Säsongsberoende effekter under coronapandemin ska jämföras med hur situationen såg ut när svininfluensan bröt ut. Foto: Johan Bävman

De kartlägger hemmets betydelse vid covid-19

I ett nystartat projekt ska forskare undersöka hur den fysiska miljön inomhus och utomhus påverkar hälsan och befinnandet under coronapandemin. Kunskapen kan sedan användas för att förbereda ett samhälle inför framtida kriser.

Den sociala distansering som råder under coronapandemin har fått konsekvenser för hälsa och välbefinnande, något som framför allt äldre personer har fått uppleva.

Nu ska en forskargrupp från CASE, Center för ageing and supportive environments, vid Lunds universitet undersöka om boendemiljön har kunnat påverka den allmänna hälsan under pandemin. Utgångspunkten är att den har det.

– Boendemiljöns betydelse ska kartläggas utifrån före, under och så småningom efter covid-19-pandemin. Vi kommer studera flyttmönster, ålder, kön, socioekonomiska förändringar och säsongseffekter. Det är nödvändigt att förstå vilka effekter dessa faktorer har för att kunna tillgodose behov hos olika grupper när det gäller boendemiljön, säger Giedre Gefenaite som är huvudansvarig för projektet.

Forskarna kommer att använda sig av olika boende- och hälsodataregister i Sverige för att se om det finns säsongsberoende effekter och jämföra dessa med bland annat utbrottet av svininfluensa under åren 2009 och 2010.

Forskarnas förhoppning är att projektet kan leda till kunskap som förbereder samhället inför framtida kriser såväl som för den långsiktiga bostadsförsörjningen.

– Såvitt jag vet är detta det hittills enda svenska projektet med fokus på Covid-19 som handlar om boendet. Boendefrågor är något som diskuteras en del i den offentliga debatten, inte minst när det gäller den åldrande befolkningen. Äldre i allmänhet visar ofta stort intresse för sådana frågor och vi får som forskare många förfrågningar om att föreläsa om vår forskning inom området – vi har också aktiv brukarmedverkan i pågående projekt, säger Susanne Iwarsson, koordinator för CASE.

Det ettåriga projektet har nyligen beviljats drygt 900 000 kronor av forskningsrådet Formas.

Relaterat

De stod mitt i en flod av information

Under coronapandemin jobbade vårdpersonalen på som vanligt, men ändå var allt annorlunda. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och undersköterskor berättar om hur deras arbetsvardag påverkades…

Fortes logotyp

Miljonregn över äldreforskningen

Forte publicerade nyligen en lista på de forskningsprojekt som får finansiering under den öppna utlysningen 2022. Totalt gick nästan 80 miljoner kronor till…

Entré på Widerströmska huset där ARC:s lokaler ligger

Två lärosäten – en forskningsmiljö

Aging research center bildades genom ett samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms universitet. I dag bedriver man ett brett spann av äldreforskning inom…

Fler nyheter

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga…