Dålig diabeteskontroll associerad med demens

Snarare än diabetes i sig är det dåligt kontrollerad sjukdom som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, enligt en studie byggd på befolkningsstudien SNAC-K. 

I den aktuella studien följde forskarna under tolv års tid 2 500 personer över 60 år. När studien inleddes hade 1 800 av dem ingen kognitiv nedsättning och 700 kognitiv svikt, en mycket tidig, preklinisk fas av demens. Ingen av studiedeltagarna hade dock diagnostiserad demens, men 8,6 procent hade typ 2-diabetes och ungefär var tredje prediabetes.

Efter tolv år hade nära 30 procent av de 1 800 utvecklat kognitiv svikt och av de 700 hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarnas analys av den kognitiva sjukdomsutvecklingen visar att i jämförelse med personer som inte hade diabetes löpte de med bristfälligt kontrollerad sjukdom en fördubblad risk att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom. Även de som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom löpte en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att bara ha typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.

Tidigare forskning har visat att typ 2-diabetes ger en ökad risk för att utveckla demenssjukdom, men när det gäller risken för kognitiv svikt finns motstridiga resultat.

– Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Karolinska institutet och Aging research center, i ett pressmeddelande.

Forskarna studerade också inflammationsmarkören CRP och såg att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.

– Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.

 

Mer om SNAC och den publicerade studien

Studien The impact of diabetes on cognitive impairment and its progression to dementia är gjord av Abigail Dove, Ying Shang, Weili Xu, Giulia Grande, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Anna Marseglia och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & dementia.

Studiedeltagarna ingår i Kungsholmsdelen av SNAC-projektet, Swedish national study on aging and care. I ÄiC #3/21 finns ett tema om SNAC-studien, som 2021 fyller 20 år.

Relaterat

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi har i sin avhandling funnit ett alternativ i form av täckproteser som lätt kan tas av från…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden vid akututryckningar till äldre personer.

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga muskler. – Det visar att det aldrig är för sent att börja med styrketräning, säger nydisputerade Sebastian…

Fler nyheter

Många äldre känner sig ensamma visar Folkhälsomyndighetens studie

Det är främst äldre över 85 år samt unga personer mellan 16 och 29 år som saknar någon att samtala och anförtro sig åt. Att vara ofrivilligt ensam kan påverka den psykiska hälsan.

Tio forskare står i en trappa.

UserAge avslutar med konferens om brukarmedverkan

I sex år har forskningsprogrammet UserAge undersökt möjligheter och utmaningar med brukarmedverkan. Nu är det dags för avslutningskonferens.

Förändringar i hjärnan vanligt bland äldre med gångbesvär

Mer än var tredje äldre person har problem att gå. En del har stora hålrum i hjärnan, så kallade hjärnventriklar, som är ett tecken på för mycket ryggmärgsvätska i huvudet. Det visar en avhandling från Umeå universitet.