Balans och rädsla för att falla i ny avhandling

Risken att falla påverkas av många faktorer. I sin avhandling har Mascha Pauelsen vid Luleå tekniska universitet undersökt de komplexa sambanden kring rädslan att drabbas av en fallolycka.

Mascha Pauelsen, har presenterat sin doktorsavhandling Losing control and developing concerns: The complexities of ageing postural control and fall-related concerns, i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Att hålla sig aktiv när man åldras kan vara svårt när man får sämre balans och blir rädd för att falla, då fallolyckor orsakar många skador och dödsfall längre upp i åldrarna. I sin avhandling utforskar Mascha Pauelsen förhållandet mellan postural kontroll, alltså det system som hjälper oss att hålla balansen och kontrollen över kroppen, och rädslan för att falla.

Studien bygger på hembesök hos drygt 150 personer 70 år och äldre, som fick gå igenom ett frågeformulär och tester av motoriska och kognitiva färdigheter. 45 personer testades också i ett rörelselabb. 70 procent av testpersonerna uppvisar åtminstone en av ingredienserna i fallrisk, vare sig det rör sig om fysiska eller psykiska faktorer. I avhandlingen blir det tydligt att bakgrunden till fallrisk är mycket komplex.

Läs avhandlingen

Läs avhandlingen:

Mascha Pauelsen (2021) Losing control and developing concerns: The complexities of ageing postural control and fall-related concerns. Luleå tekniska universitet.

 

Läs avhandlingens artiklar:

M Pauelsen, L Nyberg, U Röijezon och I Vikman (2018). Both psychological factors and physical performance are associated with fall-related concerns. Aging clinical and experimental research.

M Pauelsen, I Vikman, V Strandkvist, A Larsson och U Röijezon (2018). Decline in sensorimotor systems explains reduced falls self-efficacy. Journal of electromyography and kinesiology.

M Pauelsen, H Jafari, V Strandkvist, L Nyberg, T Gustafsson, I Vikman och U Röijezon (2020). Fall-related concerns and sensorimotor decline explain low-frequency postural control strategies in older population. PLoS ONE.

H Jafari, M Pauelsen, U Röijezon, L Nyberg, G Nikolakopoulos och T Gustafsson (2018). On internal modellingof the upright postural control in elderly. IEEE International Conference on Robotics and Biomimetics (IEEE ROBIO 2018).

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre personer själva kan uppleva att bli sämre bemötta på grund av ålder.

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka oss alla, skriver forskaren Pär Bjälkebring.

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd ändå ska följas.

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför det är skadligt och vad som kan göras för att motverka det.

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden på grund av att rätt jobb saknas.