Mellan 2021 och 2022 pågick projektet Plattform äldres ensamhet där aktörer från olika delar av samhället möttes i mindre konferenser. Målet var att utbyta erfarenhet och kunskap om att arbeta med äldre personers ensamhet.
Den här typen av möten och evenemang kan vara ett bra sätt för olika aktörer att få syn på vad andra gör, vilket i förlängningen kan ge idéer till framtida samarbeten. Det visar en rapport där forskare vid Linköpings universitet har sammanställt resultaten från projektet.
– Det finns stora vinster med att ses över professions- och organisationsgränser kring en fråga, ett tema eller problem. Många som arbetar med andra människor bär på mycket tyst kunskap som behöver lyftas, diskuteras och reflekteras kring för att synliggöra och inspirera andra i arbetet med att motverka äldres ensamhet, säger Axel Ågren, universitetslektor vid Linköpings universitet som har skrivit rapporten.
I projektet ingick fyra konferenser som arrangerades mellan 2021 och 2023 med olika teman: olika satsningar för att minska äldres ensamhet, aktuell forskning, äldres ensamhet efter coronapandemin, samt ensamhet och sociala relationer.
Formatet och storleken på konferenserna har varit avgörande för hur lyckade konferenserna var. Axel Ågren berättar att diskussioner i små grupper, om 10 till 30 personer, i en och en halv timme verkar ge mer än att bjuda in externa talare till en större heldagskonferens.
Deltagarna upplevde att konferenserna var givande, de fick nya insikter och perspektiv samt att träffarna har lett till fler samarbeten efter.
Det har också bidragit till nya forskningsidéer för forskarna och några aktörer har skapat ett nätverk mot ofrivillig ensamhet som regelbundet arrangerar seminarier. Men det är ändå svårt att dra några konkreta slutsatser kring projektet och om träffarna faktiskt har gjort äldre personer mindre ensamma.
– Det är ett område som vi arbetar för att utveckla. Samtidigt finns det flera viktiga resultat: flera aktörer har börjat att samverka, vi forskare har fått forskningsidéer som vi nu skriver ansökningar för och deltagarna har lärt sig vad som görs inom olika verksamheter. Dessutom har deltagarna haft möten sinsemellan våra konferenser. Men frågan kvarstår om vad konferenser leder till och att sätta ord på effekten är en utmaning.
Axel Ågren hoppas nu att detta mötessätt kan inspirera andra.
– Många från vitt skilda delar av samhället är väldigt engagerade i att motverka äldres ensamhet, och att många arbetar med det på så många olika sätt visste jag inte. Men det verkar vara svårt för dem att få forum där dessa personer och verksamheter kan mötas så förhoppningsvis kan den här rapporten inspirera till ett sådant arbete.
MAI ENGSTRÖM
