Besök Gerdaprojektets hemsida:

Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet
Umeå har gjort sig kända för sina databaser med goda möjligheter att studera livsloppets effekter på åldrandet. En av dem är Gerda, Gerontologisk regional databas, som i samarbete med Åbo akademi, Yrkeshögskolan Novia och Seinäjoki Yrkeshögskola samlar in data om den äldre befolkningen i Västerbotten, Österbotten och Södra Österbotten. I år utökades samarbetet dessutom till befolkningen på Åland, tillsammans med Högskolan på Åland.
Tidigare datainsamlingar har skett 2005, 2010 samt 2016, och nu samlar sig Gerda för en ny insamlingsomgång. Under oktober och november skickas en enkät ut med frågor om hälsa, levnadsvillkor, intressen, umgänge, ekonomi, politiskt och socialt deltagande, inflytande och hur coronapandemin påverkade livet. I Västerbotten når enkäten 9 000 personer, födda 1930, 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Tidigare har svarsfrekvensen legat på över 70 procent.
– Vi hoppas att riktigt många vill delta. Ökade kunskaper om hälsa kan i förlängningen ge förutsättningar för bättre vård, omsorg och förebyggande insatser, säger Birgitta Olofsson, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Hittills har Gerdasamarbetet burit frukt med över 100 vetenskapliga artiklar och 28 doktorsavhandlingar i Sverige och Finland.
Relaterat

Fysisk aktivitet kanske inte riktigt så effektivt som vi tror
Studier visar att fysisk aktivitet är ett effektivt sätt att undvika tidig död. Men nu visar en ny avhandling från Umeå universitet att…

Musikterapi som helare vid smärta
Kan personer med långvarig smärta få hjälp av musikterapi och hur går det till? Det ska forskare på Mälardalens universitet ta reda på…

160 Fortemiljoner kronor till forskningen om äldre personer
I sin utlysning Kunskap och arbetssätt för ett mer jämlikt, värdigt och delaktigt åldrande delar Forte nu ut 160 miljoner kronor till forskning…
Fler nyheter

Gångsvårigheter kopplas till sämre kognition
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar…

Fyra timmars träning nyckeln för återhämtning vid stroke
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar.…

Äta ensam måste inte vara ett problem
Vi tar lätt för givet att det är ett problem att äta ensam. Men är det verkligen så enkelt? En ny svensk studie…