Shorena Janelidze, Lyduine E Collij, Niklas Mattsson-Carlgren, Alex Antill, Charles M Laymon, Ira Lott m fl (2025). Prediction of amyloid and tau brain deposition and cognitive decline in people with Down syndrome using plasma biomarkers: A longitudinal cohort study. Publicerad i The lancet neurology.
Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
Sedan 1980-talet har medellivslängden för personer med Downs syndrom stigit från 25 år till dagens 60 år. Med ökad livslängd är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken hos dessa personer i dag.
En av anledningarna tros vara att personer med Downs syndrom har en extra kopia av kromosom 21. När ett specifikt protein bryts ner i kromosomen bildas ämnet beta-amyloid, som har starka kopplingar till Alzheimers sjukdom. Det innebär att nästan alla personer med Downs syndrom utvecklar alzheimerliknande förändringar i hjärnan redan i 30- till 40-årsåldern och får symptom när de är runt 50 år.
Nu visar forskning från Lunds universitet att man kan mäta specifika biomarkörer som är kopplade till alzheimer och kognitiva försämringar med hjälp av ett blodprov.
I studien deltog 258 personer med Downs syndrom med en medelålder på 45 år. Deltagarna följdes ungefär en gång per år under en femårsperiod. Forskarna såg att både de ursprungliga nivåerna och förändringar över tid av ämnet p-tau217, en av de tydligaste markörerna för alzheimer, hade ett samband med senare försämring av minnet, utveckling av demens och ökad mängd skadliga ämnen.
De fann också att förhöjda nivåer av proteinet GFAP, som kommer från celler som håller rent i hjärnan, tillsammans med tau217 var kopplade till ansamling av det skadliga proteinet amyloid-beta. Det innebär att blodprov som kombinerar dessa olika biomarkörer kan ge en mer komplett bild av hur sjukdomen påverkar hjärnan och bidra till att förutsäga kognitiv försämring vid alzheimer hos personer med Downs syndrom.
– Dessa blodprovstester kan enkelt och effektivt användas i sjukvården för att hjälpa till att förutse hälsoproblem. De kan därmed bidra till bättre hälsofrämjande riktlinjer för personer med Downs syndrom, säger Shorena Janelidze, forskare vid Lunds universitet som har lett studien tillsammans med Oskar Hansson och Lyduine E Collij, i ett pressmeddelande.
Relaterat
Rapport: Minskad demensrisk med hälsosam mat
Att äta hälsosamt är inte bara bra för kroppen – det kan också bidra till att hålla hjärnan frisk längre. Det visar en…
Munhälsan – kopplingen till demens
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
Fler nyheter
Palliativ vård – mer jämlikt och till fler
Nu finns det nya nationella riktlinjer för palliativ vård. Socialstyrelsen vill verka för fler och mer jämlika insatser tidigare i sjukdomsförloppen.
Social aktivitet ökar bland äldre
Vi är mer sociala högre upp i åren än tidigare generationer. Men det sociala livet är också starkt kopplat till funktionsförmåga, visar Erika…
Så kan tantparkour hjälpa till att bryta normer
Äldre kvinnor som klättrar, kryper och balanserar i naturen är föremålen för en studie vid Mittuniversitetet, som studerar fenomenet tantparkour och hur äldre…