Dags för ny runda i svenskfinska Gerdaprojektet

Det stora databasprojektet Gerda gör sig redo för en ny insamlingsrunda i norra Sverige och Finland. Bara i Västerbotten kommer 9 000 äldre personer att få en enkät hemskickad under den närmaste månaden.

Umeå har gjort sig kända för sina databaser med goda möjligheter att studera livsloppets effekter på åldrandet. En av dem är Gerda, Gerontologisk regional databas, som i samarbete med Åbo akademi, Yrkeshögskolan Novia och Seinäjoki Yrkeshögskola samlar in data om den äldre befolkningen i Västerbotten, Österbotten och Södra Österbotten. I år utökades samarbetet dessutom till befolkningen på Åland, tillsammans med Högskolan på Åland.

Tidigare datainsamlingar har skett 2005, 2010 samt 2016, och nu samlar sig Gerda för en ny insamlingsomgång. Under oktober och november skickas en enkät ut med frågor om hälsa, levnadsvillkor, intressen, umgänge, ekonomi, politiskt och socialt deltagande, inflytande och hur coronapandemin påverkade livet. I Västerbotten når enkäten 9 000 personer, födda 1930, 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Tidigare har svarsfrekvensen legat på över 70 procent.

– Vi hoppas att riktigt många vill delta. Ökade kunskaper om hälsa kan i förlängningen ge förutsättningar för bättre vård, omsorg och förebyggande insatser, säger Birgitta Olofsson, professor i omvårdnad vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Hittills har Gerdasamarbetet burit frukt med över 100 vetenskapliga artiklar och 28 doktorsavhandlingar i Sverige och Finland.

Gerdaprojektet

Besök Gerdaprojektets hemsida:

www.gerdacenter.com

Relaterat

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur

Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…

Fler nyheter

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…

Ny modell förbättrar smärthantering

Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.

Äldres AI-användning ökar snabbt

Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…