Demens kan vara en av de viktigaste bakomliggande sjukdomarna, som kan förklara den höga dödligheten i covid-19 bland personer över 80 år på våra äldreboenden och i hemtjänsten. Det säger Ingmar Skoog, överläkare och äldreforskare vid Göteborgs universitet, i en intervju med Sveriges radio. Han tycker att det är en faktor som glömts bort i diskussionerna om coronapandemin.
Det finns en rad skäl till att personer med demenssjukdom kan vara extra sårbara för covid-19.
– Det är ju dels så att hjärnan styr många av våra vitala funktioner, blodtryck, hur hjärtat svarar på infektion och så vidare. Och sen vet vi att personer med demens ofta kan ha ett försämrat immunförsvar, delvis kanske beroende på att de inte får i sig tillräckligt mycket mat. Man vet också att lungfunktionen är sämre, så det är många olika faktorer, säger Ingmar Skoog till SR.
Detta betyder också att om vi sätter in resurser på landets äldreboenden, kan man förvänta sig en stor effekt av insatserna, för mindre pengar än vad vi hittills satsat i pandemins spår.
– Det är ju enorma belopp. Hade vi bara lagt en bråkdel av allt det här på att satsa stenhårt på att minska smittrisken, minska kontaktvägarna, ha olika skydd för personalen, hitta olika vägar för att minska smittspridningen, då hade vi fått färre människor som dog, säger Ingmar Skoog.
Totalt tio forskningsprojekt med anknytning till äldre och åldrande har fått medel i Vetenskapsrådets utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten rör allt från osynlig anhörigvård till äldre människor i krig.
Nästan 50 000 medarbetare inom äldreomsorgen utbildade sig under 2024 genom Äldreomsorgslyftet. Trots satsningens framsteg och ökat intresse blev cirka 500 miljoner kronor av statsbidraget oanvänt, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.
I norra Sverige är avstånden långa och vården sker ofta i hemmet. Här spelar sjuksköterskor en avgörande roll i livets slutskede. Det visar en studie från Mittuniversitetet som ger en inblick i sjuksköterskors ledarskap.
Personer som är födda på 1950-talet tar i högre grad ut sin pension senare i livet och fortsätter att arbeta längre upp i åldrarna, än de som är födda på 1940-talet. Det visar en rapport från Pensionsmyndigheten.
Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar forskning från Karolinska institutet.
Äldre personer som söker vård på akutmottagningarna ökar, men dagens arbetssätt är ofta utformade efter yngre personer. Akutvården behöver därför uppdatera sina rutiner och bedömningsverktyg, visar en avhandling från Lunds universitet.
