Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet

Det stora databasprojektet Gerda gör sig redo för en ny insamlingsrunda i norra Sverige och Finland. Bara i Västerbotten kommer 9 000 äldre personer att få en enkät hemskickad under den närmaste månaden.

Umeå har gjort sig kända för sina databaser med goda möjligheter att studera livsloppets effekter på åldrandet. En av dem är Gerda, Gerontologisk regional databas, som i samarbete med Åbo akademi, Yrkeshögskolan Novia och Seinäjoki Yrkeshögskola samlar in data om den äldre befolkningen i Västerbotten, Österbotten och Södra Österbotten. I år utökades samarbetet dessutom till befolkningen på Åland, tillsammans med Högskolan på Åland.

Tidigare datainsamlingar har skett 2005, 2010 samt 2016, och nu samlar sig Gerda för en ny insamlingsomgång. Under oktober och november skickas en enkät ut med frågor om hälsa, levnadsvillkor, intressen, umgänge, ekonomi, politiskt och socialt deltagande, inflytande och hur coronapandemin påverkade livet. I Västerbotten når enkäten 9 000 personer, födda 1930, 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Tidigare har svarsfrekvensen legat på över 70 procent.

– Vi hoppas att riktigt många vill delta. Ökade kunskaper om hälsa kan i förlängningen ge förutsättningar för bättre vård, omsorg och förebyggande insatser, säger Birgitta Olofsson, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Hittills har Gerdasamarbetet burit frukt med över 100 vetenskapliga artiklar och 28 doktorsavhandlingar i Sverige och Finland.

Gerdaprojektet

Besök Gerdaprojektets hemsida:

www.gerdacenter.com

Relaterat

Ålderismen påverkar vår hälsa

Ålderism kan vara ett hinder för fysisk aktivitet och socialt deltagande, och därigenom påverka vår hälsa. Forskaren Fredrik Snellman beskriver även hur äldre…

Äldres vishet gör världen lyckligare

Det kan finnas en lyckligare framtid framför oss, när andelen äldre i befolkningen ökar. Äldres livserfarenhet, visdom och känsla av tillfredsställelse kan påverka…

Tallrik med pasta, oliver, tomater och fetaost

Kostens betydelse inte entydig

Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…