Johan Skoogs avhandling Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease innehåller forskningsdata från den longitudinella studien H70 i Göteborg. H70-studien är befolkningsundersökningar av olika födelsegrupper av 70-åringar som följs under resten av livet. Studierna började 1971 med en undersökning av 70-åringar födda 1901–02. Den senaste födelsegruppen föddes 1944. I studierna samlas en mängd data in genom intervjuer, prover och tester i syfte att öka vår kunskap om åldrandet och dess sjukdomar, och hur åldrandet förändras över tid.
Bättre sömn ger mindre risk för demenssjukdom
Dagens 70-åringar sover bättre än 70-åringar för trettio år sedan och kan därför löpa mindre risk att drabbas av demenssjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
I sin avhandling har Johan Skoog, numera doktor i psykologi, undersökt kopplingar mellan sömn och kognitiva förmågor, eftersom intakt kognition ofta är en nyckel till ett lyckat åldrande. Med kognition menas till exempel förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, lösa problem och använda siffror och språk.
En av studierna i avhandlingen hittade samband mellan sömnstörningar hos äldre och markörer för Alzheimers sjukdom. En annan delstudie undersöktes om sömnstörningar i 50-och 70-årsåldern hade någon koppling till en ökad risk att utveckla demens senare i livet. Resultaten visade att de som led av sömnproblem hade en 24 procent större risk att utveckla demens än de som inte led av samma problem, vilket också det tyder på att det kan finnas ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.
− Båda studierna tyder på att sömnstörningar, redan så tidigt som i medelåldern, kan påverka kognitionen senare i livet. Nu behövs fler studier för att se om man genom att förbättra sömnen också kan förbättra kognitionen, säger Johan Skoog i ett pressmeddelande.
I en tredje studie jämfördes sömnproblemen hos två grupper av 70-åringar födda med 30 års mellanrum. Studien visade att 70-åringarna som undersöktes på 1970-talet hade dubbelt så hög förekomst av sömnproblem och sov kortare jämfört med de som undersöktes på 00-talet.
− Att sömnproblemen hos äldre har minskat så mycket är väldigt positivt. Även om mer kunskap om detta behövs har vi kunnat konstatera att dålig sömn är en riskfaktor när det handlar om kognitiv sjukdom, säger Johan Skoog.
LÄS AVHANDLINGEN
Relaterat
Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket som bygger på forskning som har undersökt kopplingen mellan kost och utvecklingen av…
Munhälsan – kopplingen till demens
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i parodontologi.
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två forskningscentrum med fokus på demens.
Fler nyheter
Mer vardagsaktivitet om äldre involveras i teknikutvecklingen
Ny teknik kan underlätta äldre personers aktiviteter, men då måste de involveras i utvecklingen av den. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
Så är livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt en ny studie från Linnéuniversitetet.
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste kartläggning av den offentliga måltidsverksamheten.
