Ny prognos: Så många får demens
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Demens kan vara en av de viktigaste bakomliggande sjukdomarna, som kan förklara den höga dödligheten i covid-19 bland personer över 80 år på våra äldreboenden och i hemtjänsten. Det säger Ingmar Skoog, överläkare och äldreforskare vid Göteborgs universitet, i en intervju med Sveriges radio. Han tycker att det är en faktor som glömts bort i diskussionerna om coronapandemin.
Det finns en rad skäl till att personer med demenssjukdom kan vara extra sårbara för covid-19.
– Det är ju dels så att hjärnan styr många av våra vitala funktioner, blodtryck, hur hjärtat svarar på infektion och så vidare. Och sen vet vi att personer med demens ofta kan ha ett försämrat immunförsvar, delvis kanske beroende på att de inte får i sig tillräckligt mycket mat. Man vet också att lungfunktionen är sämre, så det är många olika faktorer, säger Ingmar Skoog till SR.
Detta betyder också att om vi sätter in resurser på landets äldreboenden, kan man förvänta sig en stor effekt av insatserna, för mindre pengar än vad vi hittills satsat i pandemins spår.
– Det är ju enorma belopp. Hade vi bara lagt en bråkdel av allt det här på att satsa stenhårt på att minska smittrisken, minska kontaktvägarna, ha olika skydd för personalen, hitta olika vägar för att minska smittspridningen, då hade vi fått färre människor som dog, säger Ingmar Skoog.
Runt en kvarts miljon personer uppskattas ha en demenssjukdom i Sverige år 2050. En ny rapport från Karolinska institutet ger även prognos på väntade kostnader för framtida vård- och omsorg för gruppen.
Familjen Kamprads stiftelse har beviljat över 50 miljoner kronor till forskning som ska förbättra livskvaliteten hos äldre personer. Digital trygghet på nätet och hemrehabilitering för äldre personer är några exempel på projekt som har fått pengar.
Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till skador hos äldre personer. En bättre förståelse för hur balans fungerar och hur man tränar upp den kan minska risken för fall, visar en avhandling från Luleå tekniska universitet.
Äldre som vårdar sina närstående intensivt, upplever vissa hälsoproblem i högre grad än andra, visar en ny studie vid ARC, Karolinska institutet. Dessa informella vårdare behöver mer stöd, enligt forskarna bakom studien.
Många äldre personer fastnade i lågavlönade branscher och förlorade viktiga familjenätverk under början av 1900-talet. Det visar en avhandling som har undersökt äldres ekonomiska utsatthet under historien och om liknande problem finns i dag.
Föräldrar och syskon till personer som blir 108 år, lever också längre än genomsnittet. Det visar Jimmy Lindberg, doktorand vid Linköpings universitet, i en ny studie, för första gången i svensk kontext.