Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Demens kan ge högre risk att dö av covid-19
Det finns signaler som tyder på att demenssjukdom är den största riskfaktorn för personer att avlida i covid-19. Det säger professor Ingmar Skoog, till Sveriges radio.
Demens kan vara en av de viktigaste bakomliggande sjukdomarna, som kan förklara den höga dödligheten i covid-19 bland personer över 80 år på våra äldreboenden och i hemtjänsten. Det säger Ingmar Skoog, överläkare och äldreforskare vid Göteborgs universitet, i en intervju med Sveriges radio. Han tycker att det är en faktor som glömts bort i diskussionerna om coronapandemin.
Det finns en rad skäl till att personer med demenssjukdom kan vara extra sårbara för covid-19.
– Det är ju dels så att hjärnan styr många av våra vitala funktioner, blodtryck, hur hjärtat svarar på infektion och så vidare. Och sen vet vi att personer med demens ofta kan ha ett försämrat immunförsvar, delvis kanske beroende på att de inte får i sig tillräckligt mycket mat. Man vet också att lungfunktionen är sämre, så det är många olika faktorer, säger Ingmar Skoog till SR.
Detta betyder också att om vi sätter in resurser på landets äldreboenden, kan man förvänta sig en stor effekt av insatserna, för mindre pengar än vad vi hittills satsat i pandemins spår.
– Det är ju enorma belopp. Hade vi bara lagt en bråkdel av allt det här på att satsa stenhårt på att minska smittrisken, minska kontaktvägarna, ha olika skydd för personalen, hitta olika vägar för att minska smittspridningen, då hade vi fått färre människor som dog, säger Ingmar Skoog.
Relaterat
Ett lyft för hjärnhälsan
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs av forskare från Karolinska institutet.
Effektiv modell tar nästa kliv
För ett decennium sedan visade professor Miia Kivipelto att livsstilsförändringar kan minska risken för kognitiv svikt. Nu breddas FINGER-modellen.
Fler nyheter
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att skapa lugn och bidra till mindre ältande.
Äldredräkt ger studenter bättre förståelse
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en äldre person med olika hälsoproblem. Det visar en avhandling från Jönköping university.
Körsång förbättrar minnet hos äldre
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
