Foto: Irina Schmidt/Mostphotos

Så anpassade sig Europas äldre till pandemin

En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur Europas äldre befolkning anpassade sitt liv till covid-19-pandemin. Det visar sig att mönstren var liknande i olika länder och att ålder och kön, snarare än utbildningsnivå, spelade störst roll.

Coronapandemin påverkade vardagslivet för människor över hela världen. Sverige genomförde inte lika stora nedstängningar som många andra länder, men för den äldre delen av befolkningen blev effekten ändå något liknande. Nu har en grupp forskare på Umeå universitet med hjälp av data från den stora, europeiska SHARE-studien undersökt hur sociodemografiska faktorer påverkade hur äldre personer minskade sin aktivitet under pandemin.

Det visade sig att mönstren är liknande mellan olika europeiska länder när det gäller skillnader mellan olika sociodemografiska grupper. Kvinnor minskade sin aktivitet mer. Även ålder spelade in, så att äldre personer blev mindre aktiva. Personer som inte längre var aktiva i arbetslivet, personer med dålig hälsa och personer i flerpersonshushåll träffade familj och vänner mindre än andra. Däremot hade utbildningsnivå ingen eller svag effekt på sänkning i aktivitetsnivå bland äldre personer.

Länders restriktioner gjorde inte större skillnad för olika sociodemografiska grupper, med ett undantag. I länder med svaga restriktioner minskade personer utanför arbetsmarknaden sina sociala kontakter mer än de som hade ett arbete. Studiens författare föreslår att det beror på att många i dessa länder fortfarande gick till sina jobb och träffade andra människor där.

I sina slutsatser poängterar också forskarna att även om skillnaderna av restriktionerna mellan sociodemografiska grupper är små, är den allmänna påverkan på det sociala livet mycket starkare i länder med hårda restriktioner. Detta är något beslutsfattare behöver ta hänsyn till när de planerar för restriktioner.

Läs den vetenskapliga artikeln

Jenny Olofsson, Filip Fors Connolly, Gunnar Malmberg, Maria Josefsson och Mikael Stattin (2023). Sociodemographic factors and adjustment of daily activities during the covid-19 pandemic – Findings from the SHARE Corona survey. Journal of aging and social policy.

Relaterat

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Kvinna som sitter vid ett bord

Äldre med kriminell bakgrund har högre demensrisk

Äldre personer som har kriminell bakgrund löper högre risk att drabbas av demens och lindrig kognitiv svikt. Risken är särskilt stor hos de…

Fler nyheter

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.