Coronakommissionens skarpa kritik mot pandemihanteringen

Sena åtgärder, otillräcklig smittspårning och undermålig beredskap. Hanteringen av pandemin har brustit så pass mycket att det kan ha bidragit till den ökade dödligheten på särskilda boenden. Det visar Coronakommissionens andra delbetänkande.

I december 2020 konstaterade Coronakommissionen i sitt första delbetänkande att Sverige misslyckats skydda landets äldre personer från smittan. Nu lämnar kommissionen över sin andra delrapport, som riktar skarp kritik mot regering, förvaltningsmyndigheter, regioner och kommuner. 

– Hanteringen präglas av senfärdighet, där personligt ansvar och frivillighet betonats i stället för mer ingripande strategier, konstaterade kommissionens ordförande Mats Melin under en pressträff. 

De åtgärder som sattes in under tidig vår 2020 och som till större del bestod av allmänna rekommendationer var otillräckliga för att stoppa eller ens kraftigt begränsa smittspridningen.

Ett slående exempel på att kraftiga åtgärder sattes in för sent var att dödligheten för covid-19 fortsatte vara hög på särskilda boenden under pandemins andra våg.

– Det visar sig också att de boenden som hade störst dödlighet i covid-19 var de som var stora och som hade en hög personalomsättning. Det fanns inget som kan tyda på om kommunal eller privat regi var bättre i det avseendet, sa Mats Melin. 

Överlag beskrivs den svenska pandemiberedskapen som undermålig. Smittskyddslagstiftningen var och är enligt Coronakommissionen otillräcklig för att hantera ett allvarligt utbrott. 


Andra slutsatser som Coronakommissionen drar i betänkandet: 

  • Smittskyddet var decentraliserat och fragmenterat, vilket gjorde det svårt att veta vem som bar det övergripande ansvaret. 
  • Hälso- och sjukvården har gjort ett bra arbete med att på kort varsel ställa om och skalat upp vårdkapaciteten, men det har bidragit till en extrem belastning för de anställda. 
  • Bristande dataföring har gjort det svårt att övervaka pandemin och att utvärdera hanteringen i efterhand.
Läs delbetänkandet i sin helhet

Relaterat

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades in i minsta detalj när det forsade in nya regler och idéer.

Fortes logotyp

Miljonregn över äldreforskningen

Forte publicerade nyligen en lista på de forskningsprojekt som får finansiering under den öppna utlysningen 2022. Totalt gick nästan 80 miljoner kronor till forskning som rör äldre och åldrande. Här är hela listan över äldreprojekten som fått medel.

Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom allt ifrån medicin och psykologi till socialgerontologi.

Fler nyheter

Tuggproblem kan leda till näringsbrist

Det kan göra ont att tugga viss mat för den som har förlorat tänder. Då är det lätt att en morot eller gurka på tallriken väljs bort helt omedvetet. På sikt kan det leda till näringsbrist.

Så kan pensioner bli mer jämställda

År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen kan jämna ut pensionsgapet.

Bild på serverdatorer

140 miljoner till äldreforskningens databaser

Den stora databassamlingen NEAR har beviljats 140 miljoner kronor och kan nu gå in i sin nästa utvecklingsfas. Projektet tar steget från att bygga upp en infrastruktur, till att etablera sig och växa.