Både friska och sjuka äldre blir äldre

En ny avhandling från Karolinska institutet ger svar på varför den förväntade livslängden hos äldre personer ökar.

Framsidan på Anna Meyers avhandlingMänniskor blir allt äldre, och en allt större del av Sveriges befolkning består av äldre människor. I sin avhandling vid Karolinska institutet har Anna Meyer undersökt hur dödlighet och sjukdom förändrats bland äldre personer under de senaste trettio åren.

Anna Meyer har använt sig av registerdata som täcker alla människor äldre än 60 år i Sverige, med fokus på de mest vanliga allvarliga sjukdomarna och hälsotillstånden för äldre, som hjärt- kärlsjukdom, cancer och höftfrakturer. När det gäller förväntad livslängd hos äldre personer mellan 1994 och 2016, ökar den mer för de som drabbats av hjärt- kärlsjukdom och cancer än för resten av befolkningen. Faktum är att förbättrad överlevnad hos personer som haft hjärtinfarkt står för nästan hela ökningen i förväntad livslängd.

För personer med höftfraktur ökade däremot inte den förväntade livslängden. Under studieperioden avled 20 procent av kvinnorna och 30 procent av männen inom ett år efter sin första höftfraktur, siffror som låg så gott som oförändrade. Att det inte sker en förbättring kan till en del förklaras med att dessa personer i allt högre grad hade även andra sjukdomar.

I sammanfattningen till sin avhandling skriver Anna Meyer att ökningen av förväntad livslängd kommer både av att den friska delen av befolkningen lever längre och att äldre personer med allvarliga sjukdomar överlever dem längre.

Läs avhandlingen

Avhandlingen

Anna C Meyer (2022). Trends in population health in an era of increasing longevity. Doktorsavhandling, Karolinska institutet.

Avhandlingens publicerade artiklar

AC Meyer, S Drefahl, M Lambe, A Ahlbom och K Modig (2020). Trends in life expectancy: did the gap between the healthy and the ill widen or close? BMC Medicine.

M Ebeling, AC Meyer och K Modig (2020). The rise in the number of long-term survivors from different diseases can slow the increase in life expectancy of the total population. BMC Public health.

AC Meyer, M Hedström och K Modig (2020). The Swedish hip fracture register and National patient register were valuable for research on hip fractures: comparison of two registers. Journal of clinical epidemiology.

AC Meyer, S Ek, S Drefahl, A Ahlbom, M Hedström och K Modig (2021). Trends in hip fracture incidence, recurrence, and survival by education and comorbidity: A Swedish register-based study. Epidemiology.

Relaterat

Detta kan öka risken för delirium efter operation

Akut förvirringstillstånd, eller delirium, är ett av de vanligaste och allvarligaste tillstånden som kan drabba äldre personer efter operation. Nu har forskare sammanställt kunskap inom området och försökt identifiera riskfaktorer.

Svenska äldre bland de lyckligaste i världen

Unga svenskar mår betydligt sämre än äldre inom nästan alla delar av livet. Svenska äldre är dessutom bland de lyckligaste i världen, visar internationell forskning med forskare från bland annat Handelshögskolan i Stockholm.

Minskat vårdbehov med träning och näringsdryck

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrik näringsdryck ger påtagliga hälsovinster för personer med demens. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Fler nyheter

Två äldre kvinnor promenerar på en stig

Naturpromenader viktiga för äldres hälsa

Promenader i naturen spelar en central roll för äldre personers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det visar nya rön från svenska forskare som hoppas att resultaten kan användas som underlag till planering av grönområden.

Så påverkar konst patienter med demens

Aktiviteter som inbegriper konst kan ha positiv påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Men mer forskning behövs inom detta fält, visar en ny översikt från Danmark.

Äldre man får hjälp av en sjuksköterska i hemmet

Personalens arbete mer komplext än tidigare trott

Hur ser vardagen egentligen ut för personalen i hemsjukvården? En ny studie från Karlstads universitet visar att sjuksköterskor och undersköterskor fattar avgörande beslut varje dag – ofta under tidspress och med begränsade resurser.