Hand som håller i två blodprover
Foto: Mostphotos

Blodprov kan förutspå stroke

Ett enkelt blodprov kan återspegla hjärnhälsan och förutsäga vem som har störst risk att drabbas av stroke. Det visar forskning från Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som kan bidra till en mer individanpassad behandling för personer med förmaksflimmer.

Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtrytmrubbning och drabbar omkring en tredjedel av alla människor någon gång i livet. Tillståndet är också en vanlig orsak till stroke eftersom det ökar risken för blodproppsbildning i hjärtats förmak.

Nu visar forskning från Uppsala universitet att ett blodprov kan visa vem som har högst risk att drabbas av stroke. Med hjälp av blodprover från över 3 000 personer med förmaksflimmer har forskarna analyserat ämnet neurofilament, ett protein som frisätts från hjärnan vid skadlig belastning och syrebrist.

Resultaten visar att personer med höga nivåer av proteinet hade mer än tre gånger så hög risk att få en stroke, jämfört med de som hade minst neurofilament i blodet.

– Eftersom risken att drabbas av en stroke avgör vilken typ av behandling som är lämplig kan det här bidra till att öka precisionen i valet av behandling, säger Julia Aulin, huvudförfattaren till studien, i ett pressmeddelande.

När forskarna kombinerade blodprover och hjärtprover från samma individer ökade förmågan att förutsäga stroke ytterligare.

– Vi har tidigare inte kunnat mäta förmaksflimrets effekt på hjärnan på det här sättet. Eftersom förmaksflimmer drabbar både hjärtat och hjärnan är det logiskt att precisionen förbättras när man mäter båda två, säger Karl Sjölin, medförfattare till studien.

Nästa steg är att undersöka hur olika behandlingar påverkar nivåerna av proteinet, och om det har någon betydelse för risken att drabbas av stroke eller död.

– Förhoppningen är att vi ska kunna komma in tidigare i förloppet och bromsa den skadliga belastningen på hjärnan innan den ger upphov till symptom. Sannolikt är resultaten överförbara till andra patientgrupper med hjärt-kärlrelaterade besvär, men det återstår att visa. Vår förhoppning är att man så småningom ska kunna mäta hjärnhälsan med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, säger Julia Aulin.

Läs den vetenskapliga artikeln

Julia Aulin, Karl Sjölin, Johan Lindbäck, Alexander P Benz, John W Eikelboom, Ziad Hijazi m fl (2024). Neurofilament light chain and risk of stroke in patients with atrial fibrillation. Publicerad i Circulation.

Relaterat

Äldre kvinnor står och sjunger

Körsång för välmåendet

Hur bra för välmåendet är det att sjunga i kör och kan det förhindra demens? Det studerar forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet…

En sköterska mäter blodtrycket på en äldre man.

Risken för demens kan öka med blodtrycket

Det finns många skäl att behandla högt blodtryck. Enligt en nypublicerad studie kan det även ger en ökad risk för demenssjukdom.

Så kan en app ge stöd efter prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige. Nu visar en avhandling från Linnéuniversitetet att en app kan stötta prostatacancerpatienters rehabilitering en viss tid…

Fler nyheter

Tema Det digitala samhället i Äldre i Centrum #3/24

Allt fler aktiviteter i vardagen innehåller någon form av digitala inslag. Årets tredje nummer av Äldre i Centrum handlar bland annat om de…

Foto på ett trevåningskomplex

Växande underskott av bostäder för äldre

Antalet kommuner i Sverige som bedömer att de har underskott på bostadsmarknanden har minskat över tid. Men bristen på bostäder för äldre ökar.…

Forskare utvecklar nya verktyg för tidig alzheimerdiagnostisering

Diagnostisering av Alzheimers sjukdom sker ofta väldigt sent i sjukdomsförloppet. Nu vill ett internationellt projekt med bland annat svenska forskare ändra på det…