Hand som håller i två blodprover
Foto: Mostphotos

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbning och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång i livet. Tillståndet är också en vanlig orsak till stroke eftersom det ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak.

Nu visar forskning från Uppsala universitet att ett blodprov kan visa vem som har högst risk att drabbas av stroke. Med hjälp av blodprover från över 3 000 personer med förmaksflimmer har forskarna analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist.

Resultaten visar att personer med höga nivåer av proteinet hade mer än tre gånger så hög risk att få en stroke, jämfört med de som hade minst neurofilament i blodet.

– Eftersom risken att drabbas av en stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, huvudförfattaren till studien, i ett pressmeddelande.

När forskarna kombinerade blodprover och hjärtprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare.

– Vi har tidigare inte kunnat mäta förmaksflimrets effekt på hjärnan på det här sättet. Eftersom förmaksflimmer drabbar både hjärtat och hjärnan är det logiskt att precisionen förbättras när man mäter båda två, säger Karl Sjölin, medförfattare till studien.

Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar påverkar nivåerna av proteinet, och om det har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.

– Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symptom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin.

Läs den vetenskapliga artikeln

Julia Aulin, Karl Sjölin, Johan Lindbäck, Alexander P Benz, John W Eikelboom, Ziad Hijazi m fl (2024). Neurofilament light chain and risk of stroke in patients with atrial fibrillation. Publicerad i Circulation.

Relaterat

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs…

Fler nyheter

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…