Dålig diabeteskontroll associerad med demens

Snarare än diabetes i sig är det dåligt kontrollerad sjukdom som innebär en ökad risk för kognitiv svikt och demens, enligt en studie byggd på befolkningsstudien SNAC-K. 

I den aktuella studien följde forskarna under tolv års tid 2 500 personer över 60 år. När studien inleddes hade 1 800 av dem ingen kognitiv nedsättning och 700 kognitiv svikt, en mycket tidig, preklinisk fas av demens. Ingen av studiedeltagarna hade dock diagnostiserad demens, men 8,6 procent hade typ 2-diabetes och ungefär var tredje prediabetes.

Efter tolv år hade nära 30 procent av de 1 800 utvecklat kognitiv svikt och av de 700 hade drygt 20 procent utvecklat demenssjukdom. Forskarnas analys av den kognitiva sjukdomsutvecklingen visar att i jämförelse med personer som inte hade diabetes löpte de med bristfälligt kontrollerad sjukdom en fördubblad risk att utveckla preklinisk demens och en trefaldigt högre risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom. Även de som hade typ 2-diabetes och samtidig hjärtsjukdom löpte en fördubblad risk för att utveckla preklinisk demens eller demenssjukdom, jämfört med dem som inte hade vare sig typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom. Men att bara ha typ 2-diabetes eller hjärtsjukdom var inte förenat med en riskökning.

Tidigare forskning har visat att typ 2-diabetes ger en ökad risk för att utveckla demenssjukdom, men när det gäller risken för kognitiv svikt finns motstridiga resultat.

– Det som spelar roll är hur välkontrollerad diabetesen är. Våra resultat kan också möjligen förklara varför tidigare studier har visat motstridiga resultat, eftersom det i de flesta av dem inte framgår hur välkontrollerad studiedeltagarnas diabetes har varit, säger Abigail Dove, doktorand vid Karolinska institutet och Aging research center, i ett pressmeddelande.

Forskarna studerade också inflammationsmarkören CRP och såg att personer med typ 2-diabetes och förhöjt CRP-värde hade en trefaldigt ökad risk att gå från preklinisk demens till demenssjukdom.

– Inflammation verkar spela en roll i det här sammanhanget, men fler studier behövs för att bättre förstå dess roll, säger Abigail Dove.

 

Mer om SNAC och den publicerade studien

Studien The impact of diabetes on cognitive impairment and its progression to dementia är gjord av Abigail Dove, Ying Shang, Weili Xu, Giulia Grande, Erika J Laukka, Laura Fratiglioni och Anna Marseglia och har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & dementia.

Studiedeltagarna ingår i Kungsholmsdelen av SNAC-projektet, Swedish national study on aging and care. I ÄiC #3/21 finns ett tema om SNAC-studien, som 2021 fyller 20 år.

Relaterat

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.

Fler nyheter

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.

Äldre kvinna i sjukhusmiljö i samtal med läkare och sköterska

Låg kunskap om äldre med hiv

Det blir allt fler äldre som lever med hiv. Men det saknas kunskap inom hälso- och sjukvården om hur det är att vara äldre med hivdiagnos. En ny svensk studie ska bidra till en större öppenhet kring hiv och minska…

En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.