Besök Gerdaprojektets hemsida:
Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet
Umeå har gjort sig kända för sina databaser med goda möjligheter att studera livsloppets effekter på åldrandet. En av dem är Gerda, Gerontologisk regional databas, som i samarbete med Åbo akademi, Yrkeshögskolan Novia och Seinäjoki Yrkeshögskola samlar in data om den äldre befolkningen i Västerbotten, Österbotten och Södra Österbotten. I år utökades samarbetet dessutom till befolkningen på Åland, tillsammans med Högskolan på Åland.
Tidigare datainsamlingar har skett 2005, 2010 samt 2016, och nu samlar sig Gerda för en ny insamlingsomgång. Under oktober och november skickas en enkät ut med frågor om hälsa, levnadsvillkor, intressen, umgänge, ekonomi, politiskt och socialt deltagande, inflytande och hur coronapandemin påverkade livet. I Västerbotten når enkäten 9 000 personer, födda 1930, 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Tidigare har svarsfrekvensen legat på över 70 procent.
– Vi hoppas att riktigt många vill delta. Ökade kunskaper om hälsa kan i förlängningen ge förutsättningar för bättre vård, omsorg och förebyggande insatser, säger Birgitta Olofsson, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.
Hittills har Gerdasamarbetet burit frukt med över 100 vetenskapliga artiklar och 28 doktorsavhandlingar i Sverige och Finland.
Relaterat
Kostens betydelse inte entydig
Kosten har inte så stor betydelse för utveckling av demenssjukdomar, enligt en ny doktorsavhandling. Men Isabelle Glans, nydisputerad läkare, tycker att Livsmedelsverkets råd…
Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre
Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…
Han lyfter existentiella frågor
Jonas Olofsson har fördjupat sig i ett ämne som sällan uppmärksammas: äldre migranters ensamhet. De existentiella frågorna ligger den före detta sjuksköterskan nära…
Fler nyheter
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet
Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…
Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden
Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara…