Sebastian Palmqvist, Pontus Tideman, Niklas Mattsson-Carlgren m fl (2024). Blood biomarkers to detect Alzheimer disease in primary care and secondary care. JAMA.

Blodprov som test för alzheimer fungerade i vården
Redan 2020 skrev vi om Lundaforskarnas banbrytande resultat med ett enkelt blodprov som med hög träffsäkerhet tycktes kunna avgöra om patienten drabbats av Alzheimers sjukdom. Nu har blodprovet testats i skarpt läge i vården med goda resultat.
– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Det nya testet är baserat på förhållandet mellan olika versioner av biomarkören P-tau 217 i ett blodprov. De två forskarna och deras kollegor inledde arbetet med testet 2019. Men det är inte förrän det provats i den riktiga vården som det med säkerhet går att säga om det kommer att kunna bli en verklig testmetod i framtiden. Något som nu alltså tycks bli verklighet.
I den nya studien ingick drygt 1200 personer, som sökt sig till primärvård eller specialiserad minnesklinik för problem med minnet. De testades med både det nya blodprovet och ett ryggvätskeprov, som redan används för att visa om någon drabbats av alzheimer. Provet jämfördes också med läkarnas egen bedömning, både inom primärvård och specialistvård. Och resultatet blev som sagt 90 procents säkerhet i diagnosen.
– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.
– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.
Relaterat

Många vinster med utomhuspromenader
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel…

Umeåprofessor får pris för alzheimerforskning
Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet tilldelas årets Bengt Winblads pris för sin forskning om hur hjärnans funktioner förändras när man åldras.

Blodprov kan förutsäga alzheimer hos personer med Downs syndrom
I dag är alzheimer den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Nu har en grupp lundaforskare sett att ett blodprov kan hjälpa…
Fler nyheter

100-åringar har färre sjukdomar
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte…

Äldre blir lyckligare med åren
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi…

Digital teknik svår för både äldre och yngre
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar…