Demens kan vara en av de viktigaste bakomliggande sjukdomarna, som kan förklara den höga dödligheten i covid-19 bland personer över 80 år på våra äldreboenden och i hemtjänsten. Det säger Ingmar Skoog, överläkare och äldreforskare vid Göteborgs universitet, i en intervju med Sveriges radio. Han tycker att det är en faktor som glömts bort i diskussionerna om coronapandemin.
Det finns en rad skäl till att personer med demenssjukdom kan vara extra sårbara för covid-19.
– Det är ju dels så att hjärnan styr många av våra vitala funktioner, blodtryck, hur hjärtat svarar på infektion och så vidare. Och sen vet vi att personer med demens ofta kan ha ett försämrat immunförsvar, delvis kanske beroende på att de inte får i sig tillräckligt mycket mat. Man vet också att lungfunktionen är sämre, så det är många olika faktorer, säger Ingmar Skoog till SR.
Detta betyder också att om vi sätter in resurser på landets äldreboenden, kan man förvänta sig en stor effekt av insatserna, för mindre pengar än vad vi hittills satsat i pandemins spår.
– Det är ju enorma belopp. Hade vi bara lagt en bråkdel av allt det här på att satsa stenhårt på att minska smittrisken, minska kontaktvägarna, ha olika skydd för personalen, hitta olika vägar för att minska smittspridningen, då hade vi fått färre människor som dog, säger Ingmar Skoog.
Flera forskare presenterade sina resultat på konferensen ”Med ålderns rätt” i Göteborg, på internationella äldredagen, den 1 oktober. Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, föreläste om lycka – något som faktiskt ökar med åren.
Vilka fördelar med utomhuspromenader på demensboenden finns det? Det har svensk forskning undersökt och resultaten pekar på att promenader utomhus har en hel rad vinster för de boende och personalen.
Flytten till ett särskilt boende kan vara utmanande. Linda Arvidsson, Lunds universitet, har tagit reda på hur samhället kan underlätta för äldre.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Det verkar inte vara åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan det finns andra faktorer som påverkar användningen. Det visar en avhandling från Lunds universitet som drar slutsatsen att både yngre och äldre uttrycker oro för teknik.
Hög alkoholkonsumtion är vanligt bland personer som är 80 år och äldre, enligt forskning från Umeå universitet. Studien visar att både hälsan och sociala faktorer påverkar äldre personers dryckesmönster.
