Johanna Gustavsson och Linda Beckman (2020). Compliance to recommendations and mental health consequences among elderly in Sweden during the initial phase of the covid –19 pandemic – A cross sectional online survey. International journal of environmental research and public health.
Coronaisolering sätter spår hos äldre
90 procent av personer över 70 år har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer under coronapandemin. Men hälften uppger att de mått dåligt av isoleringen. Det visar en studie från Karlstads universitet.
Det pågår ett stort antal studier om hur isoleringen under coronapandemin har påverkat Sveriges äldre befolkning. En av de först publicerade kommer från Johanna Gustavsson och Linda Beckman, verksamma vid Centrum för forskning om samhällsrisker, respektive folkhälsovetenskap, vid Karlstads universitet.
Det var i våras som nästan 1 900 personer från 70 år och uppåt svarade på forskarnas enkät om hur de hanterat coronakrisen. Och det visade sig att en stor majoritet har påverkats och tvingats ändra sitt liv.
– Nära 90 procent anger att man i stor utsträckning följer rekommendationerna. Över 95 procent har också anpassat sig och ändrat sina dagliga rutiner, säger Johanna Gustavsson i en intervju med SVT Nyheter.
En stor del av de svarande, 63 procent, uppger att de tillbringar all sin tid i hemmet. Men en av de aktiviteter som gjort att många lämnat sin bostad är att handla mat. 18 procent svarar att de handlar mat som vanligt, medan 48 procent svarar att de handlar, men på tider då det inte är så mycket folk i butikerna.
Även de äldres psykiska hälsa har påverkats av coronapandemin. Drygt 60 procent oroar sig för sin hälsa och 80 procent oroar sig för sina nära och kära. Hälften av de svarande säger att de mått dåligt av isoleringen.
Under hösten kommer deltagarna i studien att få svara på en uppföljande enkät.
– Vi vill se hur de förhåller sig till pandemin nu när det gått så lång tid. Vi vill också veta hur de mår, och om till exempel den psykiska ohälsan ökat, säger Johanna Gustavsson.
Läs artikeln
Relaterat
Bostadsområde var inte avgörande för dödligheten i covid
Under coronapandemin kunde man se en högre dödlighet i socioekonomiskt svaga områden. En ny studie ifrågasätter nu om det verkligen är ett mönster som hade med covid-19 att göra.
Covid-19 ökade risken för hjärt-kärlsjukdom
En ny avhandling från Umeå universitet visar att covidsjuka har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom så länge som sex månader efter infektionen.
Så anpassade sig Europas äldre till pandemin
En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.
Fler nyheter
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
