Foto: Unsplash

Delaktighet vid hemsjukvård svår fråga under pandemin

Patienter och anhöriga har under pandemin känt att de behöver avstå från sina önskemål och delvis ge upp bestämmanderätten över sitt eget hem när vårdpersonal besöker dem. Det visar en intervjustudie av FoU i Väst.

Göteborgsregionens forsknings- och utvecklingsenhet, FoU i Väst, har i en studie intervjuat elva patienter och åtta anhöriga i sju kommuner för att undersöka hur de har upplevt vård i hemmet under pandemin.

Intervjuerna visar bland annat att det funnits situationer där det som patienter och anhöriga upplevde som viktigt stod i konflikt med hemsjukvårdens direktiv.

– Patienten kanske ville att personalen skulle ha skyddsutrustning, men personalen kunde inte möta det önskemålet i början av pandemin. De hade inte riktlinjer och rekommendationer om det och för att det rådde brist på skyddsutrustning, säger Theresa Larsen, som tillsammans med kollegan Doris Lydahl gjort studien, i ett pressmeddelande.

Flera av de intervjuade sa att det känts tryggare att få vård i hemmet jämfört med på en vårdinrättning där risken för smittspridning uppfattades som högre. Men många uttryckte mycket stor oro för att smittas av hemsjukvårdspersonalen.

Studien visar också att anhöriga har blivit ännu viktigare under pandemin eftersom patienter har minskat eller sagt upp hemtjänsten på grund av rädsla för att bli smittade.

– Det har inneburit att de anhöriga har fått ta ett betydligt större ansvar. Vi kan se att anhöriga och patienter har ändrat uppfattning om vad som är en acceptabel nivå av anhörigstöd. Det finns exempel på saker som man före pandemin nog inte tyckt var okej, som att flytta hem till sin sjuka förälder för att hjälpa till med omvårdnaden, säger Doris Lydahl.

Ladda ner studien

Relaterat

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Så gör forskning nytta i praktiken

Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Stiftelsen Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade…

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från…

Äldre kvinna tar en tablett

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det…

Äldre man tröstar äldre kvinna

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med…