ahlbom och K Modig (2020). Trends in life expectancy: did the gap between the healthy and the ill widen or close? BMC Medicine.

M Ebeling, AC Meyer och K Modig (2020). The rise in the number of long-term survivors from different diseases can slow the increase in life expectancy of the total population. BMC Public health.

AC Meyer, M Hedström och K Modig (2020). The Swedish hip fracture register and National patient register were valuable for research on hip fractures: comparison of two registers. Journal of clinical epidemiology.

AC Meyer, S Ek, S Drefahl, A Ahlbom, M Hedström och K Modig (2021). Trends in hip fracture incidence, recurrence, and survival by education and comorbidity: A Swedish register-based study. Epidemiology.

Relaterat

Anhöriga som vårdar behöver stöd

Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.

Syskon och föräldrar till 108-åringar lever längre

Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.

Äldre kvinnor håller i stolar och tränar balansen

Bättre förståelse för balans minskar fallrisken

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.

Fler nyheter

Porträttbild på Dennis Fahlgren

Historisk avhandling ger insikter om äldres ekonomi i dag

Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.

Kollage med silhuetter på huvuden

Ny prognos: Så många får demens

Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.

Kvinna håller i en transflagga

Osäkerhet i mötet med äldre transpersoner

Socialsekreterare har begränsad kunskap om äldre transpersoners erfarenheter och behov, och är oroliga över att ställa fel frågor om könsidentitet. Det visar en avhandling från Mittuniversitetet.