Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Coronapandemin påverkade vardagslivet för människor över hela världen. Sverige genomförde inte lika stora nedstängningar som många andra länder, men för den äldre delen av befolkningen blev effekten ändå något liknande. Nu har en grupp forskare på Umeå universitet med hjälp av data från den stora, europeiska SHARE-studien undersökt hur sociodemografiska faktorer påverkade hur äldre personer minskade sin aktivitet under pandemin.

Det visade sig att mönstren är liknande mellan olika europeiska länder när det gäller skillnader mellan olika sociodemografiska grupper. Kvinnor minskade sin aktivitet mer. Även ålder spelade in, så att äldre personer blev mindre aktiva. Personer som inte längre var aktiva i arbetslivet, personer med dålig hälsa och personer i flerpersonshushåll träffade familj och vänner mindre än andra. Däremot hade utbildningsnivå ingen eller svag effekt på sänkning i aktivitetsnivå bland äldre personer.

Länders restriktioner gjorde inte större skillnad för olika sociodemografiska grupper, med ett undantag. I länder med svaga restriktioner minskade personer utanför arbetsmarknaden sina sociala kontakter mer än de som hade ett arbete. Studiens författare föreslår att det beror på att många i dessa länder fortfarande gick till sina jobb och träffade andra människor där.

I sina slutsatser poängterar också forskarna att även om skillnaderna av restriktionerna mellan sociodemografiska grupper är små, är den allmänna påverkan på det sociala livet mycket starkare i länder med hårda restriktioner. Detta är något beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de planerar för restriktioner.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jenny Olofsson, Filip Fors Connolly, Gunnar Malmberg, Maria Josefsson och Mikael Stattin (2023). Sociodemographic factors and adjustment of daily activities during the covid-19 pandemic – Findings from the SHARE Corona survey. Journal of aging and social policy.

Relaterat

Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp

Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…

En man springer på en väg.

Symptom, samsjuklighet och andra utmaningar för äldre med ADHD

En litteraturstudie från Hälsohögskolan i Jönköping har sammanställt forskningen om äldre personer med ADHD. De grundläggande symptomen består, men tar sig ofta andra…

Nytt projekt ska förbättra återhämtning efter stroke

I ett internationellt samarbete ska forskare från bland annat Högskolan Dalarna öka kunskapen om att förbättra återhämtningen och livskvaliteten för äldre som drabbats…

Fler nyheter

Sex miljoner kronor till hjärnforskning 

Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…

Tandhygienisterna är bäst på att upptäcka muntorrhet

En ny studie har undersökt hur muntorrhet, som är vanligt förekommande hos många seniorer, uppmärksammas inom den allmänna tandvården. Det visade sig att…

Två kvinnor sitter nära varandra i en soffa. De tittar på varandra och ler.

Bristande medvetenhet kring sexualitet på äldreboende

Kanske borde vi prata mer om sexuella behov och rättigheter inom äldreomsorgen. En ny vetenskaplig artikel har sammanställt forskningen om personal och hyresgästers…