En patient får ett plåster i armvecket efter att ha lämnat ett blodprov.
Foto: Daniel Gual/Mostphotos

Blodprov som test för alzheimer fungerade i vården

Ett enkelt blodprov för att påvisa alzheimer har testats på vårdcentraler och minnesmottagningar. Nu kan det bli tillgängligt i vården redan under året.

Redan 2020 skrev vi om Lundaforskarnas banbrytande resultat med ett enkelt blodprov som med hög träffsäkerhet tycktes kunna avgöra om patienten drabbats av Alzheimers sjukdom. Nu har blodprovet testats i skarpt läge i vården med goda resultat.

– Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna Sebastian Palmqvist och Oskar Hansson i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Det nya testet är baserat på förhållandet mellan olika versioner av biomarkören P-tau 217 i ett blodprov. De två forskarna och deras kollegor inledde arbetet med testet 2019. Men det är inte förrän det provats i den riktiga vården som det med säkerhet går att säga om det kommer att kunna bli en verklig testmetod i framtiden. Något som nu alltså tycks bli verklighet.

I den nya studien ingick drygt 1200 personer, som sökt sig till primärvård eller specialiserad minnesklinik för problem med minnet. De testades med både det nya blodprovet och ett ryggvätskeprov, som redan används för att visa om någon drabbats av alzheimer. Provet jämfördes också med läkarnas egen bedömning, både inom primärvård och specialistvård. Och resultatet blev som sagt 90 procents säkerhet i diagnosen.

– Träffsäkerheten för primärvårdsläkarna att identifiera Alzheimers sjukdom var 61 procent, medan specialistläkarna hade rätt i 73 procent av fallen. Detta belyser behovet av bra och kostnadseffektiva diagnostiska verktyg, framför allt i primärvården, och vilken förbättring som kan uppnås om man börjar använda ett sådant här blodprov i sjukvården, säger Sebastian Palmqvist.

– Nästa steg blir nu att ta fram tydliga kliniska riktlinjer för hur blodprovet ska användas i sjukvården. Blodprovet beräknas bli tillgängligt för läkare i Sverige att beställa till hösten, och jag tror man då kommer börja använda det ganska snart på specialiserade minneskliniker. Det kommer nog ta cirka 1–2 år innan riktlinjer och utbildningsinsatser är på plats inom primärvården, säger Oskar Hansson.

Läs den vetenskapliga artikeln

Sebastian Palmqvist, Pontus Tideman, Niklas Mattsson-Carlgren m fl (2024). Blood biomarkers to detect Alzheimer disease in primary care and secondary care. JAMA.

Relaterat

Nytt nummer: Om boendemiljö, tema hbtq, nya avhandlingar och forskningsrön

Äldre i Centrums nya nummer har just kommit från tryckeriet. Vi bjuder på många spännande nyheter inom äldreforskningens område. Läs mer om tidningens…

Kollage med prideflagga och kvinna med demens

Bortglömda? Om hbtq-personer med demens

Hbtq-personer med demenssjukdomar är osynliga i policys och i omsorgens vardag, visar en ny studie. Demensomsorgen måste utmana heteronormer och skapa bättre förutsättningar…

”Han försvinner bit för bit”

Fotografen Jens Sølvberg står bakom många av bilderna som du ser i temats artiklar och även omslaget för Äldre i Centrum nummer 1/25.…

Fler nyheter

Optiker undersöker äldre kvinnas syn

God hörsel och syn förbättrar hjärnans funktion

När vi blir äldre försämras vår kognitiva förmåga. Men god hörsel och syn kanske är nyckeln till att bromsa försämringen. Det visar en…

”Dans för Parkinson” ger god effekt

Aktiviteten ”Dans för Parkinson” påverkar de sjuka positivt, visar en ny studie. Dansen kan vara en av fler hälsoaktiviteter som kan komplettera den…

ÄiC-podden, avsnitt 27: Om boendemiljö och aktivt åldrande

Nu startar vi en ny serie i Äldre i Centrum-podden, där vi presenterar nya avhandlingar inom äldre- och åldrandeforskningens fält. Först ut i…