Sebastian Palmqvist, Pontus Tideman, Niklas Mattsson-Carlgren m fl (2024). Blood biomarkers to detect Alzheimer disease in primary care and secondary care. JAMA.
Blodprov som test för alzheimer fungerade i vården
Redan 2020 skrev vi om Lundaforskarnas banbrytande resultat med ett enkelt blodprov som med hög träffsäkerhet tycktes kunna avgöra om patienten drabbats av Alzheimers sjukdom. Nu har blodprovet testats i skarpt läge i vården med goda resultat.
– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Det nya testet är baserat på förhållandet mellan olika versioner av biomarkören P-tau 217 i ett blodprov. De två forskarna och deras kollegor inledde arbetet med testet 2019. Men det är inte förrän det provats i den riktiga vården som det med säkerhet går att säga om det kommer att kunna bli en verklig testmetod i framtiden. Något som nu alltså tycks bli verklighet.
I den nya studien ingick drygt 1200 personer, som sökt sig till primärvård eller specialiserad minnesklinik för problem med minnet. De testades med både det nya blodprovet och ett ryggvätskeprov, som redan används för att visa om någon drabbats av alzheimer. Provet jämfördes också med läkarnas egen bedömning, både inom primärvård och specialistvård. Och resultatet blev som sagt 90 procents säkerhet i diagnosen.
– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Relaterat
Munhälsan – kopplingen till demens
Munhälsa kan ha en koppling till demenssjukdom. Sambandet är inte helt klarlagt än, men det finns flera hypoteser, skriver Kåre Buhlin, docent i…
Nya forskningscentrum ska förbättra livet för personer med demens
Forskningsrådet Forte har beviljat över en halv miljard kronor till elva nya forskningscentrum. Av pengarna går 120 miljoner kronor till att starta två…
Tarmsjukdom kan påskynda kognitiv försämring
Det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens, visar forskning från Karolinska institutet.
Fler nyheter
Om livet på särskilda boenden – bakom fasaden
Begränsat med inflytande, korta möten med personalen och otydlig gräns mellan privat och gemensamt. Så kan äldre uppleva vardagen på särskilda boenden, enligt…
Försämrat måltidsstöd för äldre
Färre äldre personer får ledsagning till restaurang eller sällskap av en måltidsvän. Även stödet kring måltiderna på äldreboenden har försämrats, visar Livsmedelsverkets senaste…
Dödlig hudsjukdom vanligare än forskare tidigare trott
En hudsjukdom som främst drabbar äldre personer är vanligare i Sverige än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.