Julia Aulin, Karl Sjölin, Johan Lindbäck, Alexander P Benz, John W Eikelboom, Ziad Hijazi m fl (2024). Neurofilament light chain and risk of stroke in patients with atrial fibrillation. Publicerad i Circulation.
Blodprov kan förutspå stroke
Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbning och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång i livet. Tillståndet är också en vanlig orsak till stroke eftersom det ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak.
Nu visar forskning från Uppsala universitet att ett blodprov kan visa vem som har högst risk att drabbas av stroke. Med hjälp av blodprover från över 3 000 personer med förmaksflimmer har forskarna analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist.
Resultaten visar att personer med höga nivåer av proteinet hade mer än tre gånger så hög risk att få en stroke, jämfört med de som hade minst neurofilament i blodet.
– Eftersom risken att drabbas av en stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, huvudförfattaren till studien, i ett pressmeddelande.
När forskarna kombinerade blodprover och hjärtprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare.
– Vi har tidigare inte kunnat mäta förmaksflimrets effekt på hjärnan på det här sättet. Eftersom förmaksflimmer drabbar både hjärtat och hjärnan är det logiskt att precisionen förbättras när man mäter båda två, säger Karl Sjölin, medförfattare till studien.
Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar påverkar nivåerna av proteinet, och om det har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.
– Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symptom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin.
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…