Julia Aulin, Karl Sjölin, Johan Lindbäck, Alexander P Benz, John W Eikelboom, Ziad Hijazi m fl (2024). Neurofilament light chain and risk of stroke in patients with atrial fibrillation. Publicerad i Circulation.

Blodprov kan förutspå stroke
Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbning och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång i livet. Tillståndet är också en vanlig orsak till stroke eftersom det ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak.
Nu visar forskning från Uppsala universitet att ett blodprov kan visa vem som har högst risk att drabbas av stroke. Med hjälp av blodprover från över 3 000 personer med förmaksflimmer har forskarna analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist.
Resultaten visar att personer med höga nivåer av proteinet hade mer än tre gånger så hög risk att få en stroke, jämfört med de som hade minst neurofilament i blodet.
– Eftersom risken att drabbas av en stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, huvudförfattaren till studien, i ett pressmeddelande.
När forskarna kombinerade blodprover och hjärtprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare.
– Vi har tidigare inte kunnat mäta förmaksflimrets effekt på hjärnan på det här sättet. Eftersom förmaksflimmer drabbar både hjärtat och hjärnan är det logiskt att precisionen förbättras när man mäter båda två, säger Karl Sjölin, medförfattare till studien.
Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar påverkar nivåerna av proteinet, och om det har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.
– Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symptom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin.
Relaterat

Sista flytten – mer hjälp behövs
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.

Riskfyllda alkoholvanor vanligt bland äldre
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och…

Skillnader i äldres psykiska hälsa
De allra flesta äldre anser att de mår psykiskt bra. Samtidigt finns det skillnader mellan olika grupper och en del efterfrågar bättre förutsättningar…
Fler nyheter

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…