Hand som håller i två blodprover
Foto: Mostphotos

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbning och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång i livet. Tillståndet är också en vanlig orsak till stroke eftersom det ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak.

Nu visar forskning från Uppsala universitet att ett blodprov kan visa vem som har högst risk att drabbas av stroke. Med hjälp av blodprover från över 3 000 personer med förmaksflimmer har forskarna analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist.

Resultaten visar att personer med höga nivåer av proteinet hade mer än tre gånger så hög risk att få en stroke, jämfört med de som hade minst neurofilament i blodet.

– Eftersom risken att drabbas av en stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, huvudförfattaren till studien, i ett pressmeddelande.

När forskarna kombinerade blodprover och hjärtprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare.

– Vi har tidigare inte kunnat mäta förmaksflimrets effekt på hjärnan på det här sättet. Eftersom förmaksflimmer drabbar både hjärtat och hjärnan är det logiskt att precisionen förbättras när man mäter båda två, säger Karl Sjölin, medförfattare till studien.

Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar påverkar nivåerna av proteinet, och om det har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.

– Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symptom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin.

Läs den vetenskapliga artikeln

Julia Aulin, Karl Sjölin, Johan Lindbäck, Alexander P Benz, John W Eikelboom, Ziad Hijazi m fl (2024). Neurofilament light chain and risk of stroke in patients with atrial fibrillation. Publicerad i Circulation.

Relaterat

Äldre man håller i ett glas

Så ser äldres ­alkoholvanor ut

Allt fler äldre personer lever med alkoholproblem men bara en liten andel får behandling. Ett bättre anpassat bemötande och vård behövs, skriver Wossenseged…

Äldreprojekten som får pengar från Vetenskapsrådet

Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från…

Äldre kvinna ligger i sängen och håller sig om huvudet

Så kan dålig sömn påverka åldrandet

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från…

Fler nyheter

Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden

Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…

Äldre kvinna sitter och äter mat själv

Försämrat måltidsstöd för äldre

Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…

Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens

Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…