Johan Skoogs avhandling Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg. H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet. Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944. I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka vår kunskap om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.
Bättre sömn ger mindre risk för demenssjukdom
Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan därför löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
I sin avhandling har Johan Skoog, numera doktor i psykologi, undersökt kopplingar mellan sömn och kognitiva förmågor, eftersom intakt kognition ofta är en nyckel till ett lyckat åldrande. Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda siffror och språk.
En av studierna i avhandlingen hittade samband mellan sömnstörningar hos äldre och markörer för Alzheimers sjukdom. En annan delstudie undersöktes om sömnstörningar i 50-och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet. Resultaten visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket också det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.
− Båda studierna tyder på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog i ett pressmeddelande.
I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum. Studien visade att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.
− Att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog.
LÄS AVHANDLINGEN
Relaterat
Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk
Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från Lunds universitet.
Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som bygger på forskning som har undersökt kopplingen mellan kost och utvecklingen av…
Munhälsan – kopplingen till demens
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i parodontologi.
Fler nyheter
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.
Detta ökar personalens välbefinnande
Individuella insatser som avslappningsträning, emotionsreglering och utbildning i beteendehantering kan ha positiva effekter på äldreomsorgspersonalens mående. Det visar en forskningsöversikt som SBU har analyserat.
Studie undersöker hur äldre sjuksköterskor ska stanna i arbetslivet
Det blir allt viktigare att få fler äldre sjuksköterskor att stanna i arbetslivet för att säkra vården i en tid med en åldrande befolkning. Nu ska ett forskningsprojekt vid Högskolan i Borås undersöka om den så kallade magnetmodellen kan bidra…
