Sebastian Palmqvist, Pontus Tideman, Niklas Mattsson-Carlgren m fl (2024). Blood biomarkers to detect Alzheimer disease in primary care and secondary care. JAMA.
Blodprov som test för alzheimer fungerade i vården
Redan 2020 skrev vi om Lundaforskarnas banbrytande resultat med ett enkelt blodprov som med hög träffsäkerhet tycktes kunna avgöra om patienten drabbats av Alzheimers sjukdom. Nu har blodprovet testats i skarpt läge i vården med goda resultat.
– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Det nya testet är baserat på förhållandet mellan olika versioner av biomarkören P-tau 217 i ett blodprov. De två forskarna och deras kollegor inledde arbetet med testet 2019. Men det är inte förrän det provats i den riktiga vården som det med säkerhet går att säga om det kommer att kunna bli en verklig testmetod i framtiden. Något som nu alltså tycks bli verklighet.
I den nya studien ingick drygt 1200 personer, som sökt sig till primärvård eller specialiserad minnesklinik för problem med minnet. De testades med både det nya blodprovet och ett ryggvätskeprov, som redan används för att visa om någon drabbats av alzheimer. Provet jämfördes också med läkarnas egen bedömning, både inom primärvård och specialistvård. Och resultatet blev som sagt 90 procents säkerhet i diagnosen.
– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Relaterat
Nya kostråd för äldre på gång
Livsmedelsverket uppdaterar nu kostråden för äldre och sprider information på uppdrag av regeringen. Samtidigt visar myndighetens kartläggning att stödet kring måltider försämras inom…
Så kan personer med demens hantera psykisk ohälsa bättre
Många personer med demens upplever även problem med den psykiska hälsan, till exempel är depression vanligt. Nu har forskare vid Uppsala universitet utvecklat…
Fet ost och grädde kopplas till lägre demensrisk
Att äta fet ost och grädde kan ha samband med bättre hjärnhälsa och mindre risk för demens. Det visar en bred befolkningsstudie från…
Fler nyheter
Samtal påverkar äldres delaktighet i hemtjänsten
Svenska forskare har undersökt hur fyra olika kommunikationssätt kan påverka hur delaktiga äldre personer känner sig vid hemtjänstbesök.
Vårdbrister gör att sköra äldre faller mellan stolarna
Platsbrist på sjukhusen, bristande kommunikation och otillräckliga resurser i hemvården gör att sköra äldre personer ofta återkommer till sjukhus efter utskrivning. Det visar…
Lite mer aktivitet ger färre dödsfall
Små förändringar i fysisk aktivitet ger bättre folkhälsa. Nu visar en bred studie att ökad rörelse kan förebygga dödsfall i en befolkningsgrupp.